”Projekt UPP”

1. ”Projekt UPP” Uppföljning av etableringsinsatser i Västerbotten, 2012-2013 Projektledare: Elina Pettersson Projektägare: Umeå Kommun i samarbete med länets övriga kommuner, Länsstyrelsen Finansiering: § 37- projektmedel från Länsstyrelsen

2. Mottagandet av ensamkommande barn i Västerbotten Kartläggningens syfte • ge Länsstyrelsen i Västerbotten en överskådlig bild av mottagandet av ensamkommande barn i kommunerna i länet. • identifiera utvecklingsområden och goda exempel kring mottagandet • underlätta planering av framtida insatser och ett effektivt genomförande av dessa.

3. Metod • Frågeformulär och intervjuer som riktats till kommunernas boendeföreståndare vid HVB-hem för ensamkommande barn. • Kartläggningen är uppdelad i två delar. • en kvantitativ del som behandlar verksamhetshistorik och verksamhetsaktuellt • en kvalitativ del som behandlar samverkan på lokal och regional nivå samt respondenternas synpunkter kring möjligheter och utvecklingsområden kring mottagandet av ensamkommande barn.

4. Antal ensamkommande barn som anvisats till Västerbotten • Antal ensamkommande barn som anvisats fr.o.m. 2006 (eller verksamhetsstart ) t.o.m. 31 mars 2012 • 31 Mars 2012 fanns 300 ensamkommande barn inskrivna i kommunernas verksamheter • Första kvartalet 2012 har 43 ensamkommande barn anvisats till Västerbotten

5. Mottagna ensamkommande barn i Västerbotten (2006- första kvartalet 2012)

6. Problematiskt med siffror och statistik för verksamhetshistorik • Hög arbetsbelastning • Avsaknad på efterfrågan från politiskt håll

7. Ytterligare resultat och slutsatser utifrån kartläggningen • Det finns ett starkt engagemang för ensamkommande barn bland Västerbottens mottagande kommuner och inte minst länets HVB-hemsföreståndare. • Det finns behov av mer kontinuerlig och systematisk uppföljning av kommunernas verksamhet för ensamkommande barn. • Det finns anledning att utveckla både den lokala- och den regionala samverkan kring ensamkommande barn • Större deltagande i mottagandet av ensamkommande barn efterfrågas från : • Politiker • Landstinget (särskilt Barn och ungdomspsykiatrin) • Socialtjänsten • privata hyresvärdar • Näringsliv och privata företag • Respondenterna föreslår en regional verksamhetssamordnare för att främja regional samverkan samt ett gemensamt regionalt förhållningssätt för mottagandet.

8. Kartläggning av sfi i Västerbotten Syfte och metod • ge en överblick av Västerbottens kommunala verksamheter kring svenskundervisning för invandrare. • Resultatet bygger på inhämtande av statistik och intervjuer med länets 15 sfi-rektorer • Rapporten, ett underlag för sfi rådslag - En utvecklingsåtgärd inom dokumentet ”regional utvecklingsstrategi för etablering av nyanlända i Västerbotten 2012”

9. Antal sfi-studerande, antal flyktingar och andel flyktingar vid sfi i Västerbotten 2011

10. Några av de områden där sfi lyckas bra • Samtliga 15 kommuner i länet erbjuder sfiminst 15 timmar i veckan till de som har rätt att delta i utbildningen. • Samtliga sfi-skolor kan erbjuda utbildningen inom den tidsgräns som skollagen rekommenderar- 3 månader för samtliga och 1 månad för personer som omfattas av etableringslagen. • Alla sfi-skolor erbjuder studie och yrkesvägledning • Sfi-skolor i Västerbotten ligger bra till i jämförelse med rikssnittet vad gäller avbrott av studier vid sfi och de avbrott som görs beror i stor utsträckning pga. arbete • I länet finns många engagerade och dedikerade både lärare och rektorer. • Man arbetar aktivt för att kunna erbjuda de studerande individanpassad undervisning som utgår från den enskildes behov och förutsättningar i så stor utsträckning som möjligt

11. Förbättringsområden för sfi i Västerbotten • Ökad flexibilitet • Förbättrad samverkan med bl.a Arbetsförmedlingen kring praktikanskaffning • Kortare studieuppehåll vid samtliga sfi-skolor • Stärkta rutiner för strukturerad uppföljning

12. Flexibilitet vid sfi i Västerbotten Kommuner med kvälls- och distanskurser Kommuner med anpassade inriktningar av sfi • 7 av 15 kommuner saknar lokala överenskommelser där sfi ingår.

13. Ökad flexibilitet vid sfi i Västerbotten • Fler anpassade inriktningar - yrkes-sfi, analfabetisering, intensiv-sfi • Utökade möjligheter att kombinera sfi med andra studier tex. annan vuxenutbildning • Större utbud av kvälls- och distanskurser • Studiehandledning och undervisning på modersmål • Regional samverkan för ökad gemensam kapacitet vid sfi

14. Samverkan kring praktikanskaffning Studerande som 2011 utförde praktik Sfi-skolor som 2011 samverkat kring praktikanskaffning

15. Förbättrad samverkan kring praktikanskaffning • Samtliga berörda aktörer, d.v.s. sfi och kommunernas övriga förvaltningar samt Arbetsförmedlingen m.fl. måste bli bättre på att aktivt uppsöka praktikplatser för de sfi-studerande • Förbättra informationen till– och kontakten med Näringslivet • Lokala överenskommelser i länets samtliga kommuner där sfi inkluderas och där praktikanskaffning regleras • Synkronisering/ kordineringav etableringsinsatser • Gemensam planering

16. Omställningar av studieuppehåll • 14 av 15 sfi-skolor har minst 4 veckors studieuppehåll • Fr.o.m. juli 2012 ställs högre krav på kontinuerlig undervisning året om • Regional samverkan för att bemöta de nya kraven ?

17. Stärkta rutiner för strukturerad uppföljning • 6 av 15 kommuner saknar rutiner för uppföljning av sfi-verksamheten

18. Sfirådslag • Den 4 oktober - sfi rådslag för skolchefer och utbildningspolitiker Där diskuterades; • Hur man lokalt/regionalt kan förbättra möjligheterna till flexibla lösningar inom sfi? • Hur kan man lokalt/regionalt förbättra möjligheterna till praktik för studerande vid sfi? • Hur kan man lokalt/regionalt förbättra möjligheterna till att bedriva sfi kontinuerligt under hela året? • Hur kan man lokalt/regionalt förbättra möjligheterna till uppföljningar av sfi? Vilka områden/frågor är intressanta att följa upp över tid och på länsnivå?

19. Tack för er tid och uppmärksamhet !!!