1 / 63

Hur mår de svenska barnen?

Hur mår de svenska barnen?. Riksstämman 2005 Claes Sundelin Institutionen för Kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet. Barnhälsovetenskap ( Child public health ). Dödlighet (biogen,sociogen) Sjuklighet (somatisk, psykisk; biogen, sociogen) Funktionshinder (fysiska , psykiska)

eara
Download Presentation

Hur mår de svenska barnen?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Hur mår de svenska barnen? Riksstämman 2005 Claes Sundelin Institutionen för Kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet

  2. Barnhälsovetenskap (Child public health) • Dödlighet (biogen,sociogen) • Sjuklighet (somatisk, psykisk; biogen, sociogen) • Funktionshinder (fysiska , psykiska) • Utveckling (motorisk, kognitiv, emotionell etc) • Livsstil (kost, fysisk aktivitet, rökning, droger, sex) • Livskvalitet (subjektivt välbefinnande, specifikt hälsorel.) • Uppväxtvillkor (materiellt, trygghet, socialt kapital)

  3. Spädbarnsdödligheten i Sverige sedan 1750

  4. Döda 1990-2001 i plötslig spädbarnsdöd per 1000 levande födda

  5. 1951-1994. Barn 0-14 år, dödsolycksfall, per 100 000

  6. Men 10-15% av alla barn behöver varje år sjukvård för olycksfall!

  7. Avlidna barn och ungdomar i Sverige 2001 Fördelning med hänsyn till ålder (N=679)

  8. Dödsorsaker i olika åldrar, 6-24 år Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen Figur 7:6

  9. Döda i självmord i olika åldrar 1970-2002 Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen.

  10. Förekomsten av kroppsliga sjukdomar och funktionshinder hos barn i skolåldern • Svår Allergi-astma 4-5% • Övriga långvariga hälsoproblem 4-5%(exklusive övervikt-fetma) • Övervikt 20% • Fetma 5%

  11. Exempel på påtagliga framsteg • Neonatologi-prematurvård • Onkologi • Barnhjärtkirurgi (op.mort. < 1%) • Reumatologi • Astmavård • Diabetesvård • Cystisk fibros

  12. Akut Lymfatisk Leukemi i Sverige Barn diagnosticerade 1968-2001

  13. CYSTISK FIBROSFörväntad medellivslängd

  14. Fler barn med svåra sjukdomar och funktionshinder lever allt längre och blir så småningom unga vuxna och vuxna!

  15. Funktionshinder och utvecklingsavvikelser upptäcks allt tidigare

  16. Psykisk ohälsa vanlig bland barn och ungdomar!

  17. Förekomst av psykiska problem, procent • Ångesttillstånd 3-5 • Tvångssyndrom 1 • Depression: • 2-6 år 0,3 • 7-11 år 2 • 12-17 år 5 • ADHD 3 • Conduct disorder 2

  18. Förekomst av psykiska problem, procent • Autism 0.1 • Aspergers syndrom 0.3 • Tourettes syndrom 0.5 • Schizofreni 6-17 år 0.5 • Anorexia nervosa 0.5

  19. Andelen 6-15-åriga barn som behandlasmed ADHD-läkemedel, 1997-2003 Källa: Läkemedelsregistret, EpC, Socialstyrelsen

  20. Sjukhusvårdade för självtillfogade skador (självmordsförsök) 1987-2003 Källa: Patientregistret, Epc, Socialstyrelsen.

  21. Ängslan, oro eller ångest, lätta och svåra besvär Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB.

  22. Ett respektive två eller fler psykiska besvär av nedstämdhet, nervositet, eller irritation Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut.

  23. Andelen 15-åringar som trivs mycket bramed livet 1985-2001 Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut.

  24. Extremt fysiskt våld mot barn är lika vanligt som tidigare, men ”bestraffningsvåld ” har minskat. ”Barn som far illa”- problemen kvarstår.

  25. Dödsfall i åldern 0-4 år genom mord, dråp, misshandel och övergrepp (inklusive oklart uppsåt) 1987-2001

  26. Vuxnas attityder till kroppslig bestraffning av barn: andel positiva till aga 1965 53 % 1968 42 % 1971 35 % 1981 26 % 1994 11 %

  27. Förekomst i procent av specifika kroppsliga bestraffningar under det senaste året

  28. Fysiskt våld - bakgrundsfaktorer • Svag familjeekonomi är den faktor som har starkast samband med barnmisshandel - MEN de flesta familjer med små resurser agar inte sina barn • Utlandsfödda barn agas mer än svenskfödda, särskilt under förskoleåren • Flickor anger oftare än pojkar att de blivit utsatta för våld i hemmet under förskoleåren

