Kom igång med Disgen 2

1. Kom igång med Disgen 2 Registrera dig själv, din partner och dina föräldrar i Disgen. Distanskurs med Bengt Kjöllerström E-post: bengt@kj2.se Kurs.dis.se © Bengt Kjöllerström

2. Modul 2 – Registrera dig själv • Registrera uppgifter för den första personen (förslagsvis du själv). • Konventioner för efternamnKonventioner för förnamnn • Orter • Källor • Registrera uppgifter om dina partner. • Giftermål motsvarande. • Registrera dina föräldrar. © Bengt Kjöllerström

3. Förbered dig – Läs på • Läs i handledningen kapitel 3. Att komma igång med Disgen. • Titta också på tipsen. • Läs Lars Wallgrens Startguide © Bengt Kjöllerström

4. Datortips • Ställ in helbild!Då blir det lättare att se. • Möjlighet för fler samtidiga program. Du kan alltså ha denna presentation öppen samtidigt som ditt Disgenprogram. Vill du ha dem bredvid varandra kan du anpassa storleken. • Klipp och klistra mellan dem.Markera, Ctrl+C, Ctrl+V • Disgen är ett databasprogram, uppgifterna sparas när du trycker OK. © Bengt Kjöllerström

5. Disgens fönster: Familjebild © Bengt Kjöllerström

6. Skapa första personen - du själv • I menyraden klicka på Skapa/obesläktad man eller kvinna. • Personsedeln öppnas. • Fyll i personsedeln. © Bengt Kjöllerström

7. Lägg till första personen – du själv • Fyll i uppgifterna till ansedeln. • Lägg till Ort genom att klicka på Lampan. Skriv inte in orten! • Du kan alltid senare komplettera uppgifterna. • Klicka på OK. © Bengt Kjöllerström

8. Lägg till ort genom att klicka på lampan • När du klickar på lampan öppnas ortsregistret. • Välj län och öppna det genom att klicka på +. • Väl kommun och öppna den. • Välj rätt församling och klicka OK. • Med detta sätt får du alltid samma stavning mm på församlingarna. © Bengt Kjöllerström

9. Första personens familjebild • Nu är första personen inlagd och vi ser familjebilden för denne markerad. • Dessutom finns rutor för Far och Mor. • I nederkanten finns en ruta för Partner. • Klicka på den för att lägga till uppgifter! © Bengt Kjöllerström

10. Registrera partner • Fyll i uppgifterna på din partnerns ansedel. • När du är klar, klicka OK. © Bengt Kjöllerström

11. Registrera Gifte • Ange typ av relation • Datum • Ort – använd lampan! • Klicka OK för att lägga till giftet. © Bengt Kjöllerström

12. Familjebild med gift par • Nu visar familjebilden ett gift par. • Lägg till fler partners genom att klicka på knappen Partner. (centrumpersonen måste vara markerad) © Bengt Kjöllerström

13. Lägg till Far • I din familjebild klicka på Far för att lägga till uppgifter om honom. • Fyll i Fars personuppgifter! • Om du redan skrivit efternamnet finns det när du klickar på den nedåtgående pilen. • Markera det och klicka OK. © Bengt Kjöllerström

14. Lägg till mor • I din familjebild klicka på Mor! • Fyll i personuppgifter. • Klicka OK. • Du kan alltid komplettera senare! © Bengt Kjöllerström

15. Komplettera personuppgifter • Jag fyllde i min fars personuppgifter lite snabbt. • Ändra uppgifterna genom att markera honom. • Klicka på ikonen Ändra personuppgifter. © Bengt Kjöllerström

16. Lägg till fars födelse församling • I personuppgifterna för far klicka på lampan vid ort. • Välj län. • Välj kommun. • Välj församling • Klicka OK. © Bengt Kjöllerström

17. Sök efter orten • Vet du inte var församligen ligger kan du söka efter den. • Klicka på Sök. • Skriv in församlingens namn • Välj församling • Klicka OK. © Bengt Kjöllerström

18. Ändra/Lägg till gifte • I din familjbild markerar du giftet mellan far och mor. • Klicka sedan på Ändra personuppgifter. • Lägg till uppgifterna. • Klicka OK. © Bengt Kjöllerström

19. Registrera föräldrars Gifte • Fyll i uppgifterna om giftet! • Har du skrivit in församlingen tidigare finns den under nedåtpilen. • Markera den och klicka OK. © Bengt Kjöllerström

20. Bengts Familjebild • Familjebilden med partner och föräldrar. • Skulle någon uppgift inte vara rätt, markerar du motsvarande ruta och klickar på Ändra personnotiser. © Bengt Kjöllerström

