650 likes | 1k Views
Tysk uttalslära. Lektion 1-4. Kursinnehåll och kursfordringar :. Kompendium finns att ladda ner under Kurshemsidor på Tyskans hemsida. Vad är fonetik? Vilket tyskt uttal skall man lära sig?. Ur: dtv Atlas zur deutschen Spache 1983. Stilnivåer i tyskt talspråk :. “ Hochlautung ”
E N D
Tyskuttalslära Lektion 1-4
Kursinnehållochkursfordringar: • Kompendium finns att ladda ner under Kurshemsidor på Tyskans hemsida. • Vad är fonetik? • Vilket tyskt uttal skall man lära sig?
Stilnivåerityskttalspråk: • “Hochlautung” • “GemäßigteHochlautung” • “Alltagslautung” • “Mundart”
Några fonetiska begrepp • Fon Språkljud • Fonem Minsta betydelseskiljande enhet i språket • Morfem Minsta betydelsebärande enhet i språket • Allofon Fonemvariant • Minimala par Ordpar som skiljer sig åt endast i fråga om ett fonem: bil; pil; läsa/lösa; lesen / lösen • Vokaler I huvudsak klanger • Konsonanter I huvudsak buller
Fonetiska begrepp (forts.) • Komplementär distribution (Ex: [][], [][]) • Fri variation: [], [], [], []
Ljudskriftstecken, vokaler [] viel [] Zimmer [] Seele [] Telefon [] Bär [] Lerche [] sv ä i ’färg’ [] Hahn [] sv a i rak [] kommen [] Soße [] Lokomotive [] tun [] dumm [] süß [] schüchtern [] lösen [] löschen [] faul [] ein Ei [] heute; neu [] Lehre; heute, Soßebewirken [] Lehrer
Ljudskriftstecken (forts.) • För att markera betonad stavelse används en apostrof /ett betoningstecken före stavelsen: [] • Bibetoning kan också markeras: []. • I fortsättningen kommer vi dock vanligen inte att markera bibetoning. • En vokal är vanligen stavelsebildande. Skulle den inte vara det, markeras detta antingen med tecknet som sätts under vokalen: eller – när det är fråga om andra komponenten i en diftong med en båge som binder samman vokalerna: [].
Ljudskriftstecken, konsonanter: Här överensstämmer de fonetiska tecknen i stor utsträckning med skriftens vanliga bokstäver. Några specialtecken finns dock: • [] som i ich, mich, frech, Lerche, durch • [] som i schön; Schubert, frisch • [] som i Genie; Journalist • [] som i sehen, sich, Sache (tonande s) • [] som i zu; zerstören; zahm • [] som i Tschechisch • [pf] som i Pfeffer • [] som i Rache; auch; Loch • [] som i eng, singen
Stavelsebildande konsonanter • För vokalerna gäller att de normalt är stavelsebildande och att man markerar de fall när de undantagsvis inte är det. På motsvarande sätt gäller för konsonanter att de normalt inte är stavelsebildande och att man markerar de fall där de är det. Man sätter då ett litet lodrätt streck under tecknet: • [] [].
Tyskans uttal. Betoning och intonation Satsaccent / Intonation 1. Tryckaccenten (”ljudstyrkan”) • Eninformationssats: en betonad stavelse, vilken markeras såväl genom tryckaccent (dvs tonstyrka) som genom tonhöjd. • Flerinformationssats: flera tryckstarka stavelser, av vilka den viktigaste – vanligen den sista – har det starkaste trycket och kallas för satsens tyngdpunkt.
Tyskans intonation (forts) 2. Musikalisk accent Tre olika intonationstyper: • terminal (avslutande), • progredient (framåtpekande) och • interrogativ (frågande) intonation.
