Kan j mst lldhet fr mja tillv xt

1. Kan jämställdhet främja tillväxt? Kerstin Fredriksson SCB

2. Alla vill ha ekonomisk tillväxt och de flesta hyllar jämlikhet Går de att förena? Innebär en jämnare fördelning av resurserna att dessa utnyttjas mer optimalt? Hur påverkar de olika begreppen varandra? I vilken riktning går inverkan? Är det olika beroende på i vilken utvecklingsfas ett land befinner sig?

3. Litteraturstudier Mycket skrivet i ämnet Det finns stora intressen av att framställa den ekonomiska tillväxten som det universala receptet för utveckling Speciellt när det gäller marknadsekonomi Det finns tendenser, speciellt från Världsbanken, att se ekonomisk tillväxt som en förutsättning för jämställdhet mellan kvinnor och män.

4. Definitioner Tillväxt= BNP/person Jämställdhet beskrivs med många olika indikatorer. Vanliga mått är könsuppdelad statistik som beskriver utbildning, analfabetism, ekonomiska resurser, lön, deltagande på arbetsmarknaden, representation i styrelser och andra beslutande organ, hälsostatistik

5. Jämindex Regionalt mått för Sverige framtaget av SCB, följand ingår :Skillnaden mellan mäns och kvinnors värden vad gäller: Andelen med eftergymnasial utbildning, förvärvsarbete, arbetslöshet, inkomst, föräldrapenning. Ohälsotal, andel ledamöter i olika styrelser och nämnder samt andelen egenföretagare

6. Vad finns internationellt ? BNP – av skiftande kvalité finns i de flesta länder Jämställdhet – Löner, skolgång vanligast men även fertilitet och mödra- och barnadödlighet används Jämställdhet är inte det samma som välfärd men ofta sammanlänkade. Olika mått behövs för länder i olika utvecklingsfaser

7. De industrialiserade länderna Jämställdhet – utbildning, löner, karriärmöjligheter, arbetslöshet, barnomsorg, äldreomsorg, arbetsfördelning inom familjen, uttag av föräldraledighet, representation i styrelser, riksdag och offentliga förvaltningar, trygghet

8. Kvinnornas bidrag till BNP samt bidrag till tillväxten 1970-1990

9. Hur beräkningarna gjorts Kvinnornas bidrag till BNP =Kvinnors deltagande i arbetslivet och relativa löner Storleken av kvinnornas bidrag till ökningen av tillväxten mellan två tidpunkter beräknas som ökningen av kvinnornas bidrag till BNP mellan de två tidpunkterna i förhållande till den totala ökningen av BNP

10. Ökningen beror på Ökat antal kvinnor som deltar i arbetskraften Ökad relativ produktivitet

11. Kvinnorna tar för sig? Hävdar sig bra i utbildningssammanhang Hävdar sig ganska bra i offentlig förvaltning Hävdar sig än så länge dåligt inom det privata näringslivet Släpar efter i löner Tar fortfarande större delen av föräldraledigheten Gör fortfarande det mesta av det dagliga hemarbetet

12. Vad kan få kvinnorna yrkes-arbeta i större utsträckning? Arbetskraften behövs Lika lön för lika arbete Lika lön för likvärdigt arbete Bättre möjligheter till karriär Bättre möjligheter att kombinera yrkesliv med familj Mer likvärdig representation inom offentlig förvaltning

13. Kvinnornas löner genomgående lägre än männens Ju fler låglönejobb- ju större del av dessa innehas av kvinnor Analyser gjorda av OECD visar det inte fanns bevis för att en hög andel låglönejobb betydde lägre arbetslöshet för t.ex. ungdomar och kvinnor. Lönegapet mellan kvinnor och män växer med ökad lön

14. Vad betyder lönenivåerna för kvinnornas deltagande i arbetskraften Högre löner totalt i länder med högt arbetskrafts deltagande av kvinnor Relativt små löneskillnader mellan kvinnor och män ger högre arbetskraftsdeltagande för kvinnor

