Lag och rätt

1. Lag och rätt Vecka 34-38

2. Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer

3. Anmälan och förundersökning Paret från skolgården, som är vittnen till händelsen, gör en polisanmälan. När en polisanmälan gjorts inleds en förundersökning av polisen. Polisen tar då reda på mer om vad som har hänt. En av killarna som var med, Marcus, tas in till förhör. Polisen är de som håller i förhöret.

4. Förhör Under förhöret berättar Markus vad som har hänt, men han vill inte säga vilka som var med. Efter förhöret kopplas en åklagare in. Åklagaren bestämmer att Markus ska anhållas – alltså att Markus får stanna kvar i häktet på polisstationen. Markus förhörs flera gånger och tillslut säger han vilka som varit med och förstört skolan

5. Förhör forts. Polisen åker hem till de tre andra som varit med och polisen griper dessa. Eftersom alla fyra är under 18 år är föräldrarna med vid förhören. Trots att två av ungdomarna inte erkänner beslutar åklagaren att anhålla alla fyra ändå.

6. Husrannsakan Åklagaren bestämmer att polisen ska genomsöka ungdomarnas hem för att leta efter sprayburkar – detta kallas för husrannsakan.

7. Åtal Bevisen mot ungdomarna är starka och skadegörelsen på skolan är stor – därför bestämmer sig åklagaren att väcka åtal. Ungdomarna behöver inte sitta kvar i häktet, de släpps i väntan på rättegång. När det blir dags för rättegång har ungdomarna rätt till en försvarsadvokat.

8. Rättegången Rättens ordförande kallas för domare. Till sin hjälp har domaren nämndemän – de flesta är medlemmar i ett politiskt parti. Protokoll skrivs av notarien/domstolssekreteraren Ungdomarna kallas i rättsalen för tilltalade

9. Rättegången forts. Åklagaren läser upp åtalen mot ungdomarna och de får sedan säga om de erkänner eller förnekar brottet. Därefter börjar förhören – åklagaren börjar och därefter försvarsadvokaten. När ungdomarna förhörts kallas vittnena in. Därefter görs en sammanfattning av åklagaren och försvarsadvokaten – slutplädering.

10. Domen Efter slutpläderingen lämnar alla rättsalen så att domaren och nämndemännen kan gå igenom fallet – enskild överläggning. De ska bestämma sig för om ungdomarna har gjort sig skyldiga till brott och vilket straff de i så fall ska få. Om ungdomarna inte är nöjda med domen kan de överklaga till en högre domstol

11. Rättssäkerhet En av de viktigaste grunderna i en demokrati I ett rättssäkert samhälle gäller lagarna alla Staten ska ta hand om påföljden (straffet) Domstolarna ska vara opartiska En dom ska kunna överklagas Om en dom är felaktig ska personen som dömts kunna få skadestånd av staten

12. Dold brottslighet Inga andra än brottslingen och offret vet vad som pågår Exempel på dold brottslighet är snatteri, kvinnomisshandel, trafikbrott, narkotikabrott

13. Vilka begår brotten? 2009 - åtta av tio män Flest brott i förhållande till antal: ungdomar 15-20 år Vanligaste brottet 15-20 år: stöld Många brott begås i s.k. ”hot spots” – park, bostadsområde, torg, viss gata

14. Ungdomsbrottslighet Ungdomar begås främst brott mot andra ungdomar -t.ex. stjäla någons mobiltelefon, moped eller pengar Mobbning kan också vara ett brott mot lagen: -tala illa eller berätta osanning – förtal -spotta någon i ansiktet – ofredande -knuffa någon nedför en trappa med flit – misshandel

15. Unga kriminella Ungdomar under 15 år kan inte dömas till fängelse eller böter. Föräldrar kan i vissa fall dömas till att betala skadestånd för sådant som deras barn förstört Kommunens socialtjänst ansvarar för ungdomarna Ungdomar kan placeras på särskilda ungdomshem Om man är mellan 15-18 år kan sluten ungdomsvård vara en påföljd (om brottet gett fängelse som vuxen)

16. Påföljder Påföljd = straff Domstolarna bestämmer vilket straff som ska utdömas Kriminalvården var straffet ska avtjänas och hur (på vilket sätt).