Terminal intonation: I en eninformationssats börjar man på en ”mellan ton” (Vorlauf), går upp till den högsta tonen på den betonade stavelsen (Schwerpunkt), varefter tonen sjunker (Nachlauf). Som svensk skall man tänka på att hålla så jämn ton som möjligt både i Vorlauf och i Nachlauf:
Terminal intonatin (2) • Detta används i: • Påståendesatser (Aussagesätze:) • Ich weiß es nicht. Ich kenne ihn. Ich habe es gesehen. • Schon der Versuch ist strafbar. Lägg märke till att om satsaccenten ligger på satsens sista stavelse stiger tonhöjden först snabbt till en högsta- för att sedan sjunka till en lägstanivå på en och samma stavelse: • Ich habe keine Zeit. Das ist klar. Ja. • Uppmaningssatser (Aufforderungssätze:)Komm schon! Vergiss deine Bücher nicht! • Frågeordsfrågor (W-Fragen; Ergänzungsfragen:)Wen meinst du? Wann kommt er? Wie heißen Sie? • I (senare ledet av) dubbelfrågor:(Machst du es, )odermachst du es nicht?
Interrogativ intonation: • Börjar på ”mellanton”, sjunker på den betonade stavelsen för att sedan stiga mot slutet. Detta kan schematiskt visas så här:
Interrogativ intonation (2) • JA-/nej-frågor (Entscheidungsfragen:Kennst du ihn? Hast du es gesehen? Könntest du mir helfen? Ist das klar? Hast du es wirklich nicht gewusst? • Frågeordsfrågormedbetonatfrågeord; ”förvånadefrågor”:Wann kommt er? Wie heißen Sie?
Progredient intonation: • Tonen går upp på den betonade stavelsen för att sedan ligga kvar eller stiga något mot slutet. Alternativt kan tonen gå ned på den betonade stavelsen för att sedan stiga; nästan som vid frågeintonation men inte med fullt så kraftig stigning.
Progredient intonation (2) • Detta används i:Icke avslutade yttranden för att markera att ”fortsättning följer”:Er sagte, dass er keine Zeit habe.(Progredient + terminal)Wir haben Butter, Brot, Milch und Wurst gekauft.
Flerinformationssats: • Vid en flerinformationssats har vanligtvis den första betonade stavelsen högsta tonen, varefter tonen gradvis sjunker för varje betonad stavelse. Här sammanfaller alltså inte nödvändigtvis satsens ”Schwerpunkt” med det högsta tonläget. • Schematisktungefärså här: Péter geht heute abend mit seiner Frau in die Oper. Wír sind gestern abend alle zusammen in die Stadt gefahren. Die Beratungen fanden unter Aússchluss der Öffentlichkeit statt.
Intonationstyper (repetition) • Terminal • Interrogativ • Progredient • Flerinformationssats(terminal)
Intonationsövning: Abendkurs im Volkshochschulverband. Erika Rothe und Volker Linde lernen Englisch im Abendkurs. Erika Rothe kommt etwas verspätet ins Klassenzimmer. Erika Rothe: Guten Abend, entschuldigen Sie bitte, dass ich zu spät komme, Frau Doktor Hagen. Dr Hagen: Bitte, Frau Rothe.
Intonationsövning (2) Erika Rothe setzt sich auf ihren Platz neben Volker Linde, dem sie freundlich zunickt. Der Unterricht geht weiter. Volker L: (flüstert:) Tag, Erika, was ist denn passiert? Hast du den Bus verpasst? Erika R: (flüstert:) Hm, das auch, später!
Intonationsövning (3) Die erste Stunde des Unterrichts verläuft ohne weitere Zwischenfälle. Schließlich schlägt Frau Doktor Hagen eine Pause vor. Dr Hagen: Übrigens Herr Linde, haben Sie die Zeitschriftenmit, von denen Sie letztes Mal sprachen? Volker L: Ach ja, die habe ich ganz vergessen. Erika R: Volker, deine Vergesslichkeit fängt an chronisch zu werden. Wäre es nicht…
Intonationsövning (4) Volker L: Ich bitte vielmals um Entschuldigung. Es tut mir wirklich leid, Frau Doktor Hagen, das nächste Mal bringe ich sie bestimmt mit. Alle verlassen das Klassenzimmer, nur die Lehrerin und Erika Rothe bleiben zurück.
Intonationsövning (5) Erika R: Verzeihung Frau Doktor Hagen, dürfte ich Sie für einen Moment stören? Dr Hagen: Ja, bitte. Erika R: Ich möchte heute etwas früher nach Hause gehen, weil meine Mutter sich nicht wohl fühlt und hohes Fieber hat. Ginge das? Dr Hagen: Aber selbstverständlich, Frau Rothe.
