E N D
1. VÅR PLATS I UNIVERSUM Frågeställningar från föregående lektion
Genomgång av sidorna 17 - 31 i Naturkunskap A: Henriksson
Individuella uppgifter
Att ta reda på
2. VÅR PLATS I UNIVERSUM Genomgång av sidorna 17 - 31 i Naturkunskap A: Henriksson
3. FRÅGESTÄLLNINGAR FRÅN FÖREGÅENDE LEKTION Varför används metallen kisel så ofta i datorer?
Halvmetall
Vem var det som först lyckades med att dela på en atom?
Ernest Rutherford??
Vem var det som först insåg att grundämnena uppträder i grupper och perioder?
Dmitrij Mendelejev uppfann det periodiska systemet genom att sortera de kända grundämnena noggrant enligt ett schema.
Varför kan man inte se salt som lösts upp i vatten?
Jonbindningarna bryts och jonerna isoleras från varandra.
Varför säger man att havsvattnet vid Skutskärskusten är bräckt?
Bräckt vatten, eller brackvatten, är vatten med högre salinitet än sötvatten men lägre än havsvatten. Förekommer i delar av hav som bara har liten kontakt med vanligt havsvatten men har stora tillflöden av sötvatten – exempelvis Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken
Vad är lantanider & aktinider?
Ämnen som borde finna på samma plats som lantan och aktinium
4. MÄNNISKAN OCH UNIVERSUM Astrologi vs. Astronomi
5. JORDEN I CENTRUM Pythagoras (580 - 500 f.kr.)
Klot & Cirkel fullkomliga
Jorden, Månen och Solen är klotformiga (sfäriska)
Aristoteles (384 - 322 f.kr.)
Geocentrisk världsbild
Blev en auktoritet inom den kyrkliga världen
6. HUR STOR ÄR JORDEN
7. HUR STOR ÄR JORDEN Eratosthenes [276 – 194 f kr]
Beräknade jordens omkrets
7,2 grader = 1/50 av 360 grader
Avstånd Syene och Alexandria = 850 km (!?!)
Jordens omkrets är då 50 X 850 km = 42500 km
Endast 5% fel Eratosthenes, kallad Filologos ("vetenskapsälskaren"), född 276 f.Kr. i Cyrene, död 194 f.Kr., var en grekisk vetenskapsman och poet. Sin ryktbarhet har Eratosthenes vunnit företrädesvis som astronom och matematiker. Han verkade även som poet och geograf, vilket samtiden belönade med pentathlos, ett epitet som eljest bara tillkom den som fem gånger vunnit i de olympiska spelen.
Eratosthenes, kallad Filologos ("vetenskapsälskaren"), född 276 f.Kr. i Cyrene, död 194 f.Kr., var en grekisk vetenskapsman och poet. Sin ryktbarhet har Eratosthenes vunnit företrädesvis som astronom och matematiker. Han verkade även som poet och geograf, vilket samtiden belönade med pentathlos, ett epitet som eljest bara tillkom den som fem gånger vunnit i de olympiska spelen.
8. SOLEN I CENTRUM Heliocentrisk världsbild
Nicolaus Kopernikus (1473 - 1543)
Jorden kretsade kring solen
Rädd för kyrkan
Tycho Brahe (1546 - 1601)
Gjorde noggranna mätningar(på ön Ven i Öresund)
Johannes Kepler (1571 - 1630)
Formulerade lagar för planeternas rörelser
Ellipsformade banor När Kepler kom i kontakt med Tycho Brahe i Prag kunde han (efter mycket huvudbry och tungt beräkningsarbete) utifrån dennes extremt noggranna mätningar av planeternas läge komma fram till sina tre lagar.När Kepler kom i kontakt med Tycho Brahe i Prag kunde han (efter mycket huvudbry och tungt beräkningsarbete) utifrån dennes extremt noggranna mätningar av planeternas läge komma fram till sina tre lagar.
9. SOLEN I CENTRUM
10. SOLEN I CENTRUM Asteroider kallas de småplaneter som kretsar kring solen, mellan Mars och Jupiters banor. Mellan 1801 och 1807 upptäcktes de fyra första asteroiderna, Ceres, Pallas, Juno och Vesta. Antalet asteroider i solsystemet med en diameter över 1 km uppskattas för närvarande till någonstans mellan 1,1 till 1,9 miljoner.[1] När asteroiderna först upptäcktes antog astronomerna att det var byggnadsmaterial till en planet som inte kunde samlas på grund av Jupiters gravitationsfält. Numera vet man att nästan alla asteroider är kollisionsfragment. Endast ett fåtal relativt stora finns kvar sedan de bildades ur planetesimalerna.Asteroider kallas de småplaneter som kretsar kring solen, mellan Mars och Jupiters banor. Mellan 1801 och 1807 upptäcktes de fyra första asteroiderna, Ceres, Pallas, Juno och Vesta. Antalet asteroider i solsystemet med en diameter över 1 km uppskattas för närvarande till någonstans mellan 1,1 till 1,9 miljoner.[1] När asteroiderna först upptäcktes antog astronomerna att det var byggnadsmaterial till en planet som inte kunde samlas på grund av Jupiters gravitationsfält. Numera vet man att nästan alla asteroider är kollisionsfragment. Endast ett fåtal relativt stora finns kvar sedan de bildades ur planetesimalerna.