15. Vad betyder skatten för kvinnornas deltagande i arbetskraften Sambeskattning missgynnar kvinnorna om progressiviteten är stor Speciellt om löneskillnaderna mellan mannen och kvinnan är stora Kvinnornas arbetskraftsdeltagande ökar med ökat skattetryck, förklaringen kan vara att skatterna satsas på t.ex. förbättrad barnomsorg som både leder till att förenkla för kvinnorna att jobba och också ger fler arbetstillfällen (för kvinnor)

16. Vad betyder utbildning? Olika inom olika EU länder. På Irland arbetade endast 30% av kvinnorna med låg utbildning 1994 jämfört med 80% med hög utbildning I Sverige och Finland var skillnaderna mycket mindre, 77 och 90% resp. 70 och 82 %

17. Kvinnorna vill inte längre föda barn! Alarmerande i flera länder i Sydeuropa och Japan Där det är svårt att kombinera arbetsliv och familj väljer många kvinnor arbetslivet. Resultatet på sikt blir färre barn Minskad arbetskraft och stor försörjningsbörda

18. Betydelsen av bra och billig barnomsorg Av stor betydelse för kvinnornas arbetskraftsdeltagande Kvinnor arbetar gärna inom barnomsorg och andra offentligt finansierade serviceområden

19. För en bestående god och även ökad tillväxt krävs arbetskraft Skillnader mellan industrialiserade länder med hög och låg nativitet Tillgång på bra och billig barnomsorg Männen tar och tillåts ta sitt föräldraansvar Mer likvärdig representation inom offentlig förvaltning på alla nivåer

20. Andelen fäder som tar ut föräldraledighet beror på både moderns och faderns utbildningsnivå. Den genomsnittliga andelen av föräldraledigheten som fadern tagit ut bland par som fick sitt första barn under 2003. (Välfärd 2006 nr 4, författare Freja Lundgren)

21. Jämställdhet och (befolknings)utveckling

22. Annan situation i utvecklingsländerna Utvecklingen har gått mycket snabbt i de flesta länderna Man har kunnat tillgodogöra sig många tekniska och andra innovationer som utvecklats i de industrialiserade länderna Kvinnornas del i arbetskraften har stadigt ökat och inneburit förbättringar för både kvinnor och män

23. Men Obetalt arbete och arbete inom den informella delen av arbetsmarknaden utförs till stor del av kvinnor Om offentliga åtaganden inom t.ex. skola, sjukvård och barnomsorg privatiseras löper fattiga och spec. kvinnor risk att hamna utanför och sjunka ännu djupare i fattigdom

24. Färre indikatorer för jämställdhet Utbildning Barna- och mödradödlighet Fertilitet Förväntad livslängd HIV/AIDS I vissa fall kvinnors och mäns deltagande i politik och andra beslutande organ Ibland deltagande i arbetskraften och löner

25. Ekonomisk utveckling betyder inte alltid ökad jämställdhet I Uganda, som ofta beskrivs som ett lyckat exempel på ekonomisk utveckling, är barna- och mödradödligheten fortfarande hög och har tom. ökat. Detta trots att 90% av barnen, både pojkar och flickor, går i skolan och HIV/AIDS har minskat betydligt. Progressiva lagar stiftas men följs inte. En aggressiv marknadsekonomi anses enligt Sam Agatre Okuonzi (The Lancet 2004) vara orsaken. I Pakistan, där ekonomin växer finns fortfarande stor ojämlikhet mellan könen vad gäller t.ex. utbildning, hälsa, fertilitet och demokrati enligt William Easterly, the World Bank 2001

26. Utbildningens betydelse Att satsa på kvinnornas utbildning innebär enligt de flesta det säkraste sättet att förbättra förhållandena (minskad barna- och mödradödlighet, minskade barnkullar och bättre hälsa och skolresultat för barnen) i ett land och stimulerar enligt många också den ekonomiska tillväxten Skall man enbart satsa på barnen eller också försöka höja föräldrarnas (mödrarnas) utbildningsnivå? Det finns tecken på att kausalitet snarare går från ojämlikhet i utbildning mot dämpad ekonomisk tillväxt än vise versa