Intonationsövning (6) Erika R: Vielen Dank, auf Wiedersehen, Frau Doktor Hagen. Dr Hagen: Auf Wiedersehen. Erika Rothe nimmt ihre Bücher, geht hinaus, und zieht sich an. Volker L: Erika, gehst du jetzt schon nach Hause? Was ist denn los? Wir wollten doch heute abend noch Kaffee trinken gehen.
Intonationsövning (7) Erika R: Tut mir leid, Volker, heute geht es wirklich nicht, nimm es mir bitte nicht übel. Aber meiner Mutter geht es gar nicht gut, sie ist fürchterlich erkältet. Du musst verstehen, dass ich sofort nach Haus will. Volker L: Schade, aber klar, das sehe ich ein. Bestelle deiner Mutter einen schönen Gruss und gute Besserung, Ich rufe dich morgen an.
Intonationsövning (8) Erika R: Tschüss, Volker, jetzt ist es aber höchste Zeit, sonst verpasse ich wieder den Bus. Volker L: Tschüss, Erika, bis morgen.
II. Ordaccent: • För att kunna intonera en sats rätt måste man naturligtvis också känna till betoningsförhållandena i de ord som ingår. Här finns stora likheter med svenskan men också viktiga skillnader som man bör känna till. • I normalfallet har tyska ord endast en betonad stavelse. • Ett tyskt ord har normalt betoningen på första stavelsen:Junge, Knabe; haben; wissen; arbeiten; AbenteuerI fonetisk skrift markeras huvudtrycket med //: []
Ordaccent (2) • I sammansättningar förekommer bitryck:Dummheit; Weisheit; StrohhalmI fonetisk skrift kan bitrycket markeras med []: []Ofta markerar man dock inte bitrycket särskilt. • I vissa specialfall förekommer i tyskan mer eller mindre lika starkt tryck på två stavelser i samma ord, särskilt vid sammansatta adjektiv som har substantiv som förled: • Riesengroß, stockfinster, steinalt, mútterséelenalléin men även i ytterligare några fall, exempelvis: • unerhört; sammansättningar med • aller: allerhand, allerdings, allerlei och med • irgend: irgendeiner, irgendeinmal, irgendetwas
Ordaccent (3) • Svårigheter för svenskar: • Främmande ord. • Ord som följer huvudregeln (betoning på första stavelsen):eigentlich, öffentlich, wesentlich, malerisch, Elend,Araber, , Billard, Dämon, Eskimo, Fakir, Karneval, Kompass, Korridor, Märtyrer, Moped, Okzident, Orient, Ozean, predigen, Rokoko, Statue, Sultan, Syntax, Triangel, Turban • Mot huvudregeln:Hermelín, Holúnder, schmarótzen, Wachólder, lebéndig, Büró, Chamäleon, Charákter, Humór, Insékt, Instínkt, Kakáo, Komödie, Tragödie, Paradíes, Salát, spezífisch, Synagóge, Zenít.
Ordaccent (4) • Ord på –ik : • Dessa har vanligen betoningen på näst sista stavelsen:Grammatik, Arsenik, Botanik, Phonetik, Grammatik, Logik, Lyrik, Metrik, Pädagogik, Panik, Problematik, Romantik, Symbolik, Statistik, Stilistik, Taktik, Tragik, Technik, Atlantik, Pazifik. • Betoning på sista stavelsen har dock:Fabrik, Physik, Katholik, Kritik, Mathematik, Mosaik, Musik, Politik, Republik, Rubrik
Ordaccent (5) • Vissa sammansatta substantiv har betoningen på senare ledet:Jahrhúndert, Jahrtáusend, Oberlándesgericht, Gründónnerstag, Karfréitag, Vierteljáhr, Schneewíttchen, Muttergóttes, Altwéibersommer, Dreigróschenoper; • Sammansatta geografiska namn har ofta tonvikt på senare ledet. Exempel:Westfalen, Schönbrunn, Heilbronn, Paderborn, Osnabrück; Südáfrika, Südamérika m fl.Däremot Nordrhein-Westfalen med betoning på både nord- och fa(- - - - -) • Även sammansatta adjektiv kan ha tonvikt på annan stavelse än den första. Här finns en del kontrastivt viktiga ord som man lätt betonar fel som svensk :alljährlich, allmächtig, allwíssend, allmählich, abschéulich, barmhérzig, wahrschéinlich, wahrháftig, willkómmen, vortréfflich, vorzüglich
