Äldres och de äldstas kost och näringstillstånd

1. Äldres och de äldstas kost och näringstillstånd

2. Denna presentation redovisar forskningsresultat som insamlats som under två olika projekt som tidigare SYH nu Yrkeshögskolan Novia deltagit i under 2004-2007 i samarbete med kommuner och högskolor. • Projektet är finansierat av EU programmen Interreg IIIA och IVA; Kvarken Mittskandia(2004-2007) och Botnia Atlantica (2009-2011), Österbottens förbund, Umeå kommun och deltagande högskolor

3. De äldstas nutritionsstatus har kartlagts inom GERDA, Gerontologisk Databas och Resurscentrum 2004-2007 • fortsätter 2009-2011 under namnet Gerda Botnia • I samarbetsprojektet deltar universitet och högskolor på båda sidorna om Kvarken. • Data om de äldsta i denna presentation är insamlat i Vasa och Korsholm

4. Data om de yngre äldres kost och matvanor har utretts inom projektet ”För Eget Hem- Hälsofrämjande och förebyggande hembesök” i samarbete med tolv kommuner i Österbotten. • Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Nykarleby, Oravais, Vörå-Maxmo, Korsholm, Malax, Korsnäs, Närpes, Kristinestad och Kaskö

5. Äldres näringstillstånd • Föda, vätskebalans och nutritionsstatus är en viktig del av de äldres välbefinnande, hälsa och livskvalitet • Sjukdomar och mediciner påverkar snabbt de äldres näringstillstånd • Likaså det faktum att de äldre ej själva kan hantera sin måltidssituation • Också friska äldre som får i sig en för liten mängd energi och näringsämnen förlorar både fett och muskelvävnad.

6. Män och kvinnor åldras olika och männen har bl.a mindre kropssfett än kvinnor vilket gör att de har risk att fortare förlora muskelvävnad vid ofrivillig viktnedgång • Forskning visar att risken för undernäring är 5-8% hos äldre över 65 år men ökar märkbart efter 80 års ålder • Vissa sjukdomar som drabbar ämnesomsättningen gör att även personer med övervikt kan förlora stora mängder muskelvävnad • Det betyder även en överviktig äldre person kan vara undernärd.

7. Många av våra äldre på boenden är multisjuka Flera olika sjukdomar och många mediciner hos en person ökar risken för undernäring påtagligt Forskning visar att 32-50% av äldre på sjukhus kan vara undernärda och 28-85% av de äldre som vårdas inom långvården Viktigt att personalen är medveten om detta för att i tid kunna förebygga och åtgärda undernäring hos de äldre Undernäring leder till den äldre blir skröplig, förlorar den normala motståndkraften, nya sjukdomar uppkommer och befintliga sjukdomars förlopp blir snabbare

8. Instrument för mätning av kropsssammansättning och nutrition BMI • BMI= Body Mass Index mäter förhållandet mellan längd och vikt. • BMI = Vikt/ längd² • undervikt vid BMI <18,5 • normalvikt vid BMI mellan 18,5-24,9 • övervikt vid BMI mellan 25,0-29,9 och • fettma vid BMI >30,0 • Ej ett bra instrument på äldre pga av att äldres kropssammansättning är annorlunda än medelålders ( mera fett mindre vatten) • Studier visar att undre gränsen för normalvikt hos äldre borde höjas till BMI 22. Lätt övervikt vid BMI 25-30 - knappast skadligt för de äldre.

9. MNA =mini nutritional assessment • Kartlägger även en del av kostvanorna • Ett bra sätt att hitta de äldre som har risk för undernäring • MNA graderas enligt poäng: • <17 poäng betyder undernäring • 17-23,5 poäng betyder risk för undernäring • >24 betyder normalt nutritionstillstånd (välnutrinerad) • Bra instrument för att kunna mäta äldres näringstillstånd på ett objektivt sätt. Validerat i flera studier

