Bedömning för utveckling

1. Bedömning för utveckling

2. Syftet med bedömning Man kan ha två olika syften med utvärderingar: • Ett syfte är att skapa ett omdöme eller ett betyg om en elevprestation summativ bedömning. • Ett annat syfte är att skapa information så att eleven kan förbättra sin prestation dvs att stimulera till ett ökat lärandetformativ bedömning.

3. Syftet med bedömning • Summativa bedömningar av elever är kopplade till någon form av betygssättning eller rangordning av elevernas prestationer. • Det som skiljer den formativa bedömningen av elevers kunskaper från den summativa är, att den har ett pedagogiskt syfte (=att öka eleven lärande) och inte används för selektion eller rangordning. • Ur forskningsrapporten Kunskapsbedömning – hur, vad och varför

4. Syftet med bedömning • Den formativa bedömningens syfte är dels att påverka elevernas beteende i linje med de uppsatta undervisningsmålen, dels i att korrigera fel. • Formativ bedömning bygger på att "man inte ger sig" förrän man har lärt sig och behärskar de kunskaper och färdigheter som undervisningen har syftat till. • Ur forskningsrapporten Kunskapsbedömning – hur, vad och varför

5. Syftet med bedömning • Målet med den formativa bedömningen är att eleven efterhand ska utveckla sin egen förmåga att bedöma sin behållning och utveckla sina lärandestrategier. • Det är alltså elevens strategier, som ska korrigeras • Det är processen, som ska stå i fokus vid den formativa bedömningen och inte resultatet. • Ur forskningsrapporten Kunskapsbedömning – hur, vad och varför

6. Syftet med bedömning • Formativ bedömning är när kocken smakar soppan • Summativ bedömning är när gästen gör det. • När undervisningen syftar till att: • utveckla kvalitativ kunskap • stimulera till ett tänkande på högre kognitionsnivåer • är formativ bedömning ett bra hjälpmedel • Ur forskningsrapporten Kunskapsbedömning – hur, vad och varför

7. Bedömning med respons I en formativ bedömning försöker man: • först se vad som är bra i ett arbete och vilka styrkor eleven har • därefter pekar man ut det som eleven kan utveckla vidare

8. Bedömning med respons Formativ bedömning är alltså en positiv återkoppling med råd för det fortsatta arbetet. Denna typ av bedömning är inget som ska ske när ett projekt eller tema är slutfört, utan det ska hela tiden pågå parallellt med arbetet

9. Utvärdering med respons • Många gånger får eleverna respons som liknar leken ” fågel, fisk eller mitt emellan” • Responsen framförs genom en typ av ”lovprisningar”: som bra jobbat – ”nu är det varmt” • eller kritik som det här var inte så bra – ”nu är det kallt”. • Eller • Vad ska jag göra för att få MVG? • Jobba lite hårdare!

10. Utvärdering med respons • Respons handlar om att utifrån givna mål och med hjälp av kriterier detaljerat beskriva vad en elev gjort och inte gjort. • Eleven måste få information om vad som ytterligare måste göras för att det önskade resultatet – målet – ska uppnås.

11. Utvärdering med respons • Respons är inte det samma som beröm, kritik eller tolkningar. • Respons är precis och konkret information om vad som uppnåtts och/eller vad som ytterligare måste göras för att målet ska nås.

12. Bedöma genom att jämföra • Kunskap på högre kognitiva nivåer – kvalitativ kunskap – är inte möjlig att mäta genom prov • Alla bedömningar av kvalitativ kunskap bygger på jämförelser. • Elevens arbete jämförs med ett antal kriterier som beskriver olika kvalitativa nivåer.

13. Bedöma genom att jämföra • Kriterier kan vara uttalade och officiella • eller • outtalade och intuitiva.

14. Bedöma genom att jämföra • Vi lärare känner igen god kvalitet när vi ser det, • men • vi har mycket svårt att i förväg beskriva det.

15. Elevens självvärdering • Eftersom den formativa bedömningens primära syfte är att stimulera ett ökat lärande hos eleven måste denne involveras aktivt. • Den viktigaste och för lärandet mest effektiva formen av bedömning är elevens självvärdering.

16. BedömningsmatrisUtvecklingen av förmågan att skriva — Svenska som andraspråk

21. Analytisk bedömning • Vid en analytisk bedömning skapas en bedömningsmatris som består av: • En konkretisering av kriterierna genom ett antal kunskapskvaliteter • Nivåbeskrivningar som beskriver olika kvalita-tiva nivåer för de olika kunskapskvaliteterna. • En samling elevarbeten som bildar konkreta och illustrativa exempel på innebörden av kunskaps-kvaliteterna och nivåbekrivningarna

22. Analytisk bedömning • När bedömningar gäller en eller flera delar av processen benämns i stället analytiska. • Vid en analytisk bedömning bedöms varje kriterium för sig. • I stället för att sätta ett helhetsomdöme får eleven information om hur långt i sin kvalitativa utveckling han / hon kommit inom del olika delaspekter som kriterierna beskriver. • Ur forskningsrapporten Kunskapsbedömning – hur, vad och varför

23. Kommentar bildlärare • Jag känner att jag har haft stor praktisk användning av matriserna i undervisningen. • När vi jobbade med porträttmomentet, plockade jag fram en hög med gamla elevteckningar som eleverna fick studera och betygsätta med hjälp av matrisen. Sedan fick de själva gå till verket. • Efteråt tittade vi gemensamt på elevernas teckningar ( de som ville, vill säga ). Eleverna fick en ökad förståelse för sin egen arbetsprocess och hur jag bedömer deras arbete. • Jag upplevde också att samstämmigheten mellan mina bedömningar och deras var överhängande lika.

24. Elevens självvärdering • Elevens arbete ska följa mönstret i skrivprocessen. Förberedande undervisning utkast Färdig produkt bearbetning bedömning respons

25. Områden för bedömning Input Hur har eleven förstått under-visningsinnehållet. Kan eleven skilja det central från det perifiera? Hur mycket av ämnesinnehållet kan eleven arbeta med samtidigt? Process Hur arbetar eleven intresse – koncentra-tion? Hur samarbetar eleven? Kan eleven använda förebilder i sitt lärande? Output Vilken kvalitativ nivå har eleven uppnått i utveck-lingen av olika kunskapskvaliteter? Strukturen på elev-ens tankegångar och i vilken grad finns en röd tanketråd? Språklig kvalitet

26. Nivåer för bedömning Skolår 6 - 9 Kännedom om undervisningsinnehåll – stoff Sätt att arbeta * Kunskapskvaliteter – förmågor * Kvalitativ nivå på förmågorna – art av kunskaper – Konkret nivå Förmåga att använda undervisningsinne-hållet för att reflektera på en konkret nivå. Inferensnivå Förmåga att använda kunskaper från flera olika kunskapsområden för att ”läsa mellan raderna”, dvs göra egna slutledningar. Abstrakt nivå Förmåga att använda kunskaper från flera olika kunskapsområden för att generalisera – se mönster och samman-hang

27. Resultatstyrning Elev 1 Mål Elev 2