Några utgångspunkter för reform av lärarutbildningar vid UmU

1. Några utgångspunkter för reform av lärarutbildningar vid UmU Studiemöjligheter Studiestruktur Stöd för lärande Björn Åstrand 091116

2. Tre vägar att studera till lärare vid UmU: • Sammanhållna/integrerade program • ”För Dig som innan studierna vet att Du vill bli lärare” • Traditionella inriktningar, 3-5 år • Kompletterande program • ”För Dig som under studier av annat än lärarprogram har kommit fram till att Du vill bli lärare” • Relevant grundexamen kompletteras med VFU, ämnesdidaktik (motsv) och den utbildningsvetenskapliga kärnan (1,5-2 år, avancerad nivå/master) • Komplettering av befintlig lärarutb + distr form • Individuellt program • ”För Dig som mitt i livet vill ändra inriktning” • Validering av ”prior learning”, individuell studiegång (jfr yrkeslärare idag) • Kombinationsutbildning • Ev som en variant på nr 2 ovan, avlägger två examina samtidigt • Komprimerad utbildning

3. Studieform och tillgänglighet: Programmen ska ha en ”öppnande” struktur möjliggöra mobilitet nationellt och internationellt ”Mobiltetsfönster” Tillgängligheten ska vara hög genom en systematik i studieformer/distributionsformer Campus/F2F Flexutbildning/blendedlearning Nät/distans Tillgängligheten ska stödjas också av lokalisering Kusten: Övik, Skeå, Lycksele Inlandets speciella förutsättningar, samverkan med lärcentra och aktörer som LKF

4. Kurser inom programmen (beteknas fn ”inriktningar”): • Kännetecknas av integration av utbildningarnas olika delar • Integration av ämnes- och ämnesdidaktiska studier med VFU, examensarbete och stora delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan • Inriktningar (kurser) inom sammanhållna/integrerade program ges i två former: • Samlästa inriktningar (små grupper och/eller den studerandes ”andra” val • Huvudinriktningar (integrerade studier, ekonomiskt bärkraftiga grupper, den studerandes ”första” val)

5. Traditionella modeller Klassikern Integrerad mod 1 Mod 2001 Integrerad mod 2 Mod 2001 Ämne 1 3 terminer AUO 1 med VFU Inriktning 1 med VFU Modell 2001 bygger på sen och svag styrning (= mycket valfrihet), mycket samläsning inom AUO, stordrift och en tanke på ett gemensamt kunskapsstoff Inriktning 1 med VFU Ämne 2 3 terminer AUO 2 med VFU AUO 2 med VFU Inriktning 2 med VFU Inriktning 2 m/u VFU Specialisering AUO 1 med VFU Avslutande kurs med lärarinriktning 2-3 terminer Inriktning 2 med VFU AUO 3 med examensarbete och VFU AUO 3 med VFU

6. Integrerad modell år 2011 AUOs utveckling Lätt schematiserat Delar av U-kärnan behandlas gemensamt för alla, kanske 5 + 15 veckor Introduktion till lärarstudier 2001 Inriktning 1 med VFU och utbildnings-vetenskaplig kärna Exv. ”engelska för lärare” 5 terminer (examensarbete?) I en inriktning integreras merparten av VFU, examensarbete och utbildningsveten-skaplig kärna med ämnes- och ämnesdidaktiska studier Ett AUO som alla läste gemensamt oavsett lärarinriktning • Heterogena grupper (inriktning och studieår) • Lika AUO för alla 2007 Två olika AUO för Fö, Fri, GRT respektive GRS och GY • Homogenisering av grupper (inriktning) • Nivåindelning • Likvärdigt AUO för alla Inriktning 2 ”samläst” 3 terminer Läses fritt, kronologiskt och innehållsligt Problem: Examensarbetets placering och ämnesdidaktik för ena inriktningen (GRT/GY) 2011? Avslutande VFU och utbildningsvetenskapliga studier Fortsatt integration ? Stärkt verksamhets-inriktning?

7. Programmen har en underliggande struktur till stöd för studenternas lärande: • Fastställda kompetenskrav/mål för: • Alla lärare • Specifika lärarkategorier (förskollärare, lärare i svenska, tyska idrott etc) • Individuell studieplanering: • Valweb omformas så att studentens planering blir pedagogisk/målorioenterad istället för administrativ-kronologisk • Portfolio används genomgående • Skilj på portfolio som undervisningsmetod och arkivhållande till stöd för reflektion • Kompetensstrukturerad • Systematik i reflektion (re-visiting) • Struktur för metareflektion över det egna lärandet • Final assessment, case, tutoring etc

8. Progression och professionsformering stöds vidare av: • Reduktion av valfrihet • tidigare och tydligare styrning ger bättre planeringsmöjligheter • Ökad längd på VFU-perioderna • Längre men färre perioder • Visst kravinnehåll i relation till kurs (exv. läs/skriv) • Från ”inriktningsVFU” till ”lärarVFU” • Studentens skrivande • Språkliga lärandemål • Bolognastruktur • Systematik i upplägget för studenternas skrivande av självständiga arbeten