10. Manual ur Gerda 85+ hemsbesöksinstrumentet • MNA-manual • I referenspärmarna finns en mycket bra instruktion till MNA-skalan. Här följer instruktioner bestående av en jämkning mellan den officiella instruktionen samt hur man gått tillväga i Umeå, för att göra lika och möjliggöra en jämförelse. • Fråga nr: • C. Rörlighet– att man går ut räknas att man tar sig utanför sitt hem, vilket kan vara utanför sitt rum på servicehuset. Man behöver alltså ej kunna gå utomhus. • F. BMI ingår ( finns redan mätning) • J. Måltider – för att måltiden ska räknas som hel frukost, se bilagor i referenspärmen (t.ex. ej endast en kopp välling, men tillsammans med smörgås blir det en hel frukost). Lunch och middag ska vara hela portioner, ej halv matleverans. Till lunch kan även ytterligare en frukost räknas som hel måltid (t.ex. välling och macka till frukost och gröt och macka till lunch).

11. L. Frukt och grönsaker – hit räknas två frukter eller två portioner grönsaker (eller en av varje). Med frukt räknas hel färsk, konserverad, torkad frukt, bär, frukt och bärkräm och nyponsoppa men inte saftsopa och saftkräm. • M. Vätska – med ett glas räknas 2 dl. Även kaffe, te, öl och vin räknas som vätska. • O & P. Subjektiva mätningar – om personen ej svarar (eller om man ej träffat personen) väljs alternativ ”vet ej”. OBS!! Markera om personen svarat själv eller inte! Det är stor skillnad på vet ej och inte svar… • Q. Överarmsomfånget mäts helst liggande med armen vilande på magen med 90 graders flexion. Mätning av den ’tjockaste’ delen av armen, mitt över biceps. • R. Vadomkrets mäts helst liggande med benet höft och knä uppböjda (se teckning). Mätning av den ’tjockaste’ delen av vaden.

13. Redovisning av resultat ur Gerda- Gerontologisk Databas och resurscentrum 85+ • Deltagare 240 personer 85 , 90 och 95+åringar • 177 kvinnor och 63 män i Vasa och Korsholm • Boende både på anstalt (47%) och hemma (53%) • Ca två tredjedelar var ensamboende och en tredjedel bodde med någon (maka, make, barn)

14. Adl enligt Katz

18. Det kan konstateras att det ej finns något samband mellan MNA och BMI hos de äldsta äldre. En analys av det statiska sambandet visar att en korrelation mellan BMI och malnutrition inte kan påvisas (p= 0.559 för männen och p= 0.088 för kvinnorna med MNA<24).

19. Även personer med högt BMI (övervikt) se ut att ha störning i näringstillstånd. Anmärkningsvärt är istället att en femtedel (20%) av kvinnorna med undernäring, eller risk för undernäring, enligt MNA förekommer i gruppen ”fettma”, och att 27% förekommer i gruppen som indikerar övervikt.

20. De yngre äldres kostvanor • Inom projektet För Eget Hem- hälsofrämjande och förebyggande hembesök besöktes yngre äldre (75-79 åringar) • bestod av slumpmässigt utvalda äldre födda 1927–1930 i de deltagande 13 österbottniska kommunerna (N=432) • 56% var kvinnor och 44% män, medelåldern 76,9 år största åldergruppen 77 år. • Alla var hemmaboende, 75% bor i eget hus • Ensamboendes andel var 42%

21. Hjälp med mathushållningen • 36% sade sig vara delvis beroende av hjälp vid matlagning • 32% meddelade att de får hjälp med matlagning varje dag • 3% fick hjälp med maten 2-3 gånger i veckan • 47% fick ingen hjälp med matlagning

22. 40 % ansåg sig vara delvis beroende av hjälpmed matuppköp • 21% fick hjälp med uppköp gång i veckan , • 11% fick hjälp 2-3 gånger i veckan • 41% fick ingen hjälp med uppköp • De flesta fick hjälp av sina anhöriga • Hur många som hade matservice blev inte kartlagt.

