270 likes | 418 Views
Medieforskning och mediekritik. Jaana Hagelberg 7.10. 9.10 Jenni, Fredrika 16.10 Malin, Lena 30.10 Helena, Anna 6.11 Veera, Veronika 13.11 Ronja, 20.11 Sissel, Johanna. 9.10 Elisa, Katharina 16.10 Nora, Michaela 30.10 Mats, Fredrik 6.11 Elin, Linn 13.11 Jenny, Lisen 20.11.
E N D
Medieforskning och mediekritik Jaana Hagelberg 7.10
9.10 Jenni, Fredrika 16.10 Malin, Lena 30.10 Helena, Anna 6.11 Veera, Veronika 13.11 Ronja, 20.11 Sissel, Johanna 9.10 Elisa, Katharina 16.10 Nora, Michaela 30.10 Mats, Fredrik 6.11 Elin, Linn 13.11 Jenny, Lisen 20.11 Mediekritik, presentationer
Vad är forskning? • Systematisk insamling och analys av fakta • Kombination av observation och teori som kumulativt ökar vår kunskap om världen • Tolkning av betydelser som bidrar till att förstå olika fenomen • Problemlösning/detektivarbete • En diskurs bland många som har anspråk på att definiera vad som är kunskap • Ett sätt att gestalta världen (jfr. konst)
Avsikten med forskning • Förklara • Naturvetenskapligt • objektivitet, replikerbarhet, generalisering • Förstå • Humaniora, samhällsvetenskaper • Förmedling, tolkning
Medieforskning • Förhållandevis ungt som (eget) forskningsområde • Tidiga mediestudierna gjordes av sociologer, socialpsykologer och statsvetare • Det första PhD-programmet i USA under andra världskriget • Intresserade av mediernas effekter • Inslag av teknologisk determinism • Rötter i: filosofi, psykologi, biologi, lingvistik och sociologi
Några teorier • Injektionsnålen/magic bullet • Uses and gratifications • Agenda setting • Adoption of Innovation • Diffusion of Information
Medieforskning i Finland(Viestintätutkimuksen nykytila Suomessa) • Forskning utförs förutom av universitet också av mediebolag, forskningsinstitutioner, forskningsrapporter från statsförvaltningen. • Forskningsrapporter och faktaböcker. • Under åren 2001-2006 ca 1500 publikationer (inklusive avhandlingar) • Flest undersökningar från Jyväskylä, Helsingfors och Tammerfors • Medelstora är Vasa, Åbo och Lappland • Helsingfors, Tammerfors och Jyväskylä har också egna forskningsinstitut
Finansiering • Universitetens basfinansiering • Teknologibaserad/produktutveckling: Nokia, Tekes • Finlands Akademi, Suomen kulttuurirahasto • Helsingin Sanomain säätiö • Jenny & Antti Wihurin säätiö, Koneen säätiö, Alfred Kordelinin rahasto, Emil Aaltosen säätiö • Svenska kulturfonden, Svenska litteratursällskapet i Finland
Medieforskningen i Finland • Största delen av journalistikforskningen är innehållsbaserad (56,8 %) • Det journalistiska arbetet undersöks också mycket (37 %) • Bara lite om visuell journalistik (5,7 %) • Kvalitativ betoning – rädsla för att statistiskt kunnande ska försvinna • Nationellt inriktad; globalisering, medieindustrin, mediesynlighet
Innehåll – medietexter • ”media performance” • omger oss överallt • också film, affischer osv • Tre viktiga frågeställningar: • Vad säger medietexterna? • På vilket sätt säger de det? • Varför säger de det? • Medietexterna har ofta många betydelser och står i konflikt med varandra
Medierna och deras innehåll • ”vad de erbjuder oss och hur de gör det” (Silverstone 1999) • Texterna och deras påståenden • MEN: studiet av texter ger inte information om hur texter mottas • Vad och hur – dvs. innehåll och uttryck
Kvantitativ innehållsanalys • objektiv, systematisk, kvantitativ, manifest material • sampelbaserad • produktionsrutiner --> tid, sida, källa • Innehållsstrukturer (avdelningar o.s.v.) • fokus --> teman, aktörer, objekt, genrer, ursprung
