Lagen om valfrihetssystem= LOV

1. Lagen om valfrihetssystem= LOV Reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. En upphandlande myndighet som vill tillämpa lagen måste annonsera löpande i en nationell databas för valfrihetssystem. Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som leverantörer. Enligt lagen om valfrihetssystem ska myndigheter som avser att upprätta eller väsentligt förändra valfrihetssystem inom ovan angivna områden annonsera i den nationella databasen. (Kammarkollegiet) I databasen ska även förfrågningsunderlagen finnas tillgängliga. Lagen om valfrihetssystem (LOV) inrättades 2009 och senast 2014 bör samtliga kommuner ha infört systemet.

2. Metod Resursfördelningssystem Förfrågningsunderlag Ickevalsalternativ Beslut Förhandling Information – intern, extern Annonsering – kammarkollegiet, hemsidan

3. PERSONLIG ASSISTANS Personlig assistans enligt LASS (lagen om assistans) ersätts med 258 kr per timme från Försäkringskassan. Kommunen är dock betalningsansvarig för de 20 första timmarna per vecka och brukare. Detta motsvarar i tid en halvtidsanställd. Är behovet mindre än 20 timmar avgör kommunen i ärendet. Brukaren själv avgör om kommunen eller någon annan exempelvis ett assistansbolag skall utföra den beviljade tiden. I det fall ett assistansbolag verkställer beslut ersätter Försäkringskassan direkt till detta och fakturerar kommunen för de 20 första timmarna. Personlig assistans kan inte utgå vid institutionsplaceringar.

4. Ersättning Personlig assistans enligt LASS (lagen om assistans) ersätts med 258 kr per timme från Försäkringskassan. Kommunen är dock betalningsansvarig för de 20 första timmarna per vecka och brukare. Detta motsvarar i tid en halvtidsanställd. Är behovet mindre än 20 timmar avgör kommunen i ärendet. Brukaren själv avgör om kommunen eller någon annan exempelvis ett assistansbolag skall utföra den beviljade tiden. I det fall ett assistansbolag verkställer beslut ersätter Försäkringskassan direkt till detta och fakturerar kommunen för de 20 första timmarna. Personlig assistans kan inte utgå vid institutionsplaceringar.

5. Definition • Rätten till personlig assistans bestäms av två lagar som heter Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) och Lag om assistansersättning (LASS). • LSS och LASS är två rättighetslagar och vissa kriterier måste uppfyllas. Det är kommunen eller Försäkringskassan som gör en behovsbedömning. Vad är assistansersättning? • Assistansersättning kan beviljas när en person med en svår funktionsnedsättning behöver personlig assistans i sin dagliga livsföring. Med personlig assistans menas ett individuellt anpassat stöd som ges av ett begränsat antal personer. • Personen med funktionsnedsättningen har stort inflytande över hur stödet ska ges, vem som ska vara personlig assistent och vem som ska vara assistenternas arbetsgivare. • Den nödvändiga hjälpen för grundläggande behov ska uppgå till mer än 20 timmar per vecka i genomsnitt. När detta krav är uppfyllt kan tid för andra personliga hjälpbehov läggas till. • Grundläggande behov • Grundläggande behov innebär i detta sammanhang att man behöver hjälp med att sköta sin personliga hygien, att äta, klä av och på sig och att kommunicera. Det kan också innefatta annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen som har funktionsnedsättningen.

6. Vem kan få ersättning? • Både barn och vuxna kan beviljas assistansersättning. Ersättningen kan beviljas före 65 års ålder. Därefter får ersättningen behållas men inte utökas. • Personkretsen omfattar personer med: • Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. • Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. Skadan ska ha uppstått genom yttre våld eller kroppslig sjukdom. • Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande. Funktionshindren ska vara så pass stora att de orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. • Ersättningen lämnas inte för tid då den försäkrade • vårdas på en institution som tillhör stat, kommun eller landsting • vårdas på en institution som drivs med bidrag från stat, kommun eller landsting • bor i en gruppbostad • vistas i eller deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet om det inte finns särskilda skäl

7. Övrigt • , • Timmar för övriga behov • Om en brukare har fått rätt till personlig assistans för grundläggande behov kan även assistans för övriga behov beviljas. Exempel på sådana behov kan vara att gå och handla, fritidsaktiviteter, att sköta ett arbete eller matlagning. • Dubbelassistans I en del fall kan behoven vara så stora att det krävs två personer vissa tider på dygnet. Det kan gälla vid bad, vissa lyft eller liknande. Om det inte går att lösa med hjälpmedel kan dubbelassistans beviljas. • Jourärende: assistans kan ges även under ”sovande timmar” ersättning från Försäkringskassan utgår endast för med 25% av denna tid.

