1 / 147

Pre-eclampsi

Pre-eclampsi. Siv Törnell Mats Karling Norrlands Universitetssjukhus. Tänkt disposition för närmaste två timmarna. Definitioner Epidemiologi Patogenes Behandling Patientfall?. Vad är Pre-eclampsi?. Vanligtvis brukar det vara så här: Viktökning Högt blodtryck Proteinuri.

navid
Download Presentation

Pre-eclampsi

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Pre-eclampsi Siv TörnellMats KarlingNorrlands Universitetssjukhus

  2. Tänkt disposition för närmaste två timmarna. • Definitioner • Epidemiologi • Patogenes • Behandling • Patientfall?

  3. Vad är Pre-eclampsi? • Vanligtvis brukar det vara så här: • Viktökning • Högt blodtryck • Proteinuri

  4. Men det kan utveckla sig till • Hyperton encefalopati (Mkt högt BT) • Kramper – tillståndet kallas då Eclampsi • Leverpåverkan med sjunkande trombocyter och hemolys – HELLP • Njursvikt • Lungsvikt • Placenta lossning

  5. Hur vanligt är det? • 3-10% får preeclampsi • 40% av inducerade förlossningar/snitt.

  6. Hur farligt är det? Dödsfall i England (ca. 60 milj inv) 1988-2002

  7. Hur farligt är det för barnet? • Ökad risk för perinatal mortalitet/morbiditet. • Prematuritet. • Tillväxthämnimng

  8. Vad är orsaken? • Okänd… • Orsakad av placenta. • Kan förkomma även utan barn som vid mola.

  9. Placentans utveckling. • Placentan utvecklas i 2 steg: • Placentan växer in i endometriet och yttre myometriet. • Detta förankrar placentan. • Detta sker under de första 18 veckorna.

  10. Steg 2 • Placentaceller, trophoblaster, växer in i spiralartärerna där. • Ersätter så småningom dess väggar. • Sprialartärena vidgas och flödet ökar. • Detta sker från vecka 18 • Det är i detta skede som pre-eclampsi kan börja utveckals.

  11. Spiralartär

  12. Spiral-artär

  13. Vad händer vid pre-eclampsi? • Inväxten i spiralartärena blir ofullständig. • Bara 1/3 till hälften omvandlas. • Arteros med trombos. • Infarcering av delar av placenta.

  14. Vad leder detta till? • Dålig funktion, ischemi i placenta. • I den dåligt fungerande placentan avger något som påverkar endotelet i mammans blodkärl. • Endotelet skadas hos mamman och skadorna ger upphov till tromboser, läckage av vätska från blodkärlen. • Den dåligt fungerande endotelet orsakar vasokonstriktion. (NO brist bl. a)

  15. Ett kärl i genomskärning Endotelcell,Väggen mellan blod och kropp. Reglerar kärlet.

  16. Vad blir resultatet hos mamman? • Läckande endotel: • Mindre volym i blodkärlen. • Ökad vätska utanför kärlen=ökad vikt, svullnad. • Vasokonstriktion ger högre blodtryck.

  17. Placentalossning. • En infarcerad-ischemisk placenta sitter sämre fast. • Risk för placentalossning. • Katastrofsnitt.

  18. Vad händer i njuren? • I Glomerulus där blodet filtreras skadas endotelet, så att proteiner läcker ut i urinen. Urin Blod

  19. Dom vanligaste tecknen på pre-eclampsi är alltså: • Viktuppgång hos mamman. • Högt blodtryck. • Protein i urinen. …..men: • Dessa tecken behöver inte finnas.

  20. Vad blir resultatet hos barnet? • Dåligt fungerande placenta medför dålig näringstillförsel till barnet. • Tillväxthämning. • Så småningom risk för asfyxi med decelarationer, och bradycardie. • Behov av snabbt förlossning/snitt. • Dåligt flöde i placenta kan avläsas via doppler.