Innehållsanalys (content analysis) • Fördel: mer systematisk än många av de kvalitativa metoder som används för analys av innehåll • Lång tradition; textanalys på 1700-talet, propagandaanalys, masskommunikationsforskning på 1950-talet • Mål: att granska hur nyheter, drama reklam och underhållning reflekterar sociala och kulturella frågor, värderingar och fenomen
Villkor för tolkningen av medietexter • Kontext • Intertextualitet • Genre
Faktorer som påverkar det journalistiska arbetet • Externa faktorer • Samhälle, kultur • Lagar, regler • Utbildning • Interna faktorer • Organisation och rutiner på redaktionen • Värderingar och regler • Maktförhållanden
frekvens tröskel absolut intensitet ökning av intensitet tydlighet meningsfullhet kulturell närhet relevans enhetlighet prognosenlighet tillgång överraskningsvärde fåtalighet motsats till prognoser kontinuitet strukturell egenskap referens till eliter referens till någonting negativ Nyhetskriterierna(Galtung & Ruge 1965. The structure of foreign news: The presentation of Congo, Cuba and Cyprus Crisis in four Norweigan Newspapers)
Lasswell, Lerner & de sola Pool (1952) • Tidsperiod på 60 år, 5 världstidningar • Två olika trender i ledarspråket • Ökande nationalism • Expanderande proletära doktriner • Verkade stöda deras hypotes om att den internationella sociala revolutionen hade bubblat under ytan redan en tid
Val, katastrofer - hur mycket, hur mångsidigt (vems röster hörs) - jämförelse mellan medier - vinkling, retorik, källor - täckning av demokratiaspekter - kortvariga - grova mediekritik Mänskliga rättigheter och gemensamma problem (rasism, kärnavfall, konfliktlösning) - hur, hur mycket, hur ofta - experter vs. ”vanliga människor” - kontinuerling - grova (trender) mediekritik Mediemonitorering
GMMP; bakgrund En nyhetsdag i mer än 70 länder 1995, 2000, 2005: • Skapades ursprungligen för den fjärde kvinnokonferensen 1995 • Baserat på frivlligt samarbete mellan universitet, journalister m.fl. • Press, radio, tv • 1995 utgjorde kvinnorna 43% av dem som presenterade och rapporterade nyheterna och 17% av dem som uppträdde i nyheterna • 2000 utgjorde kvinnorna 41% av dem som rapporterade nyheterna men bara 18% av nyhetsaktörerna
Slogans of change. Three outlooks on Finnish Television Contents (Aslama 2008) • Utgångspunkt i samhällsdiskussionen om tv:s framtid • Tabloidisering, ”dumbing down”, ”enterainiation/viihteellistyminen” • Kvantitet, kvalitet och form • Kvantitet • Det finländska tv-utbudet 1993-2004 • Kvalitet • Nyhetsundersökning 2002 och 2003; teman och vinklingar • Program på axeln information-underhållning • Form • hybridprogram
Gröna nyhteter (Monika Djerf Pierre, 1996) • Undersöker miljönyheter i svensk tv 1961-1994 • Genredefintion: vad är miljöjournalistik • Undersöker berättandet • 60-talet: Den speglande miljöjournalistiken • 70- och 80-talen: Den kritiskt dokumenterande miljöjournalistiken • 90-talet: Den populariserade miljöjournalistiken
Personporträttet som mediegenre (Siivonen 2007) • Närläsningsstudie • Definierar personporträtt – vad är de egentligen? • Jämförelse mellan dagstidningar och damtidningar • Jämför också med genrer utanför journalistiken, t.ex. Biografier • Personporträttets roller • Journalistiska aspekter • Genus, hem och arbete • Porträttutlösande faktorer
Undersökning av rasism och främlingsfientlighet i finländska massmedier (Camilla Haavisto 2008) • Största artikeltemana • Lagstiftning och myndigheters agerande • Övriga olagligheter utförda av etniska minoriteter • Majoritetsbefolkningens förhållande till minoriteter • Nya flyktinggruppers ankomst • Informativ artikel (bakgrund) • Arbete eller arbetslöshet • Vem talar? • Myndigheter (43 %) • Representant för utl. eller minoritetsgrupp • Andra medier eller mediet självt