Kommission för ett socialt hållbart Malmö

1. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Malmö 2012 01 25

2. Uppdraget Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. • Sociala bestämningsfaktorer • Vad är påverkbart, av vem och hur? • Mål, effektiva strategier, uppföljning • Ansvarsfördelning, styrning, organisation • Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser • Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar, demokrati och delaktighet. Slutrapport december 2012

3. Källa: Hälsans bestämningsfaktorer. Omarbetad från Dahlgren och Whitehead

4. Vad orsakar skillnader i hälsa? WHO-kommissionen slutrapport, 2008 Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer.

6. Skillnader Lägst Skillnad Högst 28% 72 100% Behörighet till gymnasiet 11% 61% 50 Barnfattigdom 24 39% 77% Förvärvsarbetande 38 Lågt socialt deltagande 66% 27% 39 Simkunnighet 20% 73 93% 22 84% 25 59% Valdeltagande 7.4 Medellivslängd 74.4 år 81.8 år Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2010 Malmö 2012 01 11

7. Kommissionen • 14 kommissionärer • Ordförande, huvudsekreterare, informatör • Senior advisers -Andra experter -Bred konsultation

9. Underlagsrapporterna BÖR ÄR KAN/HUR ÅTGÄRDER/HANDLING Del 1 1) Vetenskapligt underlag, sociala determinanter 2) Effektiva insatser enligt forskning 3) Situationen i Malmö (data, beskrivning) 4) Förslag på åtgärdsområden Del 2 5) Konkreta åtgärdsförslag

10. Kunskapsunderlag våren 2012 – preliminär lista Barn och ungas uppväxtvillkor Förskola och skola samt omgivande faktorer. Språk, kognition, oavslutad skolgång: effektiva insatser som kan öka utbildningsnivån hos barn och ungdomar i Malmö (fem rapporter) Barn och ungdomars hälsa, mödrahälsovård, barnhälsovård, skolhälsovård, vårdkonsumtion. Bestämningsfaktorer som påverkar barns hälsa Socioekonomiska förutsättningar för barnfamiljer. Hur kan man förklara nivån på barnfattigdom i Malmö och vad är möjligt att påverka och förändra? Hur hanterar vi barnfamiljer som får försörjningsstöd i Malmö?

11. Sociala och ekonomiska förutsättningar Segregationsmönster kopplat till socioekonomi Flyktingmottagande (konferens 2/3) Anknytning till arbetsmarknad, långtidsarbetslöshet och hälsa Arbetsmiljö och hälsa Kön och skillnader i hälsa Näringslivets medverkan (referensgrupp, seminarium) Demokrati och inflytande Malmö, de två kunskapsstäderna, -sambandet mellan tillväxt och välfärd Malmö historiskt, vad kan vi lära från tidigare satsningar?

12. Den hållbara staden Hållbar utveckling och hälsa Fysisk miljö och den byggda miljöns betydelse för hälsa Organisation, styrning, ekonomi Hur kan strategierna kan omsättas -implementering Organisatoriska förutsättningar - effektiv samverkan Hur ska vi mäta utvecklingen/ fördelning av hälsa Allokering av resurser, ekonomiska styrsystem, strategier för tidiga insatser/investeringar (Hälsoekonomiska analyser av strategier –sommar, höst)

13. Basdata – Hur mår Malmö? Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö Sociala skillnader i hälsa bland barn och unga. Hur ser det ut? Mödrahälsovård Vårdkonsumtion Barnhälsovård Skolhälsovård Medellivslängd och dödlighet i förhållande till sociala determinanter (utbildning, inkomst), SCB Hur mår de äldre i Malmö? Välfärdsredovisningen

14. Underlagsrapporter Mäta hälsa Barns hälsa Mödrahälsovård Skolhälsovård Vårdkonsumtion Äldres hälsa SCB; medellivslängd Effektiv samverkan Hälsa och hållbarhet Segregation Förskola Skolbarnomsorg Policy - implementering Flyktingbarns hälsa Gymnasieskola Delrapport Arbetslöshet hälsa Kön - hälsa Barnfattigdom Försörjningsstöd Socioekonomi Häsoekonomi IN Arbetsmiljö- hälsa Den byggda miljön Tillväxt-välfärd del 2 Grundskola-inre arbete Rekommendationer Hälsoekonomiska bed. Slutrapport Slutrapport Hälsodata Förskola Grundskola-omgivning Tillväxt/välfärd

16. Syfte med dialog Material till slutrapport Vidareutveckla och komplettera underlag – förberedelse för slutrapport Identifiera hinder och möjligheter för implementering av åtgärdsförslag

17. Delrapporten mars 2012 Ge en klar bild av hur fördelningen (skillnader) av hälsa ser ut i Malmö Beskriva i vilken utsträckning skillnaderna förändras. Vad beror det på? Kan man dra några slutsatser från Malmös historia, utveckling och tidigare satsningar? Konsekvenser och möjliga effekter på hälsa, hållbarhet och ekonomi. Viktiga områden

18. BÖR ÄR KAN ÅTGÄRDER/HANDLING

19. Samtidigt kring kommissionen Ulighed i Sundhed – årsager og indsatser. Nu ska rapporten omsättas. 1 januari ny lag i Norge “The Norwegian Public Health Act”. WHO:s konferens: Social Determinants of Health; Rio Political Declaration on Social Determinants of Health Marmot- Europa: Consultation paper. Delrapport Social Determinants of Health and the Health Divide in the WHO European Region WHO: Hälsa 2020, EU: Hälsa 2020 Human Development Report 2011, Stigliz ”Mis-measuring our lives” SKL ”Samling för social hållbarhet – minska skillnader i hälsa” Medier Kommissionärernas /kommissionens sammanhang!

20. socialt Det hållbara Malmö • Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö • Jobbinkubator • Nytt resurs-fördelningssystemSkolorganisation! • Uppstart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Budget, målstyrning Översikts Plan 2032

21. Hela Malmö – en folkhälsopolicy Alla Malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Kommission

22. Frågor Synpunkter! Era förhoppningar av vad kommissionen ska komma fram till. Förväntningar på delrapport och slutrapport Hur ser ni på er roll i arbetet?

23. HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se