Hantering av foder, utfodringsteknik och skötsel av foderanläggningen

1. Hantering av foder, utfodringsteknik och skötsel av foderanläggningen Namn Efternamn Datum och ort

2. Hantering av fodermedel och foder DEL 1

3. Hälsoeffekter, trichothecener Deoxynivalenol, DON (vomitoxin), Nivalenol, NIV, T-2, HT-2 toxin Hämmar proteinsyntesen Svin känsliga Svagt carcinogena Fodervägran, magtarmstörning, slemmhinneblödning Koordinationsproblem Hudinflammation Nedsatt tillväxt Hämmat immunförsvar Försämrat vaccinationssvar

4. Hälsoeffekter, zearalenon Östrogena effekter Reproduktionsstörningar Gyltor får svullna, rodnade könsorgan Omlöp, förlängda brunstintervall eller kvarstående löp Galtar får nedsatt sexualdrift Kan överföras via mjölk

5. Speciellt att notera vad gäller fusariumtoxiner • Få mögelsporer är ingen garanti för lite toxin • Det finns många hundra toxiner • Effekterna av några enskilda är kända • Hälsoproblem orsakas sannolikt av många toxiner • 1+1 är inte 2 – lite av många kan vara värre än mycket av få • Toxinerna finns kvar i biprodukter som exempelvis drank

6. Principer för att lagra spannmål • Torkning • Lufttät lagring • Syrning

7. Konventionell tork + Beprövat system + Valfrihet +Bra hygien och kvalité - Investeringskostnad -Kapacitet

8. Torksilos + Hög kapacitet + Relativt låg investeringskostnad - Fuktvandring och kondens - En blandning

9. Lufttät lagring +Tidigare skörd +Mindre väderberoende -Kan frysa vintertid - Foder enda alternativet - Spannmålen får inte var för torr -Svårt att rengöra (mjuksilos)

10. Dosering vid syrning (lit propionsyra/ton)

12. Förgiftning - Aspergillus,Penicillium (Lagringsflora) • Aflatoxin • Cancerframkallande • Ochratoxin • Lägre foderintag • Sämre foderutbyte • Njurskador

13. Analyser avfodermedel 1) Om mycket havre används kan analys av volymvikt eller växttråd vara motiverad.

14. Foderstruktur • Stor andel av små partiklar orsakar • Grisen • ökad risk för magsår • Kvarnen • högre energiförbrukning • lägre kapacitet • högre slitage • Foderanläggningen • högre vattenhållande förmåga = sämre pumpbarhet

15. Foderstruktur Stor andel stora partiklar Grisen högre foderintag sämre foderutbyte Foderanläggningen ökad risk för separation

16. Energiåtgång och kapacitet vid hammarkvarnsförmalning av majs Energiåtgång Kapacitet, ton/h Kapacitet Partikelstorlek (Wondra, 1995)

17. Faktorer som påverkar partikel-storleken i en gårdsanläggning • Skivkvarn • Kvarnen • matning • räfflornas kondition • trycket mellan skivorna • Vattenhalten • Råvarorna • Hammarkvarn • Kvarnen • sållstorlek • slagornas hastighet • lufthastighet • Separat malning av råvaror • Vattenhalten • Råvarorna

18. <0,2mm 20% 0,2-1,0mm 60% >1,0mm 20%

19. Effekt av kvarntyp och partikelstorlek på produktionsresultat hos slaktsvin (Wondra 1995)

20. Effekten av partikelstorlek i mjölfoder på slaktsvinens produktion (Dansk Svineproduktion, 2002, medd.nr 580)

21. Inverkan av partikelstorlek och pelletering på slaktsvinens produktion (Dansk Svineproduktion, 1998, medd nr 385)

22. Inverkan av magsår på slaktsvinens produktion Helt friska Öppna sår (Dansk Svineproduktion)

23. Sammanfattning, malning av foder • Hammarkvarn vanligast • Stor variation i partikelstorlek • Variationen i storlek beror på • -råvarornas fysikaliska egenskaper • -slagornas hastighet • -sållstorlek • -lufthastighet • -tvåstegsförmalning • Stålskivekvarn på en del gårdar • Malstrukturen mindre beroende av råvara • Mindre variation i partikelstorlek • Partikelstorleken påverkar • Utbyte och intag av foder • Magsår • Energiåtgång Tumregel >1mm 20% 0,2-1mm 60% <0,2mm 20%

24. Effekten av fyllning med pelletskross via cyklon på andelen fines (0-2mm) när silon töms(Lantmännen) % fines (0-2mm) Prov vid tömning