21. Liten repetition med tillägg • Fliken ändra personnotiser återkommer för varje person. • I nästa bild finns några kommentarer till fälten. • Sök församling. • Verktygsfältets knappar © Bengt Kjöllerström

22. Knappar i vänstra verktygsfältet Stäng detta fönster. (Ctrl+F4) Ändra notiserna för markerad person. (Mellanslag). TIPS! Du kan också dubbelklicka med musen i den byggda tavlan. Om du klickar på en person så kommer dess notiser att ändras annars ändras notiserna för den person som är markerad. Visa Familjeöversikten (F5) Visa fönster med Söklista om sådant har skapats, annars visas förra söklistan om sådan finns (F8) Visa fönster med Karta Visa fönster med Byggd tavla, om sådant har skapats (F7) Visa familjeöversikterna ur serie 1 och serie 2 bredvid varandra som en förberedelse för koppla och flytta (F12) Bygg antavla utgående från centrumpersonen (F4) Bygg stamtavla utgående från centrumpersonen (F3) Om söklista ur samma serie är skapad, väljs föregående person i denna till ny centrumperson (PgUp) Om söklista ur samma serie är skapad, väljs nästa person i denna till ny centrumperson (PgDn) © Bengt Kjöllerström

23. Ändra personnotiser • Efternamn Familjenamn • FörnamnTilltalsnamn markeras med * omedelbart efter namnet. Förnamn • Yrke • Födelsedatum • Ort Läs mer ... © Bengt Kjöllerström

24. Du kan alltid ändra personnotiser • Markera personen i Familjebilden. • Klicka på symbolen eller F9 eller mellanslag. • Du kan alltid ändra alla uppgifter! • Spara genom att klicka OK! © Bengt Kjöllerström

25. Lägg till partner för centumpersonen • När centrumperson är markerad klicka på knappen Partner. • I Ändra personnotiser fyller man i personuppgifter som tidigare. Kvinnors efternamn • Det går att lägga till fler partners och ändra uppgifter senare. © Bengt Kjöllerström

26. Lägg till gifte för centrumpersonen • Klicka på Gifte. • Ange typ av relation. • Datum • Ort Förbindelse mellan samkönade fungerar ej i denna version av Disgen(de kan ju inte heller få biologiska barn tillsammans). • Klicka OK för att lägga till giftet. © Bengt Kjöllerström

27. Lägg till föräldrar • Markera centrumpersonen. • Klicka på knappen • Fyll i personuppgifterna, klicka OK. • Klicka på knappen • Fyll i personuppgifterna, klicka OK. • Dubbelklicka på knappen • Fyll i uppgifterna, klicka OK. © Bengt Kjöllerström

28. Disgens ortsdatabas • Orters namn och läge har ändrats med tidens gång. • Ortsdatabasen bygger på Sveriges församlings- indelning 1989. • Klicka dig nedåt i hiearkin till rätt församling. • Du kan söka efter ort. • Du kan lägga till orter. Lägg till Byar och gårdar Andra länder Läs mer Tillbaka © Bengt Kjöllerström

29. Sök församling • Om man inte vet var en församling finns • Klicka på knappen Sök. • Fyll i namnet, klicka Sök. • Välj rätt församling. • Klicka OK för att spara och gå tillbaka. © Bengt Kjöllerström

30. Disgens källdatabas • Källorna kan anges i en databas som fungerar som ortsdatabasen. • Funktionen är under utveckling. • För nybörjaren är det enklast att direkt skriva in källan. © Bengt Kjöllerström

31. Varför ska man alltid ange källor? • Om 10 år ska jag kunna gå tillbaka och se var jag fått uppgifterna ifrån. • Andra ska kunna kontrollera mina uppgifter. • All vetenskaplig forskning villar på källor och att man kan återskapa uppgifterna.

32. Hur anger man källor? • Ibland härstammar uppgifterna från mig själv, då kan man skriva ego eller tex BKj. • En bok kan anges som Släkten Hammar av Martin Hammar, Göteborg 1932. • En CD-skiva anges så här:Sveriges befolkning 1880, Cd-skiva från Riksarkivet 2010, ISBN 978-91-88366-90-0 • Är en kyrkobok källan skriver man:Mossebo(P) C:3, 1827-1860, sid 12.