  21. Prematuritet. • Ett för tidigt fött barn (< v 32) är ej moget. • Fr. a viktig är lungmognaden med bildande av surfactant som håller lungblåsorna, alveolerna utspända. • Ett för tidigt fött barn kan därför behöva CPAP eller respirator för att ge tillräcklig lungfunktion. • Ett för tidigt fött barn riskerar också at få hjärnblödningar som kan ge bestående skador.

  22. Svår-preeclampsi • Blodtrycket bli så högt att risken för hjärnblödning är stor. • Njurfunktionen avta eller upphöra. • Hjärnan: Synpåverkan, kramper. • Levern: Cellskador-blödning-ruptur. • Lungor: Ödem, hypoxi, ARDS. • Hjärta: Hjärtsvikt. • Blod: Hemolys, trombocutopeni, koagultionsfaktorskonsumtion(DIC)

  23. Definitioner: (Mild) Pre-eclampsi: • BT syst>140 eller diastoliskt >90 • Mätt minst 2 ggr med minst 4 timmar mellan. Och • U-Protein >0.3 g/l/24 h (1+ på sticka)

  24. Svår pre-eclampsi • BT syst>160 eller diastoliskt>110 och • U-Prot>5g/24h (3+ på sticka) • Kan även innefatta:

  25. Svår preeclampsi kan även innefatta: • Förhöjt S-Kreatinin • Oligouri (< 500 ml/24h ,<20 ml/h) • Trombocytopeni • Huvudvärk • Synpåverkan • Symptom fån levern: ont under hö arcus.

  26. Ytterligare förvärrning: • Generella kramper (Eclampsi) • Lungödem • Hemolys • ASAT, ALAT förhöjningar • Om de två sista finns med kallas det HELLP • Intrauterin tillväxthämning

  27. Förlopp: • Börjar oftast efter vecka 20. • Efter förlossning brukar det klinga av inom 2 dygn. • Men: symptom kan finnas flera veckor efter förlossning.

  28. Vika faktorer finns bakom? • Mammans ärftlighet. • Mammans sjukdomar. • Pappan. • Mammans ålder. • Immunologiska faktorer. • Sociala faktorer.

  29. Ärftlighet. • Primigravidae med preeclampsi i familjen löper tre gånger större risk. • Döttrar till tlll kvinnor som haft preeclamsi löper 2 gånger större risk. • Även preeclampsi i pappans familj med för större risk.

  30. Mammans sjukdomar. • Hypertoni. • Diabetes. • Njursjukdom. • Övervikt 5 ggr risk.

  31. Andra faktorer hos mamman. • Ålder: ökad ålder - ökad risk 1.3 ggr per 5 år. • Tidigare preeclamsi: 13% risk vid nästa graviditet. (1.7% risk annars) • Om det var svår preeclamsi är risken 45% vid nästa graviditet.

  32. Faktorer relaterade till pappan. • Det är bra med ett sexliv med pappan på minst 9 månader innan graviditet. • Detta är nog orsaken till att tonårsgraviditeter medför ökad risk. • Byter mamman partner är hon tillbaka på nollnivån igen, alltså ca 3%. • Lång tid mellan graviditeterna ökar risken • Oralsex minskar risken?

  33. Faktorer relaterade till graviditeten. • Tvillingar medför ökad risk. • Trillingar medför samma risk men mer alvarlig form. • Missbildningar (t. ex kromosom), hydrops fetalis, mola. • Urinvägsinfektion?

  34. Andra faktorer. • Rökning minskar risken (immunosuppresivt), ökar risken för abaltio och tillväxt hämning. • Stress ökar risken

  35. Kan man förebygga? • ASA i lågdos till kvinnor med risk. • Minskar risken att få preeclampsi med 15%. • Minskar perinatal mortalitet med 20%. • Födelsevikt ökar med i snitt 215 g. • Ingen ökad risk för blödning.

  36. Fiskolja (omega-3) • Verkar kanske genom ökar bildandet av prostacyklin, som hindrar aktiverade trombocyter från att fasta och milda mikrotromber. Vid preeclamsi övervikt för Tromboxan från trombocyter. • Minskar risken för prematur födsel något, ingen annan effekt.