17. Böter Kan antingen vara en summa eller dagsböter Summa: t.ex. 2000 kr Dagsböter: 50 dagsböter a´ 40 kr - antalet dagsböter visar på hur allvarligt domstolen anser att brottet är - summan bestäms efter hur mycket den dömde tjänar

18. Fängelse: anstalt Tiden i fängelse kan variera mellan 14 dagar och livstid Man kan bli frigiven efter 2/3 av tiden Om man begår ett nytt brott under tiden man är villkorligt frigiven får man ett nytt straff för det nya brottet Örebro tingsrätt/regeringen kan omvandla livstidsstraff till tidsbestämt straff

19. Fängelse: fotboja Fotboja kan en person få som dömts till fängelse i högst tre månader Ofta för rattfylleribrott Personen får lämna hemmet för att arbeta, handla, besöka läkare eller liknande Fotbojan är elektronisk, visar var personen befinner sig

20. Fängelse: istället för Skyddstillsyn: Den dömde övervakas av en övervakare i tre år. Övervakaren kontrollerar att den dömde sköter sig och kan försörja sig Samhällstjänst: Den dömde får arbeta utan lön i t.ex. en förening, organisation eller kyrka. Kan göras mellan 20-240 timmar.

21. Rättspsykiatrisk vård Rättspsykiatrisk vård får en person som varit psykiskt sjuk när brottet begicks. Sjukhus gör rättspsykiatriska utredningar En psykiskt sjuk person får i Sverige inte dömas till fängelse

22. Varför straff? 1: Förebyggande -Visa på konsekvenserna av en brottslig handling 2: Vedergällning -Den dömde betalar tillbaka

23. Domstolarna I Sverige finns domstolar i tre nivåer: -Tingsrätter (48 st.) Finns utspridda över hela landet. -Hovrätter (6 st.) Finns i Malmö, Jönköping, Göteborg, Stockholm, Sundsvall och Umeå. -Högsta domstolen, HD. Finns bara en, i Stockholm.

24. Tingsrätten Tingsrättens uppgift är att pröva mål som handlar om olika brott, men också t.ex. vårdnadstvister Domaren och nämndemännen går igenom bevis och diskuterar om den misstänkte ska dömas, eller hur den misstänkte ska dömas. Om en person inte är nöjd med beslutet kan han eller hon överklaga – till Hovrätten

25. Hovrätten I Hovrätten tas mål upp som överklagats i Tingsrätten Om en person inte är nöjd med beslutet i Hovrätten kan denne överklaga till Högsta domstolen Men…

26. Högsta domstolen Högsta domstolen väljer själv vilka mål som den tänker ta upp Högsta domstolen väljer ofta att ta upp mål som är svåra att bedöma eller: där någon anser att en lag tolkats felaktigt En dom i HD kan inte överklagas

27. Lag, regel, norm? Norm: man kastar inte mat på någon i matsalen eller spottar i lärarens kaffe (oskriven lag) Regel: I en fotbollsmatch finns det regler som spelarna måste följa eller trivselregler på skolan (mer tydlig än en norm, ofta nedskriven) Lag: är stiftade av riksdagen. Lagar finns om allt möjligt i samhället. Alla i Sverige måste vara medvetna om det som är lagligt resp. olagligt

28. Sveriges rikes lag Riksdagen stiftar Sveriges lagar Lagarna som används mest finns samlade i en tjock blå bok – Sveriges rikes lag Lagbokens lagar delas in i: -Civilrätt -Straffrätt -Offentlig rätt

29. Civilrätt Rättigheter som privatpersoner har i förhållande till varandra, eller mellan privatperson och företag -Äktenskapsbalken -Föräldrabalken -Ärvdabalken (balk = avsnitt/grupp lagar)

30. Straffrätt Brottsbalken – lagar som handlar om t.ex. misshandel, stöld, bedrägeri mm. Beskriver ca 600 olika brott Trafik- och narkotikabrott finns i specialstraffrätten

31. Offentlig rätt Handlar om vilka lagar som gäller en persons förhållande till myndigheterna -Djurskyddslagen -Semesterlagen -Hälso- och sjukvårdslagen -Skollagen