33. Källor och orter – Det blev fel • Ibland blir det fel och man vill ta bort en ort eller källa. • I ändra Personnotiser klicka på den lilla pilen för att öppna senaste. • Överst i listan finn ett blankt alternativ. Välj det och klicka OK! • Du kan också välja ett korrekt alternativ i listan. © Bengt Kjöllerström

34. Är källor alltid korrekta? • Alla källor har upprättats av människor som alltid har fel och brister. • Vid varje avskrift uppstår fel. Ju fler gånger uppgifterna skrivits av ju fler fel. • Kyrkoböckernas uppgifter bygger på vad prästen uppfattat av församlingsbornas muntliga uppggifter, ofta kunde de varken skriva eller läsa själva. • Vissa känsliga uppgifter har medvetet förvanskats.

35. Familjebild med Bengt som centrumperson, partner, barn och anor © Bengt Kjöllerström

36. Modulen är slut • Ta en paus! • Reflektera! • Vad nytt har du lärt dig? • Vad vill du fråga Bengt om? • Gör det! • Repetera! • Berätta för cirkeldeltagarna om ditt arbete – AHA upplevelser och svårigheter! © Bengt Kjöllerström

37. Efternamn Förr användes patronymikon dvs en son fick som efternamn sin faders förnamn plus son och flickorna faderns förnamn plus dotter. Detta namn behöll kvinnorna även som gifta. Man kan därför av efternamnet sluta sig till faderns tilltalsnamn. Mera ovanligt kunde man dessutom ha ett familjenamn. Först i slutet av 1800-talet blev det vanligt att alla i familjen använde ett gemensamt familjenamn. 1901 kom en namnlag som reglerade användningen av efternamn, tidigare kunde man välja fritt. Numera är det åter mer fritt välja efternamn och det förekommer att far, mor och barn har olika efternamn. Man kan idag inte heller dra slutsatsen att barn är biologiska barn till dem de bor tillsammans med. Barn till soldater använde i allmänhet patronymikon, de behöll inte soldatnamnet, men i slutet av 1800-talet blev det mer allmänt att de behöll faderns soldatnamn. Vi har kvar dem än idag. Stål, Svärd, Lilja, Berg är typiska soldatnamn. Ett vanligt namn är Fader okänd. Namnlagar Flickors efternamn Tillbaka © Bengt Kjöllerström

38. Kvinnors efternamn Ett problem är att flickornas flicknamn inte är särskilt kända. Kvinnor använde av hävd alltid sina flicknamn. Förr i tiden ändrades aldrig kvinnornas namn vid gifte och de hittas också under hela sin levnad med flicknamnet i kyrkböckerna. I dag byter de flesta namn vid gifte men inte alltid och många gifter sig inte heller. Detta talar också för att flicknamnet ska vara det bärande och ursprungliga och att binamn införs på något sätt, antingen som dubbel namn, som extra efternamn eller som separat notis. Alternativet att in föra g. Svensson i efternamnet med eller utan bindestreck eller parenteser medför komplikationer när man jämför med andra databaser såsom Disbyt och bör undvikas. Om personen använt dubbelnamn bör man använda det. Vid val av hur efter namn skrivs in bör man ock så ha i minnet hur sök ning sker i en dator. Något förenklat kan man säga att sökning sker för varje ord. Skriver man Lustig-Andersson och söker med Lustig så hittas ingen Lustig (inget helt ord med bara Lustig finns) men väl om man söker med Lustig*. Skriver man Lustig Andersson hittas båda namnen på rätt plats. Vid inmatning av namn bör man undvika att avsluta med mellanslag, eftersom det då blir en del av namnet och stör sorteringen i bokstavsordning. Tillbaka © Bengt Kjöllerström

39. Orter I städer vet man kanske inte vilken församling som gäller och då får man ange kommun namnet, t ex bara Malmö. Det är värdefullt om man lägger till kvartersnamn eller gatuadress så att vederbörande lätt hittas om något behöver kompletteras. På Skatteverkets sida om Sveriges församlingar genom tiderna finns dels en församlingslista i bokstavsordning med historiska data, dels en enkel lista ordnad efter nuvaran de kommuner. Nyttig läsning! För utländska orter väljer man Stat och stad. Börja med att lägga in landet, t.ex USA och under det t.ex. Arizona och därunder en stad som Tucson. Efter klick på OK står det nu på raden för Namn i översikten Tucson, liksom i Namn för utskrifter, men här måste man själv komplettera med att skriva in stat och land så att det står Tucson, AZ., USA. Se Disgens hjälpavsnitt om orter. Tillbaka © Bengt Kjöllerström

