Riskvärdering i praktiken

1. Riskvärdering i praktiken Tomas Henrysson Conviro AB Naturvårdsverket EBH-dagarna 5-6 november 2013

2. Praktikfall med lärdomar • Martin Ängqvist kemtvätt – AnalyticalHierarchy Process • Förorenade sediment i Viskan – multikriterieanalys med poängbedömning och viktning • Klippans läderfabrik – multikriterieanalys, mycket nära vägledningen • Riskvärderingsmetodik • svagheter • hur kan vi förbättra den?

3. Fd Martin Ängqvist kemtvätt

4. Fd Martin Ängqvist kemtvätt

5. Fd Martin Ängqvist kemtvätt

6. AnalyticalHierarchy Process - AHP

7. Övergripande mål: Bästa åtgärdslösning för fd Martin Ängqvist kemtvätt Analytisk hierarki för fd Martin Ängqvist kemtvätt

8. Värdering för ”Minimera miljörisker efter åtgärd” Riskvärderingsgruppens värdering: Värdering och viktning förs in direkt i ”Expert choice”

9. Viktning av huvudkriterierna Riskvärderingsgruppens viktning:

10. Bästa åtgärdslösning

11. Värdering för ”Lokal acceptans efter åtgärd”

12. Värdering för ”Minimera hälsorisker efter åtgärd” Riskvärderingsgruppens värdering: De boendes värdering:

13. Bästa åtgärdslösning – med alternativ hälsoriskvärdering

14. Lärdomar – fd Martin Ängqvist kemtvätt • Överraskande resultat! • Man bör dela upp de olika värderingarna och göra dem i olika grupper • Lokal acceptans och andra frågor som direkt rör de boende bör göras med dessa • Resten av värderingen bör göras i projektgruppen • Detta förfarande ökar säkerheten i riskvärderingen då man har mer tid och mindre press att analysera och göra känslighetstest • Jämförelserna av olika åtgärdsalternativ avseende de tekniska/ekonomiska frågorna bör förberedas i förväg

15. Förorenade sediment i Viskan

16. Förorenade sediment i Viskan

17. Förorenade sediment i Viskan

18. Åtgärdsalternativ

19. Riskvärdering • Synpunker från externa intressenter/berörda genom riskvärderingsseminarium • Förslag på urvalskriterier med viktning och poängskala från konsult • Riskvärdering av riskvärderingsgrupp

20. Riskvärdering – urvalskriterierna

21. Riskvärdering – exempel på urvalskriterier • Urvalskriterier avseende KOSTNADERNA för åtgärderna:

22. Riskvärdering – resultat direkt i excel

23. Riskvärdering – exempel på värdering

24. Riskvärdering – resultat för kostnader

25. Riskvärdering – sammanlagt resultat

26. Lärdomar – sediment i Viskan • Effektivt arbetssätt • Lärorik genomlysning av projektet • Transparent dokumentation • Svårt att bedöma svårigheter/nackdelar med deponering i Djupasjön • Lätt att övertolka ett ”absolut” resultat

27. Klippans Läderfabrik

28. Klippans Läderfabrik Bäljane å Uppehållsdammen Slam-deponin Skogsområdet Spaltläder-deponin Utfyllnads-området Cösters dal Fabriksområdet Arbetsmaterial 2012-04-26

29. Åtgärdsutredning – fördjupad alternativanalys Arbetsmaterial 2012-04-26

30. Riskvärdering – omgång 1 Alt. 4a Utökad schaktsanering - ¼ av utfyllnadsområdet Alt. 3 Täckning och restriktioner Alt. 4c Utökad schaktsanering - hela utfyllnadsområdet Alt. 4b Utökad schaktsanering - halva utfyllnadsområdet

