Förorenade områden - Riskkommunikation

1. Förorenade områden - Riskkommunikation 2008-11-14 Stockholm Johan Asplund,johan.asplund@wspgroup.se, 035-181181

2. Riskkommunikation • Länsstyrelsen och riskkommunikation • Riskkommunikation – Hållbar sanering • Begreppen risk och riskkommunikation • Kommunikation och konflikter • Fallstudier/Pågående projekt • När behövs riskkommunikation? • Hur gör man? • Referenser – mer att studera

3. Riskkommunikation Länsstyrelserna och riskkommunikation • MIFO – Genomförande av riskklassning. Skapar platsbesök och intervjuer oro och rädsla? • MIFO – Kommunicering av riskklassning. Osäkerheter i underlag och bedömningar? Klassningar kan få stora konsekvenser. • MIFO – Upphandling och genomförande av undersökningar. Finns riskkommunikation med som en aspekt när upphandlingar görs och provtagningsplaner tas fram? Vilka frågor kommer undersökningar och resultat att väcka? • Tillsynsvägledning – Yttranden och agerande gentemot bl.a. kommuner kan påverka hur allmänheten upplever risker. • Tillsyn. • Medias granskning – myndigheters arbete, inkommande post, e-post mm.

4. Riskkommunikation Länsstyrelserna och riskkommunikation forts. MIFO skapar behov av riskkommunikation genom sitt språkbruk: Riskklass 1 – Mycket stor risk ------------- Mycket prioriterat objekt för fortsatta utredningar Riskklassningen är ju ett sätt att prioritera objekten. Slutsats Riskkommunikation/Tankar på riskkommunikation bör finnas med from arkivstudier i samband med MIFO.

5. Riskkommunikation Riskkommunikation – WSPs projekt åt Hållbar sanering/SNV Syfte: • Identifiera nyckelfaktorer för riskkommunikation • Sammanställa en ”checklista” som kan fungera som praktiskt stöd för konsulter, myndigheter och andra. Genomförande: • Litteraturstudier • Fallstudier av 5 svenska efterbehandlingsprojekt

6. Spridning Förorening RISK Skyddsobjekt (människa/natur) Riskkommunikation Begreppen risk och riskkommunikationVad är en risk?

7. Riskkommunikation Andra synsätt på begreppet risk • Tekniskt-ekonomiskt perspektiv • Psykologiskt perspektiv • Sociologiskt perspektiv

8. RiskkommunikationTekniskt-ekonomiskt perspektiv Objektiv värderingav olika risker. Bedömningen görs på grundval avberäkningar av dödstal, sannolikhetskalkyler, konsekvensanalyser och kostnadsberäkningar. En ”risk-cost-benefit”-bedömning ger den acceptabla risknivån. Riskkommunikation – Den som vet informerar den som inte vet. Rätt information ger rätt beslut. Allmänheten förväntas acceptera informatörens uppfattningar. – Liknar MIFO Det finns en risk att auktoriteterna inte alltid når fram med budskapet till den som ska leva med risken. Problematiskt att byta riktvärden!

9. RiskkommunikationPsykologiskt perspektiv Risken består av två komponenter: Upplevd risk och objektiv risk. Risk är därför inget absolut begrepp, utan upplevelsen kan variera mellan olika individer. Riskupplevelsen påverkas av olika faktorer, t.ex.:

10. RiskkommunikationPsykologiskt perspektiv forts. Fler aspekter som påverkar riskupplevelsen: • Risker som upplevs som moraliskt stötande kommer uppfattas som värre än de som inte är det. • Naturliga risker är lättare att acceptera än artificiella. Sammanfattningsvis: Olika risker kan inte jämföras objektivt och enskilda människor kan inte förväntas reagera rationellt. Riskkommunikation – Informatörer som även beaktar mottagarens upplevelse. Se upp med alltför mycket ”försäljningskaraktär” (övertalning/känslor) det kan leda till att budskap och budbärare ifrågasätts.

11. Riskkommunikation Sociologiskt perspektiv Risksamhället. Alla skaffar sig en egen syn kring risker. Internet. Traditionella vetenskapliga metoder ifrågasätts. Osäkerhet ger utrymme för tolkningar. Riskkommunikation – dialog, insyn och demokrati.