40. Förnamn I bondesamhället ärvde barnen oftast namn från någon tidigare släkting. Äldste sonen fick namn efter farfar och den näst äldste efter morfar. På samma sätt fick flickorna namn efter deras farmor och mormor. Vi måste hålla i minnet att förr var det vanligt att man inte själv kunde skriva sitt namn. Det blev alltså prästen som stavade namnet, varför det lätt kunde växla mellan Per och Pär och ibland kunde även ett h smyga sig in i kyrkoböckerna. Tilltalsnamnet bör genomgående förses med en asterisk (*). Asterisken kan sedan vid utskrift undertryckas men eftersom man kan välja olika stilsorter för tilltalsnamn och andra förnamn så kan tilltalsnamnet redovisas klart. En enhetligstavning är en historiskt sett ny företeel se och vi möter där för många olika varianter av stavning i källor na. Namnet Per kunde till exempel stavas Pehr, Pär, Pähr eller Peer i en och samma handling utan att för den skull uttalas annorlunda. I en databas väljer man ofta att normera namnen till en enhetlig standard, för att hitta alla likalydande namn rätt sorterade i olika listor. Numera normeras därför personnamnen, eftersom det inte finns något egenvärde i att hålla fast vid en nyckfull och inkonsekvent stavning som kan leda till missuppfattningar. I datorprogram för släktforskare är normering nödvändig för att kunna söka i databasen. På Rötters hemsida skriver Håkan Skogsjö: Så stavar du namnen Släktforskarförbundets namnlista http://www.genealogi.se/namnnorm.htm Tillbaka © Bengt Kjöllerström

41. Efternamnsbruk enligt lagen 1 • Ursprungligen rådde praktiskt taget full frihet att anta och bruka släktnamn. Dock inte ett adligt sådant, för dessa skedde detta vid adlandet. Det var mest vanligt bland präster, borgare och hanverkare att ta släktnamn. Soldater fick eller tog sig också soldatnamn. • Fram till senare delen av 1800talet användes patronymikon. Man kunde byta tillnamn och få dem inskrivna i husförhörslängd eller församlingsbok, men en sådan anmälan var inte nödvändig för att använda namnet. • Den första namnlagen kom 1901 och sedan har den ändrats flera gånger, och mer är på gång. 1901. Den fria rätten att anta släktnamn inskränktes med släktnamnsförordningen. Samtidigt uppmanades svenskarna att byta namn, från —sonnamn till mer ovanliga, för att kunna skilja människor åt. De nya namnen skulle gärna vara svenska — det här var nationalismens storhetstid. Bara personer med —sonnamn fick byta, samt personer med "löjeväckande namn" 1920. Ny bestämmelse i giftermålsbalken om att kvinnan skulle anta mannens efternamn när de gifte sig. 1921. Svensk Namnbok utkom, med förslag på lämpliga efternamn. Nästa © Bengt Kjöllerström

42. Efternamnsbruk enligt lagen, 2 1946. Ny folkbokföringsförordning bestämde att man måste anmäla förnamn. 1963. Ny namnlag. En gift kvinna måste inte längre ta mannens efternamn utan kunde behålla sitt eget. Det blev lättare att byta efternamn. Det blev även olagligt att skapa dubbla efternamn, t ex Lindberg-Karlsson 1972. Könsbytare och transsexuella får lov att byta från kvinno- till mansnamn eller tvärtom, i samband att de ansökte om könsbyte och kommit långt i processen. 1982. Ny namnlag med tonvikt på jämställdhet. Ett par som gifte sig kunde välja vilket efternamn de ville ta, mannens eller kvinnans. Föräldrar fick välja vilket av föräldrarnas efternamn barnen skulle ha. Det blev lättare för invandrare att byta namn. 1997. Efternamnen Beachman och Mortaigne godkändes, därmed urholkas kravet på att namnet ska vara -lämpligt i landet till sin bildning, uttal eller stavning". Utländska namn anses inte längre vara problem att byta till. 1999.Lättare för könsbytare och transsexuella att byta namn, och man fick lov att göra det tidigare i könsbytes-processen. 2009.Tillsatte en utredning för att ändra namnlagen. Bland annat borde man kunna ha två efternamn. Utredningen ska redovisas 1 mars 2013. Källor: Gösta Lext: Studier i svensk kyrkobokföring 1600-1946, SDS 9/2 2010. Första sidan Tillbaka © Bengt Kjöllerström

43. Disgens ortsdatabas • Orters namn och läge har ändrats med tidens gång. • Ortsdatabasen bygger på Sveriges församlings- indelning 1989. • Klicka dig nedåt i hiearkin till rätt församling. • Du kan söka efter ort. • Du kan lägga till orter. Lägg till Byar och gårdar Andra länder Läs mer Tillbaka © Bengt Kjöllerström