SJÖFARTSVERKET Jonas Vedsmand 2011-11-10

1. SJÖFARTSVERKET Jonas Vedsmand 2011-11-10

2. AGENDA • Blir det bättre nu? • Strategier • Kapacitetsutredningen

3. STRATEGIERNA • Isbrytarstrategin • Lotsstrategin • Farledsstrategin • Fritidsbåtsstrategin • (Avgiftsstrategin) • (Marknadsstrategin) • (Myndighetsstrategin) • (Varumärkesstrategin)

4. STRATEGIERNA • Isbrytarstrategin • Oden hemma • Kris och beredskapsforum • Nyinvestering

5. STRATEGIERNA • Lotsstrategin • Fler fartyg navigerar själva • 2-mans lotsningen • Marknadsmässigt prissatt • Riskbaserad lotsplikt

6. STRATEGIERNA • Farledstrategin • Teknisk utveckling=tillgänglighet • Konkurrensneutralitet • Farledshållningsanvarsgräns • Hamnområdesgränser övr hamn

7. STRATEGIERNA • Fritidsbåtsstrategin • Säkerhet-Miljö-Nytta-Netto • Dynamiska farleder • Utbildningscenter Arkö

8. STRATEGIERNA • (Avgiftsstrategin) • (Marknadsstrategin) • (Myndighetsstrategin) • (Varumärkesstrategin)

9. STRATEGIERNA Sjöfartsverkets uppfattning är att eftersom sjöfartens infrastruktur nu finns med i den transportslagsövergripande åtgärdsplaneringen och tilldelas statliga medel, samt att avgifter på övriga transportslag också tas ut i form av t.ex. banavgifter (järnväg) och vägavgifter (lastbil), är kostnadsbelastningen för transportköparna redan på väg mot en konkurrensneutral situation. Noteras bör också att sjöfarten är befriad från bränsleskatter. Det som bland annat framkommit vid kontakter med kunderna är att godsdelen bör minska och fartygsdelen öka i systemet samt att miljödifferentieringen bör ses över och incitamenten förstärkas. Dessa synpunkter delas av Sjöfartsverket. Det framkommer regelbundet synpunkter på Sjöfartsverkets klassificering av vad som från avgiftssynpunkt ska betraktas som lågvärdigt gods. Kostnader som är av regionalpolitisk karaktär eller ligger utanför verkets ansvarsområde och som inte ska belasta handelssjöfarten, t.ex. isbrytningen och delar av kostnaden för fritidsbåtslivet, ska avlastas genom anslag så att konkurrensläget mellan transportslagen likställs. Arbetet måste nu koncentreras på att reformera avgiftssystemet med avseende på miljödifferentieringen och på fördelningen mellan brutto- och godsdelen i farledsavgiftssystemet.

10. STRATEGIERNA Full återbetalning av godsbaserad farledsavgift för lastat transitgods. Återbetalning av bruttobaserad farledsavgift för s.k. bilfartyg med 30 procent. Återbetalning av bruttobaserad farledsavgift för linjefartyg i fjärrzonstrafik för den erlagda farledsavgift som överstiger 1,2 Mkr per linje och år. Rabatt för kryssningsfartyg med 1 kr per enhet av bruttot samt att endast en avgift per kryssning tas ut. Befrielse från farledsavgift för kryssningsfartyg som startar sin kryssning med en s.k. turn-around, där minst 90 % av passagerarna byts ut i en svensk hamn. Återbetalning med ytterligare 50 procent på lossat containergods i transit. De viktigaste undantagen är: Befrielse från farledsavgift för fartyg som transporterar last mellan hamnar i Göteborg-Brofjorden-Vänerområdet. Fartyg med en bruttodräktighet under 400 enheter. Här är gränsen för rapportering till VTS och till Safe Sea Net Sweden 300 enheter varför detta bör likställas. Ej betalande fartyg, t.ex. fartyg i lokal eller regional person- eller lasttrafik, som drivs i offentlig regi eller inom ett län. Dessa undantag och rabatter ska tas upp till diskussion med verkets kunder med syfte att om möjligt minska undantagen och rabattfloran och samtidigt diskutera nyttan samt behovet av rabatterna och undantagen, dvs. är det rätt undantag vi gör och ger vi rabatter med rätt rabattnivåer? Arbetet bör efter inledande diskussioner med kunderna prioriteras och tidsättas.

