1 / 46

Hur förstå barnfattigdomen i det svenska överflödssamhället?

Hur förstå barnfattigdomen i det svenska överflödssamhället?. Skyddsvärnets seminarium om barnfattigdom 13 december 2011 Folkets hus, Stockholm Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se. Den svenska välfärdsutvecklingen i efterkrigstid.

miyo
Download Presentation

Hur förstå barnfattigdomen i det svenska överflödssamhället?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Hur förstå barnfattigdomen i det svenska överflödssamhället? Skyddsvärnets seminarium om barnfattigdom 13 december 2011 Folkets hus, Stockholm Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se

  2. Den svenska välfärdsutvecklingeni efterkrigstid Fattigsamhället – motbilden vid 1900-talets mitt Reformoptimism och expansion Föreställning om välfärdsutvecklingens inneboende kraft och dynamik att eliminera fattigdom och utsatthet Fördelningspolitikens paradoxer mellan generella och selektiva inslag – omfördelningsparadox / välfärdsparadox Välfärdsstatens oåterkallelighet? Fattigdomsfrågans återkomst från 1990-talet

  3. Olika fattigdomsdefinitioner • Inkomstfattiga – hushåll med låga inkomster (t.ex. högst 50 eller 60 % av landets medianinkomst). T.ex. EU:s definitioner • Ekonomiskt fattiga – hushåll med inkomster som understiger en viss miniminivå för nödvändiga utgifter och konsumtion. T.ex.”Låg inkomststandard” • Materiellt fattiga – hushåll som saknar tillgång till nödvändiga materiella tillgångar. T.ex. LNU & ULF • Försörjningsstöd – hushåll som beviljas behovsprövat bidrag.

  4. Andel relativt och absolut fattiga barn i Sverige 2001 -2010.

  5. Slutsats om den svenska fattigdomens utveckling Motsägelsefull: Ökad relativ fattigdom & Oförändrad absolut fattigdom

  6. Fattigdom i vidare förståelse som ekonomisk och social utsatthet, sårbarhet och risk. 1/ Relativt 2/ Multidimensionellt 3/ Relationell 4/ Dynamiskt 5/ Subjektivt

  7. Gränsvärden för inkomstgränser för olika barnhushåll 2009.

  8. Gränsvärden för olika typhushåll 1991 -2009.Median = disponibel inkomst En vuxen + ett barn Två vuxna + två barn

  9. Försörjningsstöd 1985 – 2010. Antal mottagare, hushåll och långvariga mottagare.

  10. Antal bidragsmånader med försörjningsstöd i medeltal 1990 – 2010. Källa Socialstyrelsens årsstatistik

  11. Barnfattigdom i Sverige 2008 • 220 000 barn i fattigdom • 11,5 % av barn i Sverige

  12. Rädda Barnens årliga index sedan 2002: ”Barn som lever i ekonomiskt fattiga familjer eller i familjer som uppbär försörjningsstöd ” Två delmått: • Låg inkomststandard Inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Norm för baskonsumtion + boendenorm • Familjer med försörjningsstöd

  13. Andel barn i hushåll med låg inkomststandard resp. försörjningsstöd 1991 – 2008.

  14. Försörjningsstöd för barnhushåll 2008 och 2010. Källa: Socialstyrelsens årsstatistik * Minst en av föräldrarna utrikesfödd

  15. Barnfattigdom i Sverige 1991-2008. Barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd.

  16. Andel hushåll i relativ fattigdom efter hushållstyp 1998 – 2009. Källa: Försäkringskassan 2010

  17. Barnfattigdom efter föräldrars bakgrund 1991, 1997, 2002 och 2008. Högst 5 år i Sverige: 2002: 32’ av 252’ (13 %) 2008: 48’ av 220’ (22 %) Kvot utr/sv: 2,6 2,7 4,2 5,5 Andel utr.född, i %: 39 44 54 65

