Makroekonomi med tillämpningar

1. Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 3: IS-LM-modellen Karolina Ekholm

2. Dagens föreläsning • Några ytterligare aspekter av penningmarknaden • Penningmultiplikatorn • Riksbanken • Jämvikt på varu- och penningmarknaden samtidigt • IS-LM-modellen • Verktyg för att analysera hur ekonomin påverkas av olika förändringar när vi utgår från jämvikt på både varu- och penningmarknaden

3. Bankernas reserver • Av flera skäl håller bankerna en del reserver,dvs de sparar en del av sin inlåning i likvid form • De måste ha likvida medel för (oförutsedda) uttag • De måste ha reserver för att klarera transaktioner mellan varandra • I vissa länder är de av lag tvingade att hålla vissa reserver (kassakrav) • Låt  vara reservkvoten = reserver/inlåning • Dessa är aldrig 100% • En bank klarar inte av att alla samtidigt tar ut sina pengar • För att minska risken för att banker går omkull finns statligt garanterade insättarförsäkringar

4. Efterfrågan på sedlar och mynt • Efterfrågan på likvida medel kan delas upp i två komponenter: • efterfrågan på sedlar och mynt • efterfrågan på uttagskonton (”checkable deposits”) • Antag att en given andel c är efterfrågan på sedlar och mynt (CUd): • CUd = cMd • Resten sätts in på uttagskonton (D för deposits): • D = (1-c)Md • Av dessa insättningarvill bankerna hålla en del, , som reserver i form av sedlar och mynt (Rd): • Rd = D = (1-c)Md

5. Efterfrågan på sedlar och mynt (forts.) • Den sammanlagda efterfrågan på sedlar och mynt, Hd, blir då: Hd = CUd + Rd = cMd + (1-c)Md = (c + (1-c))Md = (c + (1-c)) $YL(i) • I jämvikt ska Hdvara lika med utestående mängd sedlar och mynt

6. Centralbankens utbud av sedlar och mynt Efterfrågan på sedlar och mynt (c + (1-c)) $YL(i) Jämvikt på penningmarknaden igen Slutsats: Jämviktsräntan är sådan att efterfrågan på sedlar och mynt är lika med utbudet. Ränta, i i Sedlar och mynt, H

7. Penningmultiplikatorn • I jämvikt är utbudet av sedlar och mynt = penningefterfrågan multiplicerad med en faktor (c + (1-c))<1 • Med andra ord är den totala penningefterfrågan i jämvikt större än utbudet av sedlar och mynt (den s.k. monetära basen) • Skillnaden mellan penningmängd och monetär bas anges av penningmultiplikatorn: 1/(c + (1-c))>1 • Hur mycket den monetära basen måste multipliceras med för att få penningmängden

8. Riksbanken • Inflationsmål: 2% 1% • Huvudsakligt penningpolitiskt instrument: • repa (repurchase agreement) • Riksbanken köper obligationer för pengar med återköp en vecka senare till högre pris. • Den procentuella skillnaden mellan återköps- och inköpspriset utgör den s.k. reporäntan. • Riksbanken sätter också golv- och takränta som ges (tas) när affärsbankerna deponerar (lånar) pengar i Riksbanken. • Riksbanken kan också köpa/sälja utländsk valuta.

9. Riksbankens styrräntor under en 10-årsperiod

10. Varumarknaden och IS-kurvan • Varumarknaden är i jämvikt när produktionen är lika med efterfrågan (Y=Z). • Investeringarna har vi tidigare antagit vara exogena • Nu låter vi investeringarna vara en endogen variabel som påverkas av både produktion och ränta. • IS-kurvan visar det samband som råder mellan ränta (i) och produktion (Y) då varumarknaden är i jämvikt

11. Investeringarna • Ju högre försäljning, desto starkare incitament för investeringar i ny kapacitet • Försäljning (produktion) positiv effekt på I • Ju högre ränta, desto mer kostsamt att finansiera investeringar • Räntan negativ effekt på I • Jämviktsproduktionen i en sluten ekonomi blir då: • Nu påverkar Y både konsumtionen och investeringarna…

12. ZZ ZZ’ Efterfrågan, Z 45º Y’ Y Produktion, Y Samband mellan produktion och ränta I Slutsats: Jämviktsproduk-tionen minskar Effekten på produktionen av en räntehöjning. En högre ränta minskar efterfrågan vid varje given produktionsnivå. Dynamik: Z faller, vilket leder till minskad Y, vilket i sin tur minskar investeringarna och konsumtionen så att Z faller ytterligare etc.