11. STRATEGIERNA • (Avgiftsstrategin) • Miljödifferentieringen för svavel bör slopas och svavelavgiften därmed avskaffas och arbetas in i den fartygsbaserade ”grundavgiften” för att skapa utrymme för ett ökat incitament att reducera NOx-utsläppen från fartygen. • Reduktionen av CO2-utsläpp från sjöfarten är en het fråga i dagsläget, där bland annat EU i sin vitbok uttrycker att IMO nu måste ta ett initiativ och att om detta inte sker, så kommer EU att vidta åtgärder för att reducera CO2-utsläppen från sjöfarten. • En annan åtgärd som förespråkas av alltfler intressenter i sjöfartsnäringen är införandet av en NOx-fond enligt i huvudsak norsk modell där sjöfarten betalar avgifter till en fond, varifrån medel för reningsåtgärder sedan kan sökas. Hur denna fråga ska hanteras är något oklart idag men följs upp kontinuerligt.

12. STRATEGIERNA • (Avgiftsstrategin) • Prioritet 1 (våren 2012) • Nivån på återföring av farledsavgifter till sjöfartsnäringen p.g.a. minskad överföring av medel till TS samt nivån på höjningen av lotsavgifterna och budgeterade kostnader fastställs för att kunna beräkna den intäktsnivå på farledsavgifterna som årligen måste uppnås. Nivån måste också ta hänsyn till verkets ekonomiska resultat. • Fördelningen mellan godsbaserad och bruttobaserad farledsavgift läggs fast. • Svavelavgiften med därtill hörande rabatter avskaffas. • Incitamentet för NOx-åtgärder stärks kraftigt och dokument som kan godkännas av Sjöfartsverket gås igenom. • Sjöfartsverkets föreskrifter revideras och konsolideras. Avser såväl föreskrifter om farledsavgift som föreskrifter om villkor för miljödifferentierad farledsavgift.

13. STRATEGIERNA • (Avgiftsstrategin) • Prioritet 2 (hösten 2012-våren 2013) • Översyn av rabattsystemet. • Översyn av kriterierna för lågvärdigt gods. • Avvaktas • Miljödifferentiering med avseende på CO2-utsläpp. • Hanteringen av alternativa bränslen i avgiftssystemet, t.ex. LNG och biobränslen. • Om en utredning av en NOx-fond initieras kan detta komma att leda till omprioriteringar av arbetet.

14. STRATEGIERNA • (Avgiftsstrategin) • Frågan om servicedifferentierade lotsningsavgifter har varit föremål för diskussion med våra kunder. Detta arbete kommer att fortsätta i dialog med kunderna. • Verket har ett mål att fram till 2014 öka antalet öppensjölotsningar med 50 lotsningar per år. För att uppnå detta har taxan för öppensjölotsning arbetats om och kommer att träda i kraft från den 1 januari 2012. Den nya taxan innebär att verket då kommer att kunna erbjuda kunden ett fast pris, något som efterfrågats av ett flertal kunder, samt att vi ökar vår konkurrensförmåga att konkurrera med danska lotsar i Öresund.

15. STRATEGIERNA • (Avgiftsstrategin) • Verkets avgiftsstrategi för lotsavgifterna kan således sammanfattas som: • Full kostnadstäckning av lotsningsverksamheten. • Öka antalet öppensjölotsningar och vara konkurrenskraftiga mot danska lotsar. • Bevaka i och delta i projekt avseende ny teknik som kan minska behovet av lots i fartygen. • Öka effektiviteten i lotsorganisationen både vad avser personella och andra resurser. • Utreda om beställningsavgifter/-rabatter ska finnas kvar och hur försenade beställningar och leveranser då ska hanteras. • Rabatterna på Mälaren och Vänern bör avskaffas, dels för att skapa incitament för befälhavarna att köra utan lots med dispens.

16. Kapacitets utredningen Blir det bättre nu?

17. SJÖFARTSVERKET Jonas Vedsmand 2011-11-10