25. Acceptabla avvikelser mellan verkliga innehåll och inställda värden

26. Exempel på acceptabla avvikelser i en praktisk situation

27. Kontroll av färdig foderblandning Fokusera på att kontrollera stegen i foderberedningen Analysera först vid misstanke om fel som inte kan upptäckas på annat sätt

28. Tillsats av organiska syror • För att: • sänka pH i magsäcken • minska fodrets buffringskapacitet • påverka tarmfloran positivt • stabilisera hygien och näring

29. Organiska syror dödar vissa bakterier och svampar Myrsyra Mikrob Myrsyra Formiat + väte pH sänks

30. Organiska syrors antimikrobiella effekt • Organiska syror tar sig in i cellen • Cellen har ett neutralt pH • Syran sänker pH och dödar cellen • Olika syror olika effektiva mot olika mikroorganismer

31. 7 pH 3 Fas 1 Fas 2 Fas 3

32. Silokonstruktionoch foderkvalitet Cyklon separerar luften vid fyllning och medger ventilation Stor, lättillgänglig lucka för inspektion och rengörnng

33. DEL 2 Utfodringsteknik

34. Utfodringsteknik En jämn utfodring är essentiell, vara sig det gäller torr- eller blötfoder. Mängden får inte variera för mycket upp och ner från dag till dag. Digivande suggor får då inte i sig tillräckligt med foder för att ge optimalt med di och hos nyavvanda smågrisar kan detta ge magstörningar och provocera fram diarré.

35. Foderjustering Viktigt under de tre första veckorna Foderkontroll- ca 20min efter nedsläpp Minst en ggr/dag gärna fler Justera fodergivan Kontrollera spalten Alla som arbetar med grisarnas utfodring ska ha samma syn på vad som krävs för en foderhöjning respektive sänkning, hur mycket ska justeras/dag.

36. Foderjustering Tråg- alla kunna äta samtidigt Foderautomat- aldrig vara tomt i automaten. Lagom mängd foder ska trilla ned på foderplattan och justering ska ske dagligen. Blötfoder - minst 4 MJ/kg till digivande suggor och nyavvanda smågrisar. Till äldre tillväxtgrisar och slaktvikt är kravet lägre

37. Digivande suggor Foderhöjning på 10 dagar från grisning och därefter anpassa utfodringen efter suggans hull Foderkurva som är anpassat till gyltorn som höjs på 14 dagar Anpassa antalet nedsläpp

38. Tillväxt Ha koll på fodergivan/box Utfodra efter boxens medelvikt Noggrann foderkontroll Mix av torrt och blött – blöta givan när grisarna är hungriga 4-3 utfodringar/dag

39. Slaktgrisar Eventuella ändringar ska ske innan utfodringen börjar. Alla tråg vara renslickade men ej torra på morgonen Ganska fri tilldelning upp till ca 75kg därefter begränsas Vara duktig på att få iväg fodertjuvarna vid rätt vikt

40. DEL 3 Blötfoderteknik

41. Gårdagens blötutfodring Enkla Mindre noggranna Vassle, biofoder Slaktgrisar först Utfodring men också foderblandare

42. Dagens anläggningar Tekniskt avancerade Datautveckling Vatten Smågrisproduktion Kostnadseffektiva?

43. Principen är nästan densamma

44. Två typer av system Foder stående i ledningar eller Pipepig, mussystem, restless

45. För- och nackdelar Foder i ledningar + Fermentering + Kan ge rätt hygien + Enkel & beprövad - TS & lysinförluster - Kräver ledningar - Problem ledningar Restless + Pumpbarhet + Fräscht foder + Färre ledningar + Olika foder slingan - Hygien - Alternativa foder - Pris?

46. Blandarkar Runda-fyrkantiga Välj rätt storlek Bra omrörning Disk Centralskruv Intagshål Lite restmängd

47. Centralskruv

48. Foderpump Centrifugalpump Vanligast Bra flödeshastighet Billigare underhåll Måste ha bra flöde MONO eller SKRUVPUMP Stabilare tryck Bra vid vissa foder Pumpar högre TS Kan trycka sönder

49. Utfodringsledningar Normalt 63 mm rör men finns 50 mm Mindre foder-förluster, svårare att pumpa, restless mindre sammanblandning, energi snålare Weda rotationsrör ?? TÄNK PÅ antal böjar, minimera längden, hål för ventiler

50. Datorer Beräkning av foderrecept -finns i kar? Möjlighet att styra utfodringshastighet -flödesmätare frekvensstyrd pump Ersättningskomp eller ersättningsrecept Efterrinning per ventil - kollat givan Restmängdprioritering Larm Vattenmätare