12. Riskkommunikation Begreppen risk och riskkommunikation Riskkommunikation Vad är riskkommunikation? Skillnad mot kriskommunikation? Riskkommunikation = Huvudsakligen förebyggande Kriskommunikation = Huvudsakligen när problem redan uppstått Vilka erfarenheter har ni av riskkommunikation?

13. Riskkommunikation Konflikter vid kommunikation • Faktakonflikter – Konflikter kring bevis, sannolikheter, osäkerhet och bristande kunskap. • Värdekonflikter – Konflikter kring sociala och kulturella normer, etik, ideologi och livsåskådningar. • Konflikter om tillit – Konflikter och diskussioner kring tilliten till institutioner, vetenskapen, experterna och de egna erfarenheterna.

14. Riskkommunikation

15. Riskkommunikation När behövs riskkommunikation ? Alltid…. Barn löper risk att påverkas av föroreningarna – MIFO! Det finns en risk att projektet skapar olägenheter i form av t.ex. lukt, damm, ljud m.m. Det finns en osäkerhet kring hur farliga föroreningarna är – MIFO! Det finns en osäkerhet kring hur allvarlig föroreningssituationen är – MIFO! Det finns tidigare konflikter som kan påverka projektet Projektet löper under tidspress Om människor som bor eller vistas i omgivningen har begränsade möjligheter att påverka projektet – MIFO!

16. Riskkommunikation Riskkommunikation - Hur gör man? Allmänt och förberedelser Oavsett roll i projektet - Ingen har tolkningsföreträde. Lyssna och ha respekt för alla åsikter! Skapa tillit och förtroende - Var tydlig, konsekvent, transparent och bjud in till dialog. Konfliktanalys – Var och varför kan konflikter uppstå? Vilka frågor kommer? EBH är en lång process – Informera tidigt om att efterbehandlingsprojekt tar tid. Ta med sakägarna tidigt – det bygger förtroende Tänk på att allt inte är naturvetenskap – det finns olika riskuppfattningar.

17. Riskkommunikation Allmänt och förberedelser forts. Skapa en kommunikationsplan. Vem är ansvarig? Vem är mottagaren? Varför skall vi kommunicera? Vad är det vi vill kommunicera? Vad vill mottagaren veta? Hur skall vi kommunicera? När skall vi kommunicera? Samarbeta – Etablera samarbete mellan myndigheter, VU och konsult. Dokumentera samarbete och ansvarsfördelning. Planera för det oförutsedda – Etablera rutiner för det oförutsedda

18. Riskkommunikation Allmänt och förberedelser forts. Granska informationsmaterialet – Låt någon oberoende granska informationsmaterial. Massmedia – en viktig informationsbärare, vare sig du vill det eller inte. Hur ska du förhålla dig till media? Mer om det senare…… Kommunikation tar tid – Avsätt tid och resurser. Kommunikationskonflikter finns överallt – Acceptera det. Allt går inte att lösa med bra riskkommunikation.

19. Riskkommunikation Genomförande Budskap – Fokusera på några få och tydliga budskap. Leverera – Säg vad ni gör och gör vad ni säger. Riskjämförelser – Undvik riskjämförelser, de missförstås lätt. Oberoende experter – Kan bidra till att lösa konflikter och skapa förtroende. Samordna experten. Undvik mellanhänder – Människor vill ha förstahandsinformation, av någon med mandat att fatta beslut. Var konkret – Prata inte om generella situationer utan om konkreta, verkliga situationer i det aktuella projektet. Tajming – Samstämmig och samtidig information till de berörda.

20. Riskkommunikation Efter riskkommunikation Löften? - Har ni lovat något? Gick nåt fel? – Erkänn misstag och be om ursäkt. Uppföljning – Glöm inte uppföljningen, för ALLAS skull.

21. Riskkommunikation Referenser - mer att studera SNIFFER, Communicating understanding of contaminated land risks Breck, Dialog om det osäkra NRC, Improving riskkommunication NICOLE, Communication on contaminated land Universitetssjukhuset Örebro, Bättre dialog med allmänheten