1 / 10

Svavelgödsling

Svavelgödsling. Olika grödors S-behov. Höstoljeväxter 20-35 kg/ha och år Våroljeväxter 15-25 kg/ha och år Vall 15-20 kg/ha och år Höstsäd 10-20 kg/ha och år Vårsäd 10-15 kg/ha och år Ärter/bönor 10-15 kg/ha och år. Genomsnittliga svaveleffekter i Yaraförsök.

marty
Download Presentation

Svavelgödsling

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Svavelgödsling

  2. Olika grödors S-behov • Höstoljeväxter 20-35 kg/ha och år • Våroljeväxter 15-25 kg/ha och år • Vall 15-20 kg/ha och år • Höstsäd 10-20 kg/ha och år • Vårsäd 10-15 kg/ha och år • Ärter/bönor 10-15 kg/ha och år

  3. Genomsnittliga svaveleffekter i Yaraförsök • Höstoljeväxter +++ 500 kg (max 1500kg) • Våroljeväxter +++ 250 kg (max 700 kg) • Vall ++ 600 kg (max 1700 kg) • Vårsäd + 4% ( max 1980 kg) • Höstsäd +? 1% (max 900 kg)

  4. Gödslingsråd för svavel • Självklart med S till oljeväxter sedan mitten av 90-talet. Mycket stora skördeökningar i försöken • Vall: ca 600 kg ts i skördeökning i stort antal försök i hela Sverige Svaveltillförsel vedertaget i alla gödslingsråd • Sockerbetor: svårt att visa svaveleffekter i försök, men i praktiken har kraftiga svavelbrister noterats. Exempel på uppmätt skördeökning 18% ökad sockerskörd. • Vårsäd: Inte alltid behov, men vid behov stora skördeökningar för svavel (över 1000 kg i skånska försök –02). S billig försäkring. • Höstsäd: Svaveleffekter finns, men inte lika stora utslag som i övriga grödor. Inte utslag varje år. Enskilda försök visar skördeökningar på upp till 900 kg. Europeiska försök visar skördeökningar på 1-2 % i genomsnitt. S billig försäkring.

  5. Vad påverkar effekten av svavelgödsling • Utlakning av svavel under vinter och vår. Positiv S-effekt efter varma, nederbördsrika vintrar • Jordart. Större svavelbehov på lätta, mullfattiga jordar. • Odlingshistoria. Tidigare regelbunden stallgödselanvändning kan ha byggt upp förråd av org material i marken, varifrån några kg (ca 5) kan avges årligen • Kväveupptaget. År med hög skördepotential och stort kväveupptag behövs mer svavel. • Gröda. Oljeväxter och vall är känsliga för svavelbrist. Vårspannmål visar rel ofta god skördeökning vid S-tillförsel. Höstsäden verkar vara den gröda som är minst känslig. Dock har skördeökningar visats vissa år vid S-behov (100-900 kg/ha)

  6. Svavelbrist i vårkorn L3-2260, Kronetorp. 2002-06-03 150 kg N i Axan 100 kg N i Axan + 25 kg N KS 100 kg N i N34 150 kg N i Axan 0 kg N 50 kg N i Axan

  7. Jordart mf lerig sand mf lerig sand mf lerig mo Kraftig svavelbrist 2002, vårkorn (Stora svaveleffekter efter relativt varm och nederbördsrik vinter L3 2260) Skördeökning för svavel Kristianstad +1980kg/ha Arlöv +1100kg/ha Skurup +380kg/ha

  8. N og S växelverkningar–svavelbrist förstärks med en högre N-giva

  9. Svaveleffekter i vårsäd

  10. Sammanfattning av resultat i höstveteOlika försöksserier med svavelgödsling Resultaten är hämtade från kvävegödslingsförsök. Tyvärr ligger flertalet av försöken på styva leror och mellanleror, ofta med höga mullhalter. Resultaten hade sannolikt blivit mer positiva om platser med lättare jordarter valts. Ytterligare några försök finns från mitten av 90-talet, där man vid akut svavelbrist uppnått goda skördeökningar vid såväl blad som markgödsling. De svenska resultaten bekräftas av europeiska, där skördeökningar på1-2% har uppmätts i medeltal.

More Related