Välkommen till ESF:s seminarium Projektägarskap för långsiktiga effekter

1. Välkommen till ESF:s seminarium • Projektägarskap för långsiktiga effekter

2. Projekt - potential • Utvecklingsmöjlighet i en föränderlig värld • Extra injektion för viktiga effekter • Ökade möjligheter till samverkan och lärande • Ökade möjligheter till samhällspåverkan

3. Projekt - problematik • Inte innovativa • Finansierar ordinarie verksamhet • Inte långsiktigt hållbara • Resursslöseri

4. Projekt Innovativ idé Resultat Effekter Problem Behov Regionala planen Socialfonden Strukturer EU 2020

5. Projekt Innovativ idé Resultat Effekter Problem Behov Regionala planen Socialfonden Strukturer EU 2020

6. Två grundläggande funderingar 1. Vad är innovativt i ert projekt? • Har andra testat samma idé? • Vad tillför ni för nytt? • Vad säger forskningen om er idé? 2. Vad ska leva vidare efter projektet – vilka effekter vill ni se? • Förändrade samverkansformer? • Nya utbildningsmodeller? • Evidensbaserade arbetssätt? • Lärande organisationer? • Allmänna lärdomar?

7. Krävande finansiärer Aktivt ägarskap Professionell styrning Kompetent ledning Engagerade deltagare Målgrupp med inflytande Hållbarhetskedjan – en förutsättning för långsiktiga effekter Sätta ramar Följa utveckling Implementera resultat Strategiska beslut i samspel med ägarna Driva aktiviteter Organisera nätverk Motivera Föra dialog Pröva idéer och förändringsförsök

8. Projektägarens huvudsakliga roll • Koppla projektet till tidigare och pågående satsningar • Tydliggöra roller och ansvarsfördelning • Ha en strategi för långsiktighet och strategisk påverkan • Beställa och använda lärande utvärdering för att styra projektet rätt

9. Styrgruppens roll • Styra projektet mot övergripande mål • Forma utvärderingsplan som ger stöd för styrning • Återkoppla hem, sprida och påverka strategiskt

10. Styrgruppsdeltagarens roll och ansvar • Är väl förankrad och har beslutsmandat i sin egen organisation • Prioriterar närvaro och avsätter tillräckligt med tid • Kopplar och sprider lärande mellan projekt och egen organisation

11. Diskussion kring ägarskap • Vilka frågeställningar ska inte delegeras till projektledaren? • Hur formar ni styrgruppen? • Hur tänker ni ta ansvar för projektets resultat och effekter?

12. Vad kännetecknar en Lärande utvärdering? • Kommer in tidigt • Sker löpande och återkopplar kontinuerligt • Bedömer projektets vitala delar och ställer kritiska frågor • Ska vara till nytta möjliggöra förändringar under pågående projekt

13. Vanliga brister i utvärderingar av ESF-projekt • För mycket aktivitetsfokus, för lite syftesfokus • (svag koppling till långsiktighet) • För mycket projektmål, för lite av programmets bärande mervärden (svag koppling till Socialfonden och EU 2020) • För passiv återföring och begränsade lärprocesser • (svag lärkraft) • För interna slutrapporter, ointressanta för spridning till andra • (svag påverkan)

14. Diskussion kring utvärdering 1. Vad ska ni ha er utvärdering till? 2. Vilka frågor är centrala för utvärderingen och lärandet?

15. Centrala frågor för lärande och för utvärderingen, PO 1 • På vilket sätt är anställda och berörda delaktiga i planering och genomförande av utbildning och andra insatser? • Finns det en tillåtande kultur där ifrågasättande och idéer släpps fram • Ger utbildningen kunskaper som är användbara och som är kopplade till företagens utveckling • Vilka nya arbetssätt, former för samverkan och stödsystem för lärande på arbetsplatsen ska utvecklas, och vilka har förutsättningar att finnas kvar? • Prioriterar cheferna projektet och skapar förutsättningar för att kunskaperna kommer till användning? • Finns det mötesplatser och inlagda tillfällen för gemensam reflektion, analys och chans till erfarenhetsutbyte? • Sker det ett lärande mellan arbetsplatserna och övriga intressenter – och finns detta kvar efter projekttiden?

16. Centrala frågor för lärande och för utvärderingen, PO2 • Inkluderas de som berörs av de nya arbetssätten i metodutveckling? • Finns det en tillåtande kultur där ifrågasättande och idéer släpps fram? • Finns det mötesplatser och inlagda tillfällen för gemensam reflektion, analys och chans till erfarenhetsutbyte? Utgår reflektionen från praktiken och kopplas analysen till forskning? • Vilka nya arbetssätt, former för samverkan och stödsystem för lärande på arbetsplatsen ska utvecklas, och vilka har förutsättningar att finnas kvar? • Prioriterar cheferna projektet och skapar förutsättningar för att nya metoder kommer till användning? • Sker det ett gemensamt lärande med samverkansaktörer? Har dessa arenor för utveckling förutsättningar att finnas kvar efter projekttiden?

17. Medskick • Projektets innovativa idé? • Roll och ansvar för projektägare, styrgrupp och projektledare? • Långsiktighet och strategisk påverkan? • Utvärderingens inriktning och användning?