11. GALILEO GALILEI (1564 - 1642) Krävde att vetenskap skall baseras på fakta
Konstruerade kikare med 30X förstoring
Stödde Koperinukus heliocentriska syn
Tvingades avsäga sig sina "irrläror" och en av hans böcker bannlystes
"eppur si muove", {och likväl rör hon sig}.
[Anteckning] Ställdes inför domstolÅren 1615 - 1616 ställdes Galileo inför inkvisitionsdomstol*. Där tvingades han lova att inte säga eller skriva något mer som stödjer Kopernikus teorier. Det löftet höll där emot inte Galilei, några år senare, 1632, gav han ut sitt viktigaste verk: "Dialog över de två viktigaste världssystemen".1633 ställdes Galilei inför inkvisitionsdomstolen* igen, till följd av att han gav ut boken. Han anklagades bland annat för att ha brutit sitt löfte, och att han gått emot den kyrkliga övertygelsen.Galileis bok blev bannlyst och Galilei själv blev dömd till livstids fängelse. Han tvingades att säga att hans teorier inte stämde, och att kyrkan hade rätt. Men efteråt lär han ha sagt: "eppur si muove", som betyder "och likväl rör hon sig".Men detta är troligen en efterhandskonstruktion.Straffet ändrades lite senare till husarrest i stället för fängelse.Ställdes inför domstolÅren 1615 - 1616 ställdes Galileo inför inkvisitionsdomstol*. Där tvingades han lova att inte säga eller skriva något mer som stödjer Kopernikus teorier. Det löftet höll där emot inte Galilei, några år senare, 1632, gav han ut sitt viktigaste verk: "Dialog över de två viktigaste världssystemen".
12. GALILEO GALILEI (1564 - 1642)
13. NEWTON OCH GRAVITATIONSKRAFTEN Isaac Newton (1642 - 1727 )
Gravitationskraften (tyngdkraften)...
...påverkar planeternas rörelser runt solen
Uppfann spegelteleskopet
Satelliter "ramlar inte ner" eftersom de rör sig framåt
14. NEWTON OCH GRAVITATIONSKRAFTEN
15. NEWTON OCH GRAVITATIONSKRAFTEN
16. SOLEN ÄR INTE UNIK Vintergatan
Galax
Först på 1900-talet som man kunde bekräfta att det finns fler galaxer
17. OFANTLIGA AVSTÅND Avstånd i rymden mäts i ljusår
Ljusets hastighet 300 000 km/s [c](7,5 varv runt jorden!)
Det tar 8 minuter för ljuset att nå jorden från solen
Närmaste stjärna ligger 4,3 ljusår bort
18. VARFÖR ÄR DET MÖRKT PÅ NATTEN? Jämför med en skog
Universum inte är så gammalt
Ljuset har ännu ej hunnit nå jorden
Blir det ljusare på nätterna i framtiden?
19. MATERIENS URSPRUNG Universum växer
Universum är c:a 15 - 20 miljarder år gammalt
Big Bang
Vätgas och heliumgas samlades i "moln"
Kärnreaktion startade
Väte --> Helium = energi utstrålades (en stjärna är född)
Nebulosa = gasmoln i rymden
20. STJÄRNOR FÖDS OCH DÖR Solen har nått sin halva livslängd
Solen blir en röd jättestjärna
Då bildas tyngre ämnen av helium
Solen blir en vit dvärg...
...och till slut blir vår sol en svart dvärg
21. NEUTRONSTJÄRNOR OCH SVARTA HÅL Supernovor (stjärnor som är större än vår sol)
När dessa exploderar bildas de tyngsta grundämnena
Neutronstjärna
Trycket gör att elektronerna trycks in i atomkärnorna
Elektroner och protoner bildar då neutroner
Mycket energi frigörs
I slutändan bildas svarta hål
Ett svart hål är varken ett hål eller svart
”En bit motsvarande ett knappnålshuvud kan väga 1 miljon ton.”