  29. Polisanmäld misshandel av barn 0-6 år (Kommittén mot barnmisshandel, BRÅ, SOU 2001:18, S Janson ) • 1990: 437. Bekant: 76 %. Inomhus: 61 % • 1994: 838. Bekant: 83 %. Inomhus: 75 % • 1995: 824. Bekant: 79 %. Inomhus: 76 % • 1999: 879. Bekant: 85 %. Inomhus: 76 %

  30. Anmälan till socialtjänsten när barn far illa • Förskolepersonal informerat socialtjänsten om 37 % av förskolebarn i psykosocialt belastade familjer (Sundell 1997) • Barnhälsovård anmält till socialtjänsten: 11 % av barn som eventuellt for illa (främst allvarliga och ”säkra” fall) (Lagerberg 1998) • 30 % av BVC med barn som eventuellt for illa hade anmält minst ett barn till socialtjänsten (Lagerberg 1998)

  31. Anknytning och tidigt samspel föräldrar-barn har stor betydelse för barnets hela sociala utveckling

  32. Betydelsen av anknytning och tidigt samspel barn-föräldrar • Omfattande forskning de senaste 20 åren visar att anknytningsmönster och samspel kan beskrivas och klassificeras vid ett års ålder. • Anknytningsmönster och samspel skapar inre arbetsmodeller och representationer för mänskliga relationer i allmänhet. • Anknytnings- och samspelsmönstret har samband med barnets framtida sociala relationer, förekomst av beteendeproblem, empatisk förmåga och självkänsla.

  33. Barn och ungdomar är i viss mån annorlunda nu jämfört med tidigare

  34. Längre, tjockare Puberterar tidigare Friskare (men mer allergiska) Mindre fysiskt aktiva Klipskare, ca 1 SD Mindre blyga och auktoritetsbundna, högljuddare, mindre censurerade i fråga om språk och känslouttryck Rikare, konsumenter på marknaden, mer beresta Mer kamratstyrda än föräldrastyrda, tidigare alkoholdebut, större exponering för sexualiserad film, reklam... Mer kroppsfixerade Mer etniskt heterogena Mer sekulariserade? Läser mindre men stor datorvana Barn och ungdomar är annorlunda

  35. Det finns fattiga barn och fattiga verksamheter

  36. Socioekonomiska trender under 1990-talet • Klar ökning av andelen med låga inkomster • Andelen barn som lever i hushåll med inkomster under socialbidragsnorm ökat från 6% till 18% • Inträdet i yrkes- och vuxenliv svårare • Ensamstående mödrar, invandrare hårdast drabbade

  37. Plötslig spädbarnsdöd 3,6 Låg födelsevikt 1,5 Dagar i slutenvård för infektionssjukdomar0-6 år: 1,3 Dagar i slutenvård pga astma 0-6 år: 1,5 Mor röker när barnet är en månad: 3,7 Barnet ammas inte vid4 månader: 3,1 Barnet klarar inte 4-årings-kontrollens utvecklingstest (räkna tre föremål, rita gubbe, rita av ett kors): 2,7 Sociala skillnader i ohälsa, riskkvoterLåg vs hög social status

  38. Lågutbildade mödrars barn. Relativ risk i förhållande till högutbildade mödrars barn Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen 1992-2001 för 15-19 åringar och Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB för 3-15 åringar

  39. Hälsovanor bland 13-18-åringar i familjer med svag ekonomi jämfört med övriga Källa: Levnadsnivåundersökningen 2000, SOFI och Undersökningen av levnadsförhållanden 2001/02, SCB.

  40. Ungdomar vårdade på sjukhus för narkotikamissbruk med hänsyn till familjeinkomst (kvintil 1= lägst inkomst) Källa: Socialmedicinska databasen, EpC, Socialstyrelsen

  41. Fattiga barns hälsa: sambandets orsaker • Ojämn fördelning av risk- och skyddsfaktorer • Ackumulering av risker som potentierar varandra • Riskfaktorer: låg födelsevikt och/eller för tidig födsel, dåliga kostvanor, rökning, drog-alkoholbruk under tonåren, låg fysisk aktivitet, riskbeteende för skador. • Skyddsfaktorer: amning, kvalitativt bra anknytning och tidigt samspel. goda ekonomiska och sociala villkor, stimulerande miljö i förskola, skola, fritid, kultur , fullföljd utbildning.

  42. Barnomsorg under 1990-talet • 30 % fler barn • Oförändrat ekonomiskt utrymme • Total kostnad per barn - 14 % • Större barngrupper, minskad personaltäthet

More Related