Ordaccent (6) • Sammansättningar på un- har vanligen betoningen på förstavelsen:unangenehm, undankbar, unfreundlich, ungewiss, unausstéhlich, unvollendet, unzuverlässigmen: unabséhbar, unerbíttlich, och bl a: unglaublich; únmenschlich eller unménschlich • Bokstavsord har normalt betoningen på sista stavelsen:SPD, CDU, LKW, EU etc • I vissa fall kan det finnas ord som ser likadana ut men har olika betoning beroende på betydelse. Mest kända är de sammansatta verben:umfahren – umfahren; umgehen – umgehen; übersetzen – übersetzen; men det finns andra exempel:Ábteilung (avdelningen=avdelandet)/ Abteilung (avdelningen)Kónsum (konsumentförening)/ Konsúm (konsumtion)
Enskilda ljud: vokaler • Allmänna synpunkter: • De tyska vokalerna uttalas allmänt mera distinkt i betonad ställning. • De tyska vokalerna får inte som i svenskan diftongeras eller ges ett konsonantiskt efterslag. På svenska tenderar vi till exempel att förse ett i och y med ett kort j-efterslag (vi vij). Vid långt o och u förekommer också ofta en konsonantisk komponent efter vokalen, vilket inte får ske i tyskan. • kraftigare rundning än i svenskan. Man skulle kunna säga att en svensk läpprunding ser ut ungefär så här: • Vid en tysk rundning är läpparna ”rörformigt” framskjutna. Munnen skall vara så rund som möjligt:
Enskilda ljud: vokaler (2) • Rundande vokaler i tyskan drar också med sig rundning av angränsande konsonanter. Man påbörjar rundningen innan man börjar uttala stavelsen. I ordet Kuh uttalas alltså redan k-ljudet med läpprundning. I det svenska ordet ko rundar man läpparna efter det man uttalat k. • Skillnaden mellan betonad och obetonad vokal är betydligt större än i svenskan. • En kort vokal i betonad stavelse medför i svenskan förlängning av efterföljande konsonant. Detta är inte fallet i tyskan. Jfr: Hasen - hassen; Füße - Flüsse • Främmande ord kan ha ett annat uttal på tyska: Enzyklopädie, Enthusiasmus m fl.
Svårigheter med enskilda vokalljud (i huvudsak efter Korlén/Malmberg: Tysk fonetik): • tyskt [] och [] är mera rundade och (mungiporna närmas kraftigt och spänt till varandra). • svenskt långt u [ʉ̟: ] som i hus och kort u [] som i hund saknas i tyskan. • Svenskan har ett främre kort a [] och ett bakre långt [], medan tyskt standarduttal har ett enda a-ljud med en kvalitet mellan de svenska a-ljuden. • Långt i [i:] får ej som på svenska uttalas med ett j-efterslag, ej heller som s.k. Viby-i (vilket närmar sig ett tonande s [z]). • Långt e [:] får ej diftongeras. (Varken som [] eller som [] eller [])
Enskilda vokalljud (2) • Det tyska ä-ljudet [:] är inte fullt så öppet som det svenska. Det har också samma klang före r som i andra ställningar (samma ä-ljud i Bär som i Bäder) • Kort ä-ljud [] får ej bli så öppet som på sina håll i Sverige, dvs ej [] (jfr sv hjärta, färg med tyska Herz) • Läpprundningen för tyskt y [y], [Y] är en annan än för det svenska. Inte heller här får något j-efterslag förekomma. • Kort tyskt y [Y] är öppnare än det svenska, men med samma starka rundning (labialisering) som det långa. • Tyskt långt ö-ljud [] har en starkare runding än svenskt ö, jfr y.
Enskilda vokalljud (3) • Det halvöppna tyska korta ö-et []får inte bli för mörkt (som i vissa svenskars uttal av tröst som trust) och inte heller så öppet och mörkt framför r som i svenskt dörr. • Tyskt kort u-ljud [] påminner om svenskt kort o i bonde, hosta men tyskt dumm, hundert har även tydligare rundning än det svenska. Dessutom är det något öppnare. • [o:] liknar rikssvenskt å i gå måla men den tyska vokalen är något mera sluten och spänd; får ej bli []Det får inte diftongeras till gåe [], måela; eller geå, meåla []etc. • Ty kort o [] är klart öppnare än []. Det får inte ha samma kvalitet som långt o.