13. ZZ Efterfrågan, Z 45º ZZ’ Ränta, i IS Y’ Y Produktion, Y Härledning av IS-kurvan Slutsats: IS kurvan är nedåtlutande. För att jämvikt skall råda på varumarknaden krävs att en ökning av räntan förknippas med en minskning av produktionen. i=0,05 i=0,07 0,07 0,05

14. IS’ IS Hur påverkar förändringar i skatten IS-kurvan? Högre skatter leder till mindre efterfrågan genom minskad disponibel inkomst och därmed lägre produktion för varje räntenivå. Slutsats: En skattehöjning leder till ett inåtskift av IS-kurvan. Ränta, i Produktion, Y

15. Penningmarknaden och LM-kurvan • Penningmarknaden är i jämvikt när penningmängden är lika med efterfrågan på pengar: • LM-kurvan visar det samband som råder mellan ränta (i) och produktion (Y) då penningmarknaden är i jämvikt. M = (nominell) penningmängd $YL(i) = (nominell) efterfrågan på pengar $Y = nominell inkomsti = nominell ränta

16. Kom ihåg att nominell BNP = real BNP multiplicerad med prisnivån (BNP-deflatorn): …eller: Real penningmängd, real inkomst och räntan • Vi kan skriva om M =$YL(i) så att jämviktsvillkoret uttrycks i reala termer: • I jämvikt är den reala penningmängden lika med den reala penningefterfrågan, som beror på den reala inkomstnivån (Y) och räntan (i).

17. Ränta, i i i’ Real penningmängd, M/P Samband mellan produktion och ränta II Ms Effekten på räntan av en inkomstökning. En högre inkomst ökar efterfrågan på pengar vid given räntenivå. Slutsats: Vid given penningmängd måste räntan stiga för att återställa jämvikten på penningmarknaden. Mdinkomst = Y’>Y Mdinkomst = Y

18. Ms i’’ Ränta, i Ränta, i i Y’ Y Real penningmängd, M/P Produktion, Y Härledning av LM-kurvan Slutsats: LM kurvan lutar uppåt. För att jämvikt skall råda på penningmarknaden krävs att en ökning av räntan förknippas med en ökning av produktionen. LM - kurvan

19. LM–kurvan förM/P LM–kurvan förM’/P>M/P i i’ Ränta, i Y Produktion, Y Hur påverkar förändringar i penningmängden LM-kurvan? En ökning av (reala) penningmängden leder till en minskad ränta för given produktionsnivå. Slutsats: En ökning av penningmängden skiftar LM–kurvan nedåt.

20. LM i Ränta, i IS Y Produktion, Y IS- och LM-kurvorna tillsammans I skärningspunkten mellan IS- och LM-kurvorna är både varu- och penningmarknaden i jämvikt. Penningmarknaden Varumarknaden

21. Finanspolitik • Finanspolitisk åtstramning • minskar statens budgetunderskott (eller ökar överskottet) • Finanspolitisk expansion • ökar statens budgetunderskott (eller minskar överskottet) • Skatter och bidrag påverkar IS–kurvan, men inte LM–kurvan.

22. LM i Ränta, i IS IS’ för högre T Y Produktion, Y Finanspolitisk åtstramning Hur påverkas ränta och produktion av en skattehöjning? En skattehöjning skiftar IS-kurvan åt vänster. Slutsats: Räntan och produktionen faller i’ Y’

23. Sammanfattning • IS-LM-modellen kan användas för att analysera hur finans- och penningpolitik påverkar produktionen på kort sikt • Utgångspunkten är samtidig jämvikt på varu- och penningmarknaden • IS-kurvan • Räntan stiger (och allt annat hålls oförändrat) • Investeringar  aggregerad efterfrågan  produktion  negativt samband mellan ränta och produktion • LM-kurvan • Räntan stiger (och allt annat hålls oförändrat) • Efterfrågan på obligationer  efterfrågan på pengar  • För jämvikt krävs oförändrad efterfrågan (eftersom utbudet oförändrat)  inkomsten   produktion  • Positivt samband mellan ränta och produktion

24. Sammanfattning, forts. • Expansiv (kontraktiv) finanspolitik leder till höjd (sänkt) produktion och ränta • Kontraktiv finanspolitik: • Skatterna ökar och/eller offentliga utgifter minskar • Konsumtion (privat/offentlig)  aggregerad efterfrågan  produktion  inkomst   efterfrågan på pengar   överskottsefterfrågan på obligationer  priset på obligationer   räntan 