  18. Stora skillnader beroende på familjeförhållanden och bakgrund. År 2008.

  19. Barnfattigdomen är hög i storstäderna. År 2008.

  20. Stora skillnader mellan storstädernas stadsdelar. År 2008.

  21. BNP-utvecklingen i Sverige per capita 1950-2009. Fast pris, referensår 2000. 2007 117,6 2000 100.0 2009 109,9 2008-2009 -7,7 1975 65,5 1991-1994 - 5,2 1981 - 0,3 1977 -2,0 2010: 116,1 1950 31,4

  22. Disponibel inkomst per konsumtionsenhet inklusive kapitalinkomst 1991 och 2009. Förändring i procent efter deciler. I 2009 års priser. Källa: SCB 2010, Hushållens ekonomi 2010

  23. Källa: SCB 2011 Inkomstspridning i Sverige 1975 – 2009.Ginikoefficient för disponibel inkomst per.k.e. inkl. kapitalvinst

  24. Välfärdspolitikens betydelse för barns ekonomiska utsatthet Slutsats: Välfärdspolitiken gör skillnad Barnfattigdomen skulle varit tre gånger högre utan detta ”filter”, d.v.s. inte ca 8 - 15 % utan 25 – 35 % Men, hur har offentliga transfereringars fattigdomsbekämpande effekten utvecklats under senare år?

  25. Tilltagande uppdelning Nivå 1: Mellan som arbetar och de som inte arbetar Nivå 2: Mellan försäkrade och oförsäkrade bland dem som inte arbetar

  26. Andel inkomstfattiga personer 20-64 år efter sysselsättning 1995 – 2008.

  27. Antal helårsekvivalenter i åldrarna 20-64 år som försörjs på sociala ersättningar*. Andel, i %: 1990: 14,8 1994: 22,7 2010: 15,6 *=sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

  28. Välfärd, inte för alla Tapio Salonen Professor i socialt arbete Malmö högskola Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige

  29. Den ekonomiska familjepolitiken Ca 70 miljarder kronor 2009. Administreras av Försäkringskassan Tre huvudkategorier: 1. Försäkringar ; föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, pensionsrätt för barnår, barnpension och efterlevandestöd till barn. 2. Generella bidrag ; barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg) och adoptionsbidrag. 3. Behovsprövade bidrag ; bostadsbidrag, vårdbidrag och underhållsstöd.

  30. Metod och genomförande • Baseras på SCB:s årliga urvalsundersökning HEK (Hushållens ekonomi) • Utgår från disponibel inkomst per konsumtionsenhet • Inkomstfattigdom = Disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten resp. år • Samma källor och beräkningssätt som i Socialförsäkringsrapport 2010:10

  31. Den ekonomiska politikens andel av disponibel inkomst i olika hushållstyper 1998 – 2009.

  32. Betydelse av familjepolitiska insatser 1998 – 2009.

  33. Fattigdomsdämpande effekt av den ekonomiska familjepolitiken 1998-2009.

  34. Betydelse av olika förmåner för den relativa fattigdomen 1998 – 2009.

  35. Andel barnhushåll i relativ fattigdom med och utan ekonomisk familjepolitik 2000 och 2009.

  36. Den ekonomiska familjepolitikens fördelning bland barnhushåll efter kvintiler 1998 och 2008.

  37. Ekonomisk familjepolitisk fördelning efter deciler 2009.

  38. Familjepolitiska stöd bland barnhushåll 2009 efter deciler. I milj kr.

  39. Barn 0-17 år i familjer med relativ fattigdom med respektive utan bostadsbidrag och försörjningsstöd år 2000 och 2008.

  40. Barns rättigheter och föräldrars etablering – växande dilemma Två samtida policyinriktningar i Sverige och internationellt: 1. Betoning på barns rättigheter här och nu från ”becoming” till ”being” 2. Aktiveringspolitik med skärpta krav och skyldigheter

  41. INSATSER MOT BARNFATTIGDOM Proaktiva Reaktiva Selektiva Generella

  42. Vad skulle det kosta att eliminera barnfattigdomen i Sverige?

  43. Slutsatser • Välfärdssystemens reversibilitet • Tilltagande polarisering mellan inkluderade och exkluderade, fattiggörande • Uppkomst och förstärkning av duala välfärdslösningar mellan etablerade och oetablerade grupper • Utmaningar för sammanhållningen

More Related