Enskilda vokalljud (4) • Kort och långt a har i tyskan i stort sett samma klang. På svenska skiljer sig långt a ([]) i hata mycket från kort a i hattar. Det första ljudet är för mörkt för att användas på tyska medan det senare är något för ljust. Tyskt a, långt som kort, ligger däremellan. • Diftonger: sista diftongkomponenten får inte bli konsonantisk.Jämför det svenska "aj" med tyskans Ei! När det gäller diftongen au skall man också se upp med den första delen av diftongen som inte skall vara för ljus. Det skall snarare vara det svenska långa a-ljudets kvalitet än det kortas.
Förkortade vokaler • I vissa fall används något som man kan kalla för förkortade vokaler. Det är vokaler som uttalas utan längd men som har samma kvalitet som den långa vokalen. Detta har vi i svenska till exempel i ordet bageri eller i lokomotiv och professor. • I tyskan gäller det förmodligen i ännu fler fall än i svenskan. De viktigaste är: • Er, der, wer (i obetonad ställning) • i-ljudet i det lilla ordet vielleicht [] • I öppen stavelse i många främmande ord. Ex: Telefon, Lokomotive, Professor (jfr svenskan!)
Konsonanter: 1. Auslautverhärtung (= slutljudsskärpning) b, d, g [p] [t] [k]: • i slutet av ord eller stavelse • i slutljudande konsonantgrupp und uttalas [nt], att gibt uttalas [ipt] att Wand heter [vant] osv Exempel: • Tag • grob biegsam Begräbnis Magd • Gibst Advokat Subjekt Zug Abteil
Auslautverhärtung (2): • Undantag: • B, d, g kvarstår före l, n eller r om denna hör till stammen: • Übler (av übel-er); • Wagner (av Wagen-er) • Handlung (av Handel-ung av handeln) • Däremot med Auslautverhärtung: üblich, handlich, Wagnis • Eftersom l respektive n där inte hör till stammen.
r-ljudet (1) Vilket r-ljud skall användas i tyskan? (2) Vokaliserat r • R uttalas som ett egentligt konsonantiskt r-ljud, dvs som [r] (=rullande tungspets-r) eller [R] (rullande bakre r) (alternativt [] (frikativt bakre r; kanske det vanligaste tyska r-ljudet): • före vokal (reich, richtig, beruhen, erreichen) • i konsonantförbindelse efter kort vokal (hart, warte, Märtyrer, Herz, Berlin)
R-ljudet (2) • I andra ställningar används vokaliserat r, dvs [] (stavelsebildande) eller [] (icke stavelsebildande): • efter lång vokal (Bär, hier, mehr) • i förstavelserna her- er- ver- zer- (herkommen, erreichen, verstehen, zerreißen) • i avledningsändelsen –er även i böjda former (-ers, -ern etc.): ein Lehrer, mit zwei Lehrern; ein Studierender • Övning: markera vokaliserat r: • Hart, schwarz, Arbeit, bereit, reiten, streiten, sehr, mehr, dir, • verarbeiten, verstehen, erörtern
R-ljudet (3) • I vardagligt tal i tyskan kan r vokaliseras i större eller mindre utsträckning även efter kort vokal, exempelvis i ordet Mark. Vokalen kan då komma att förlängas något. Det är därför mycket bättre att ibland vokalisera ett r för mycket än att inte vokalisera r där det måste vokaliseras. Uttalet av der Mann eller Ohr eller erwähnen med konsonantiskt r låter antingen övertydligt eller mycket otyskt.
Neueinsatz • Neueinsatz är en gränsmarkering före vokal, som innebär att vokalen inte förs samman med föregående stavelse. I nordtyskt uttal används ett tydligt glottisslag, ett Knacklaut, normalt före varje vokal som står • i början av ett ord eller en orddel, t ex: • Prefix + ord på vokal: • verarbeiten beurteilen erobern Beängstigt • Sammansättningar där senare ledet börjar på vokal: • Taschenuhr steinalt Schlagader Arbeitsamt • I löpande text före vokal • In einer ähnlichen Arbeit…