31. Riskvärderingsmatris

32. Riskvärderingsmatris SVÅRT ATT VÄLJA MELLAN OLIKA ”HELA PAKET”

33. Riskvärdering omgång 2 • Ny värdering görs delområdesvis

34. Riskvärdering – omgång 2 Delområde Utfyllnadsområdet Arbetsmaterial 2012-06-19

35. Riskvärdering – omgång 2 Delområde Utfyllnadsområdet SVÅRT VAL MELLAN OLIKA TÄCKNINGSGRAD Arbetsmaterial 2012-06-19

36. Riskvärdering – omgång 2 Delområde Skogsområdet Arbetsmaterial 2012-06-19

37. Riskvärdering – omgång 2 Delområde Skogsområdet FÖR LÅG RESPEKTIVE FÖR HÖG AMBITIONSNIVÅ Arbetsmaterial 2012-06-19

38. Riskvärdering omgång 3 • Nya alternativ för tre delområden

39. Riskvärdering – omgång 3 Utfyllnadsområdet – alt 4b 2 3 Utfyllnadsområdet Fabriksområdet Urschaktning och sortering Spaltläderdeponin Tätskärm Dränering/avledning av rent grundvatten Bäljan å • Åtgärden utgår från en praktiskt optimal gräns mellan urschaktning och täckning: • Teknisk lämplig släntlutning på deponin 1:3-1:5 (avrinning, stabilitet) • Fördelaktigt att installera tätskärm i naturlig jord (inget avfall mot skärm  läckage, beständighet) • Inget förorenat grundvatten uppströms tätskärmen (krav för avledning till ån) • Naturliga slänter i norr och öster (mot deponi och Mejerisänkan) Arbetsmaterial 2012-08-21

40. Riskvärdering – omgång 3 Utfyllnadsområdet 2 3 Arbetsmaterial 2012-08-21

41. Riskvärdering – omgång 3 Skogsområdet – alt 4b 6 • Skogen avverkas (eventuellt sparas enstaka unika träd, t ex friska ekar) • Växtetablering utgör extra säkerhet mot exponering av ej upptäckt förorening • I princip inga restriktioner! Arbetsmaterial 2012-08-21

42. Sammanfattning förordat åtgärdsalternativ Avledning grundvatten förbi avfall (tätskärm) Bäljane å Tätskärm Muddring av sediment och erosionsskydd vid slamdeponin Damm Befintligt deponiområde Skogen Ledningar gjuts igen och skyddsskiktet kompletteras Sedimentsanering Utfyllnadsområdet - norra delen Täckning iFA (50%) - norra delen 4 1 1 7 2 2 7 2 3 8 4 3 8 5 5 6 6 2 Urschaktning 0,5m + hot-spots, återfyllning Cösters dal Utfyllnadsområdet - södra delen Villaområde Urschaktning avfall (50%) - södra delen Fabriksområdet Urschaktning 0,5m + hot-spots, återfyllning Urschaktning ytlig fyllning (1 m) samt all betong, ledningar (bla Höganäsledningen) och djup förorening i jord, återfyllning Mejerisänkan Arbetsmaterial 2012-08-31

43. Lärdomar – Klippans läderfabrik • Svårt att välja mellan ”hela åtgärdspaket” • Vissa val blir näst intill godtyckliga med givna förutsättningar • Fungerade bra med stegvis riskvärdering • Värderingen bröts ned i delområden • Nya kriterier arbetades fram i processen

44. Övergripande lärdomar • Riskvärderingsmetodiken bör väljas och anpassas efter objektet • Viktigt med ”rätt” personer i olika delar av processen • Finansiären håller emot – tillsynsmyndigheten trycker på (men inte alltid) • ”The devil is in the details” • experterbörvara med helavägen

45. Svagheter i metodiken • Många värderingar svåra att göra på objektsnivå – vad blir konsekvenserna på nationell nivå? • Viktiga ingångsparametrar saknas • kostnader/nyttor • värdering av osäkerheter • värdet av principer • En förutsättning att finansiären kan hålla emot – vad händer annars?

46. Hur kan vi förbättra metodiken? • Uppskattningar av kostnader/nyttor av tex: • ekosystemtjänster • vad finns att skydda? • vad bör skyddas? • vad är det värt att skydda det? • ett statistiskt liv – jfr Boverket 22 Mkr • att schakta bort istället för att täcka över • att minska oro • att inte sänka fastighetsvärdet • Värdering av osäkerheter – juridiska, tekniska m.fl.

47. Hur kan vi förbättra metodiken? • Fördjupad konsekvensanalys och värdering på nationell nivå av tex: • ambitionsnivåer • åtgärdsprinciper • åtgärdsmetoder • att riktvärdena baseras på enbart riskbedömning • att identifiera och undersöka förorenade fastigheter som sedan inte prioriteras