23. Enligt finska näringsrekommendationer från 2005 borde man äta fem måltider om dagen och dricka minst en liter vätska per dygn • De äldre tillfrågades vilka måltider de äter om dagen • Lunch och frukost tolkats som dygnets huvudmåltider

24. Vilka måltider de äldre äter Kvinnor (n=242) Män (n= 190) Äter frukost97 % (234) 98% (187) Äter lunch 76% (184) 75% (143) Äter lunch och frukost 97% (237) 98% (186) Äter lunch och mellanmål 76% (184) 71% (134) Äter lunch och middag 71% (172) 71% (134) Äter lunch och kvällsmat 73% (177) 77% (146) Äter fem måltider/dag 28% (67) 29% (55) Det vanligaste är fyra måltider/dygn 46% ( 199)

27. BMI <18 underviktBMI= 18,5-24,9 normalviktBMI= 25-29,9 överviktBMI > 30 fettma

28. Slutligen • Viktigt att vara medveten om de problem som finns med äldres nutrition så de kan åtgärdas i tid • Undernäring kan både behandlas och förebyggas! • Näringsstatus borde vara en del av kartläggningen av funktionsförmåga och hjälpbehov ( ex kartläggning vid förebyggande hembesök) • Vissa saker kan åtgärdas med enkla metoder (vätskelista, matdagbok, vägning) • Vårdpersonalen är i nyckelposition att observera risker och säkerställa en god nutrition (specifik uppmärksamhet riktas på dem som är beroende av hjälp med ADL, som inte kan förmedla hunger och eller är sängliggande) • Kräver dock multiprofessionellt samarbete mellan vårdpersonalen, kosthållspersonal, läkare, näringsterapeut och anhöriga • Näringsplan borde ingå i varje vård- och serviceplan

29. De äldre äter enligt egen utsago mångsidigt och flera måltider om dagen men..... Enegiintaget blir ofta otillräckligt efter 70-år och sjunker drastiskt till 80 år (Haveman-Nies et al . 2003. Dietary quality, lifestyle factors and healthy ageing in Europe:The SENECA study. Age and Ageing 2003; 32: 427–434) Medelåldern på äldreboenden är ofta > 80 år, och de är ofta multisjuka och polymedicinerade. Nutritionen är alltid en del av helhetsvården! Hur garantera tillräckligt energiintag hemma och på anstalt?

30. Hur ser de äldres energiintag ut? På anstalterna serveras de äldre under dagen många måltider på kort tid, vilket gör att de äldre ej orkar äta så att de skulle få en tillräcklig energimängd/dygn Nattfastan däremot blir alltför lång. Enligt ny svensk studie inom särskilt boende hade 48% av de äldre undernäring eller risk för undernäring. Av dessa hade 90% nattfasta > 11 h. Den genomsnittliga nattfastan för dessa var 14,5 h (11,3-17,1 timme). Längsta nattfastan hade de som hade utvecklad undernäring (14,6 h). Resultatet tydde också på att lång nattfasta påverkar de äldres livskvalitet negativt enligt EQ5D, (Ebrahimi-Wijk. 2009. En hypotesgenererande studie av nattfastans längd, undernäring och hälsorelaterad livskvalitet hos äldre. Vård i Norden 2009;1:45-48) Hur är de med de äldre hemmaboende?

31. Framtidens utmaningar • Hur kan man utveckla måltiderna och rutinerna på äldreboenden/långvårdsavdelningar ? • Hur kan man utveckla måltidsservice och måltidernas kvalitet för hemmaboende? • De äldre och äldsta hemmaboendes antal ökar i framtiden, politiskt beslut om att så många som möjligt ska bor hemma så länge som möjligt. • Många är ensamboende och socialt isolerade, påverkar nutritionsstatus • Många kommer att finnas i riskzonen för att utveckla undernäring I framtiden

32. Tankar om måltidssituationen • Måltiden är ej bara föda • Social samvaro befrämjar en god nutrition • Låta de äldre äta vid bordet i dagsalen tillsammans med andra • Duka vackert med porslinstallrikar och glas • Äta tillsammans med de äldre • Låta äldre samlas och göra mat och äta tillsammans • Matrådgivning samtidigt som man lagar mat tillsammans med de äldre kan förebygga störning i nutritionsstatus • Värna om långsamhetens kultur vid måltidssituationen • Fråga de äldre vad de vill äta • Låta de äldre själva delta också i planering av matlistan

33. Smaklig måltid åt alla!