22. DU INGÅR I ETT KOSMISKT KRETSLOPP Du och jag innehåller atomer som tidigare existerade i stjärnor
23. LIV I UNIVERSUM Jordens avstånd till solen avgör möjligheten till liv
Finns liv i andra solsystem?
Kan vi någonsin få reda på det?
24. SYNLIG OCH OSYNLIG STRÅLNING Från solen strålar både synligt och osynligt ljus
IR ger värme
UV ger solbränna
Dessa är exempel på elektromagnetisk strålning
Denna kan liknas vid vågrörelser
Ju kortare våglängd, ju mer energi
Elektromagnetisk strålning behöver inget medium
Elektromagnetisk strålningen har hastigheten 300 000 km/s i vakuum
Atmosfärens optiska fönster och radiofönster
25. SYNLIG OCH OSYNLIG STRÅLNING
26. SYNLIG OCH OSYNLIG STRÅLNING infra- (lat. i´nfra, adverb och preposition, 'nere', 'nedtill'; 'under'; 'efter', 'senare än'), prefix använt bl.a. för att beteckna läge nedtill eller under. Det används exempelvis i medicinska termer som nylat. infratemporalis (till lat. tempora 'tinningarna') 'belägen nedanför tinningen'. [NE]
ultra- (lat. u´ltra 'längre bort', 'på andra sidan om', 'ytterligare', 'vidare'), förled som betecknar ytterlighet eller överdrift. [NE]infra- (lat. i´nfra, adverb och preposition, 'nere', 'nedtill'; 'under'; 'efter', 'senare än'), prefix använt bl.a. för att beteckna läge nedtill eller under. Det används exempelvis i medicinska termer som nylat. infratemporalis (till lat. tempora 'tinningarna') 'belägen nedanför tinningen'. [NE]
ultra- (lat. u´ltra 'längre bort', 'på andra sidan om', 'ytterligare', 'vidare'), förled som betecknar ytterlighet eller överdrift. [NE]
27. DET SYNLIGA LJUSET Olika färger har olika våglängd
Blått = kortaste våglängden
Rött = längsta våglängden
Ljusstrålarna bryts i ett prisma
Varför är himlen blå?
Varför är himlen i bland röd på kvällen?
Varför är himlen blå? – Ljus med kortare våglängder har störst benägenhet att spridas i atmosfären.
Varför är himlen röd på kvällen? – Ljuset går då längre väg genom atmosfären och då hinner mer av det kortvågiga ljuset spridas.Varför är himlen blå? – Ljus med kortare våglängder har störst benägenhet att spridas i atmosfären.
Varför är himlen röd på kvällen? – Ljuset går då längre väg genom atmosfären och då hinner mer av det kortvågiga ljuset spridas.
28. DET SYNLIGA LJUSET
29. RÖD HIMMEL
30. LJUS AVSLÖJAR STJÄRNORS INNEHÅLL Kontinuerligt spektrum (från glödlampa)
Ljus från solen innehåller svarta linjer - varför?
De svarta linjerna avslöjar ämnen i solens atmosfär
Helium upptäckes i solens spektrum innan det upptäcktes på jorden
31. LJUS AVSLÖJAR STJÄRNORS INNEHÅLL
32. RADIOSÄNDNING FRÅN RYMDEN Radiofönster
Numera så kan astronomer också lyssna på rymden
33. ATMOSFÄREN - VÅRT SKYDD MOT RYMDEN Atmosfären
kväve 78%
syre 21%
ädelgaser (0,9%)
koldioxid (0,035%)
andra ämnen (0,065%)
34. Olika skikt iatmosfären
35. ATMOSFÄREN OCH KLIMATET Atmosfären gynnsam för vårt klimat
Utjämnar temperaturen
Växthuseffekten
OZONSKIKTET BLIR TUNNARE
Sedan 70-talet har man upptäckt att ozonskiktet blir tunnare
Det är freonerna som förstör ozonskiktet
Kemiskt består freoner av kolväten med en eller flera fluor- klor- och/eller brom-atomer bundna
Ordet freon är härlett från engelskans freeze (kylmedium i t. ex. kylskåp)
Många länder har förbjudit freoner
Freoner har mycket lång livslängd
36. NÄR UV-STRÅLNINGEN ÖKAR Vår solbränna är kroppens sätt att skydda sig mot UV-strålning
Hudcancer
Grå starr
D-vitamin (Det bildas i huden när vi solar…)
Solen är den viktigaste källan till D-vitamin Sol och D-vitamin
D-vitamin hjälper kroppen att tillgodogöra sig viktiga ämnen som fosfor och kalcium, och kan motverka vissa sjukdomar. Kroppen kan få D-vitamin via födan eller genom kosttillskott. Det bildas också i huden när vi solar.