27. Löneskillnader som motor för utveckling? Ojämlikhet i löner, dvs. billig kvinnlig arbetskraft, har enligt Stephanie Seguino inneburit ekonomisk tillväxt för flera utvecklingsländer. Utvecklingen beror till viss del på investeringar och teknologisk import. Men har denna utveckling inneburit ökad jämlikhet? Kanske om man ser till att ett eget arbete, även lågbetalt, ökar kvinnornas status och ekonomiska oberoende. Finns det andra vägar för utvecklingsländerna att nå ekonomisk tillväxt än genom att tillhandahålla billig arbetskraft? Beror det på den industrialiserade världens egna vinstintressen?

28. Kan jämlikhet nås utan ekonomisk utveckling? Costa Rica, Kuba och Kerala i Indien är exempel på länder som lyckats minska barnadödligheten utan en samtidig kraftig ekonomisk utveckling I länder med markerat marknadsekonomiska satsningar och privatisering av välfärdssystemen förblir barnadödligheten hög och ojämlikheten växer när staten väljer att ensidigt satsa på den privata sektorn och på att uppmuntra utländska investeringar

29. Ett annat sätt att mäta Ett nytt mått för jämställdhet har föreslagits av Dijkstra (2002). Detta baseras på Utbildning, olika mått Kvinnors förväntade livslängd kontra männens Deltagande i arbetskraften Kvinnors del av tekniska, administrativa och företagsledande poster Kvinnors representation i parlament

30. En annan bild Analyser visar nu att ekonomisk tillväxt är negativt korrelerat till jämställdhet i vissa grupper av länder De som vuxit snabbast mellan 1975 och 1995 hade den sämsta jämställdheten

31. Betydelse av religion och andra traditionella övertygelser Är kristendomens syn på kvinnorna anledningen till västvärldens framgångar? Nils- Petter Lagerlöf hävdar att detta kan vara en förklaring. Har ojämlika samhällssystem en chans? Kan delar av jämställdhet anammas med god effekt på utvecklingen? Vilka delar är viktigast? Vad betyder etnicitet och klass?

32. Alternativa synsätt Kanske är det fel att fokusera på ekonomisk tillväxt vad gäller jämställdhet. Förmåga, möjligheter och makt skulle kunna vara alternativa indikatorer Många menar att det är viktigare med en bättre fördelning av existerande resurser än att fokusera på tillväxt UNIFEM fokuserar i sin rapport 2002 på betydelsen av krig, konflikter och våld i hemmet. Maktförhållandena måste förändras både nationellt och internationellt för att säkerställa jämställdhet Betydelsen av makroekonomi, globalisering och handels politik för jämställdheten är ganska outforskat och bör analyseras ur gender aspekt Kanske krävs större jämställdhet inom institutioner som Världsbanken och WTO

33. Slutord Kvinnornas kontroll över ekonomiska resurser är den viktigaste måttet på graden av jämställdhet mellan könenenligt sammanställningen EnGENDERing Wealth & Well-being från 1995

34. Litteraturreferenser Åsa Löfström, A report on gender equality and economic growth, 2001 Regeringskansliet Zafiris Tzannatos, Women and labor market Changes in the Global Economy, 1998 The World Bank Sam Agatre Okuonzi, Dying for economic growth? Evidence of a flawed economic policy in Uganda, 2004 The Lancet Stephanie Seguino, Gender Inequality and Economic Growth: A Cross-Country Analysis, 2000 World Development Stephanie Seguino, The Road to Gender Equality: Global Trends and the Way Forward, 2005 Stephan Klasen, Does Gender Inequality Reduce Growth and Development? Evidence from Cross-Country regressions, 1999, The World bank Nils-Petter Lagerlöf, Gender Equality and Long-Run Growth, 2004, Journal of Economic Growth EnGENDERing Wealth & Well-being (1995) edited by Rae Lesser Blumberg, Cathy A. Rakowski, Irene Tinker och Michael Monteón