8. Ekonomisk flöde • , • Försäkrningskassan betalar ut assistansersättningen per den 20:e varje månad. • Kostnadsfakturan för de 20 första timmarna förfaller den siste i varje månad.

9. Omfattning • 31 personer totalt har beviljad assistans Av dessa har: • 2 personer har beviljats assistans enligt LSS och får denna via kommunen • 17 personer har valt kommunen som verkställare • 12 personer har valt assistansbolag som verkställare • ,

10. Beviljade timmar • 203.736 timmar är totalt beviljade Av dessa är: • 3.960 är enligt LSS i kommunal regi • 122.160 timmar är LASS i kommunal regi • 77.616 timmar är LASS i assistansbolagens regi • 17.664 timmar omfattar det ärende som har flest timmar • ,

11. Budget 2011 • 29.923.000 kr motsvarar försäkringskassas ersättning till kommunen • 32.324.700 kr är de budgeterade kostnaderna • 7.780.700 är kostnaden för de 20 första timmarna 268.000 per ärende • ,

12. Kommunens budgeterade kostnad • , • 2.401.700 kr eller ca 20kr per timme är kommunens merkostnad i genomsnitt • 313 kr är budgeterad timkostnad för det dyraste ärendet • 197 kr är budgeterad timkostnad för det minst kostnadskrävande ärendet

13. Budgeterad timkostnad 2011 • ,

14. Utfall timkostnad 2010 • ,

15. Vad påverkar kostnaden - positivt • PAN-anställning d.v.s. anhöriga som anställs som personliga assistenter • - dessa har ingen ersättning för obekväm arbetstid • - kan ha upp till 48 timmar ersättning i veckan jämfört med 37 timmar för anställd personal • ,

16. Vad påverkar kostnaden - negativt • , • JOURÄRENDE jour ersätts med: 50% av: lön, ob-ers och jourersättning • Endast 25% av tiden ersätts från Försäkringskassan

17. Sammanfattning • , • Ett ärende kostar alltid minst 268.000 kr för kommunen =258 kr x 20timmar x 52veckor • Kostar i genomsnitt minst 20 kr i merkostnad per beviljad timme

18. Assistansbolag • , • Har andra kollektivavtal • Lägre antal semesterdagar • Sjuklön betalas av kommunen del av tiden dvs de faktiska merkostnaderna

19. Personlig assistans Tabellen visar antal beviljade timmar personlig assistans 2010 utfördes 61 % av antalet ärende och timmar i kommunal regi. Försäkringskassan ersätter med 252 kr (2010) per timme utöver de första 20 timmarna per vecka. För de första 20 assistans-timmarna har vi debiterats 7.861 tkr Ersättningen från försäkringskassan 2010 var totalt 30 117 tkr, i detta inkluderas retroaktiva utbetalningar. • ,

20. Vård av personer med demenssjukdom • Dagvård • Hemtjänst/hemsjukvård • Särskilt boende

21. Nationell värdegrund ”Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande”.

22. Nationella riktlinjer för personer med demenssjukdom • Ge personer med demenssjukdom en personcentrerad omvårdnad (prio 1) • Ge individuellt anpassat stöd vid måltiden (prio 2) • Anpassa måltidsmiljön (prio 3) • Regelbundet bedöma näringstillstånd (prio 1) • Tillhandahålla individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel (prio 1) • Säkerställa regelbundna toalettvanor (prio 1) • Regelbundet bedöma fallrisken (prio 1)

23. Nationella riktlinjer för personer med demenssjukdom • Bedöma risken för trycksår (prio 1) • Förebygga och behandla trycksår (prio 1) • Palliativ vård ska ges i världshälsoorganisationens rekommendationer (prio 1) • Kontinuerligt observera och utvärdera hur personen upplever fysiska begränsningsåtgärder (prio 1) • Erbjuda personalen utbildning och handledning för att minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder (prio 1)

24. Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder Föreskrifterna upphörde 15 juni 2010 Inlåsning, bälte, sänggrind etc. Insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänsten bygger på frivillighet och förutsätter den enskildes samtycke. Samtycket ska vara uttryckligt. Ingen annan än den enskilde själv kan ge samtycke. Konkuldent samtycke, presumtivt samtycke.

25. Bemanning inom demensvården Socialstyrelsen ska ta fram evidensbaserade nationella riktlinjer. Tillräckligt vetenskapligt underlag är en förutsättning för att nationella riktlinjer ska kunna tas fram.