Det krävs inte mycket UV-strålning för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin. För en ljushyad person räcker 10-15 minuter i sommarsol på ansikte och armar för att täcka dagsbehovet. Närmare ekvatorn, där UV-strålningen är starkare, behövs ännu kortare tid. Mer sol ger inte mer D-vitamin, eftersom huden stänger av när behovet fyllts. Mörkhyade personer behöver mer UV-strålning för att bilda D-vitamin. Detta beror på att mörk hud filtrerar bort mer UV-strålning än vad ljus hud gör.
I Sverige är solen alltför svag på vintern för att produktionen av D-vitamin ska stimuleras. D-vitamin tillsätts därför i mat som lätta mejeriprodukter och margarin. D-vitamin finns även naturligt i olika födoämnen som fet fisk och torskleverolja.
Solarier
Att sola i solarium är ingen bra metod att få D-vitamin eftersom förhållandet mellan UVA och UVB är annorlunda i solarier än i den naturliga solen. Solarier innehåller förhållandevis mer UVA-strålning, som inte bidrar till D-vitaminproduktionen men däremot ökar risken för hudcancer.
Sol och D-vitamin
D-vitamin hjälper kroppen att tillgodogöra sig viktiga ämnen som fosfor och kalcium, och kan motverka vissa sjukdomar. Kroppen kan få D-vitamin via födan eller genom kosttillskott. Det bildas också i huden när vi solar.
Det krävs inte mycket UV-strålning för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin. För en ljushyad person räcker 10-15 minuter i sommarsol på ansikte och armar för att täcka dagsbehovet. Närmare ekvatorn, där UV-strålningen är starkare, behövs ännu kortare tid. Mer sol ger inte mer D-vitamin, eftersom huden stänger av när behovet fyllts. Mörkhyade personer behöver mer UV-strålning för att bilda D-vitamin. Detta beror på att mörk hud filtrerar bort mer UV-strålning än vad ljus hud gör.
I Sverige är solen alltför svag på vintern för att produktionen av D-vitamin ska stimuleras. D-vitamin tillsätts därför i mat som lätta mejeriprodukter och margarin. D-vitamin finns även naturligt i olika födoämnen som fet fisk och torskleverolja.
Solarier
Att sola i solarium är ingen bra metod att få D-vitamin eftersom förhållandet mellan UVA och UVB är annorlunda i solarier än i den naturliga solen. Solarier innehåller förhållandevis mer UVA-strålning, som inte bidrar till D-vitaminproduktionen men däremot ökar risken för hudcancer.
37. DET MARKNÄRA OZONET För mycket ozon i markskiktet
För lite ozon i stratosfären
38. Att mäta avstånd till stjärnor
39. Att mäta avstånd till stjärnor
40. IINDIVIDUELLA UPPGIFTER Läs igenom sidorna 17 - 31
Besvara frågorna 1 - 22 på sidan 156 – 157
Utdelad hemuppgift
41. IINDIVIDUELLA UPPGIFTER Läs igenom sidorna 17 - 31
Besvara frågorna 1 - 22 på sidan 156 - 157
Arbeta med ”Att ta reda på”
42. ATT TA REDA PÅ Vad heter vår närmaste stjärna om vi undantar solen?
Inom vilka våglängder finns det synliga ljuset?
Vad menas med solvind?
Varför ser en åra ut att vara bruten?
43. ATT TA REDA PÅ(FACIT) Vad heter vår närmaste stjärna om vi undantar solen?
Den närmaste stjärnan (förutom solen) är drygt 4 ljusår från oss. Det är Alfa Centauri, som egentligen består av tre stjärnor som roterar runt varandra, två större nära varandra och en ljussvag en bit bort från dem.
Inom vilka våglängder finns det synliga ljuset?
Ljus är en form av elektromagnetisk strålning med en våglängd mellan cirka 390 och 770 nanometer. ("nano" (n) betyder således 10-9. 1 nm =10-9 meter = 0,000 000 001 meter.)
Vad menas med solvind?Solvinden är en plasmavind som ständigt blåser ut från solen, rakt genom solsytemet. Solvinden fyller alltså rymden i planetsystemet och utgör därför det interplanetära mediet. Även andra stjärnor har liknande utflöden, i vissa fall tusentals gånger starkare, och stjärnvind är den allmänna benämningen. Det område som domineras av solvinden kallas heliosfären, vilken avgränsas utåt av heliopausen.
Varför ser en åra ut att vara bruten?Ljuset bryts när det går från ett tätare till ett tunnare medium.