  37. Antioxidanter (C och E-vitamin) • Då s.k oxidativ stress (bildandet av syreradikaler) anses vara ett led i kärlpåverkan tänker man att dessa vitaminer skulle minska denna stress. • Mindre studier har visat minskad frekvens av pre-eclampsi men födelsevikt och ålder minskade också.

  38. Motion • Regelbunden fysik aktivitet på fritiden, före och under graviditetens första tid kan ev. minska risken. • Minskar kanske den oxidativa stressen. • Epidemiologiska studier visar på 33% mindre risk, lika stor reduktion visade samma studie om man inte var anställd.

  39. Behandling av Pre-Eclampsi • Enda boten är förlossning. Så att placentan försvinner. • Målet med behandling är att skjuta fram förlossningen så mycket som möjligt så att barnet får bättre chans. • Detta måste dock ställas mot mammans hälsa.

  40. Varför behandla? • Ju yngre barn desto mer risk för barnet. • Ju yngre barn desto större risk för svår pre-eclampsi. • Ett barn under 30 veckor löper stor risk att utveckla bl. a lungsvikt. • Kortison givet till modern helst 48 timmar före förlossning ger mindre risk för komplikationer för barnet. • Kan man behandla svår pre-eclampsi, utan större risk för modern dessa två dagar så ökar chansen för barnet.

  41. Blodtrycket. • En av det vanligaste tecknen är högt blodtryck. • Vid en normal graviditet sjunker blodtrycket. • Blodtrycket vid pre-eclampsi stiger p.g.a dåligt fungerande endotel som ger vasokonstriktion.

  42. Vasokonstriktion kan upptäckas med ultraljud av uterinakärl Normal grav Pre-eclampsi

  43. Skall högt blodtryck behandlas? • Placentan är för sin blodförsörjning beroende av mammas blodtryck. • Ett sänkt blodtryck kan minska placenta genomblödning. • Placentan är redan från början dåligt genomblödd vid pre-eclampsi.

  44. Vad är risken med högt blodtryck? • Hjärnan kan normalt sett reglera sin genomblödning om medelblodtrycket är mellan 60-140. • Vid högre blodtryck riskerar mamma att få hjärnödem och blödningar som kan medföra risk för bestående men eller livet. • Alltså sänk bara blodtrycket så att MAP<125 (viss marginal) eller diastolisk<110. • Vid mild pre-eclampsi behövs alltså i allmänhet ingen behandling.

  45. Vilka medel skall ej användas. • Undvik medel som sänker genomblödning: • Vanliga β-blockare. • Diuretika (minskar blodvolymen som redan från början är litet låg) • ACE-hämmare påverkar barnet toxiskt. • Efter förlossning kan man ge β-blockare

  46. Andvänd kärldilaterande medel: • Nifedipin (Adalat), Calciumkanla blockare, ökar kanske placenta genoblödning. 5-10 mg po var 30:e minut. Är ngt tokolytiskt. Potentieras av magnesium. • Labetalol (Trandate). Alfa och Betablockare. Alfa blockad ger kärldilatation. Ger något minskad födelsevikt kan ge bradycardie hos barnet. 5-10 mg iv max 50 mg

  47. Hydralzin (Nepresol, Apresolin) • Var tidigare vanligaste medel. • Men ger ökad snitt frekvens, mer placentalossningar, och hypotension än labataol eller nifedipin.

  48. I Undantagsfall: • Nitrogycerin • Nitroprussid. • Ges som infusion under invasiv tryckövervakning = IVA.

  49. Njurpåverkan • Första påverkan på njurarna är ofta tublär. • Mikrotomber vasokonstriktion ger ischemi i tubuliceller. • Medför stigande krea och • Urat, som utsöndras via tubuli. • Kan ge minskande urinmängder och • Oligouri (< 500 ml/dygn) • Glomeruluspåverkan ger proteinuri.

  50. Hur behandla oligouri? • Undvik diuretika • Påverar ej njurfunktion • Risker för hypotension och hypovolemi • Kan minska placentagenomblödning • Efter förlossningen kan man ge diuretika

More Related