Christina Nordensten Livsmedelsverket

1. Cryptosporidiumi Östersund Undersökning av konsekvenser och kostnaderMSB finansierat projektInitiativtagare LivsmedelsverketUtförare FOI Christina Nordensten Livsmedelsverket

2. Uppdraget • Belysa konsekvenserna och kostnader för samhället • Göra en jämförelse med andra stora utbrott av vattenburen smitta med Giardia och Cryptosporidium Rapporten tar också upp; Krishanteringsåtgärder, kvarstående frågor och kommentarer

3. Genomförande: Intervjuer och webbenkät till ett urval aktörer • Kommunal verksamhet • Vatten Östersund • Miljö och Hälsa • Team IT/säkerhet • Informations- och sekreterarservice • Barn och ungdomsförvaltningen; Grundskola, förskola och särskola • Vård och omsorg • Måltidsservice • Jämtlands läns landsting • Kansliet för smittskydd och vårdhygien • Näringsliv • Milko • Petterssons fisk • Grilstad AB • Webbenkätsvar från 24 företag inom hotell, restaurang, handel

4. Konsekvenser - kommunen • Vatten Östersund, Miljö och hälsa, Informations- och sekreterarservice, Team IT/säkerhet, Barn- och ungdom • Förändrad verksamhet • Liten sjukfrånvaro • Personalen i jobb när orsak var känd • Vård- och omsorgsförvaltningen + Måltidsservice • Hög sjukfrånvaro i 2 skov • Behov av nödvatten • Omprioritering av arbetsuppgifter ”Det fanns uppenbara problem med att ge tillräcklig vård”

5. Konsekvenser - näringsliv • Livsmedelsproducerande företag • Personalfrånvaro • Inställd/förändrad produktion • Inköp varor och UV-anläggning • Restaurang • Avbokningar • Turism och hotell • Avbokningar • Inköp av UV-anläggning

6. Sammanfattning rapporten • Det kostar stora pengar! • Minst 45% sjuka i samhället • Lönsamheten har påverkats hos privata näringslivet • Sjukligheten har inneburit inhopp av vikarier och omfattande personalplanering • Många har kokat vatten o/e ställt om verksamhet

7. Beräknade kostnader

8. Vems är ansvaret och vilka lösningar finns för att reducera konsekvenser och kostnader? Vad kan förberedas hos kommunala aktörer? • Alternativ plats för verksamheten? • Alternativ lösning – dvs. annat system, annan producent? • Avstå från verksamhet – till vilken kostnad och får vilka konsekvenser?

9. Vems är ansvaret och vilka lösningar finns för att reducera konsekvenser och kostnader? Vad kan näringslivet förbereda? • Anläggande av egna brunnar? • Företags-cooperationer med gemensamt vattenverk? • Koppling till annan dricksvattenproducent? • Försäkringslösningar? • Stängning av verksamhet?

10. 3 Centrala frågor • Vi lever i tron att vi alltid har ett säkert vatten och i tillräcklig mängd – vilka förpliktelser medför det för producenten? • Var slutar dricksvattenproducentens juridiska o/e moraliska ansvar för samhället? • Hur mycket ska samhället tåla av konsekvenser och kostnader?

11. Det kostar stora pengar när vattnet inte kan användas – det glöms ofta bort! Användarna är omedvetna om sårbarheten och sitt behov av vatten i kranen! Medborgaren får betala priset • Via en VA-taxa • Via skattemedel för de konsekvenser och kostnader för samhället • Med högre pris på varor och tjänster som en konsekvens av företagens kostnader

12. Image och varumärke Befolkningens förtroende och samhällsapparatens funktion Förebyggande arbete Håll koll på risker och hot, och tänk klimatförändringar Och om det händer det som inte får hända – ta ansvar! Bra planering, reservdelar, nödvattenförmåga, övningar.

13. Bättre stämma i bäcken än i ån!Tack för mig!