250 likes | 531 Views
Disposition. Form och innehåll Psykoedukation nervsystemet Psykoedukation traumatiskt minne Psykoedukation stoppsignal Patientens medverkan Att närma sig det traumatiska minnet Behandlarens skydd. Fallbeskrivning. Form och innehåll. Soma och psyke.
E N D
Disposition • Form och innehåll • Psykoedukation nervsystemet • Psykoedukation traumatiskt minne • Psykoedukation stoppsignal • Patientens medverkan • Att närma sig det traumatiska minnet • Behandlarens skydd. • Fallbeskrivning
Form och innehåll Soma och psyke PTSD i första hand en biologisk/fysiologisk stressreaktion. Skuldaspekten. Libet. Aktivitet i hjärnbarken 0.5 sekunder innan hudretningen blir medveten Vi springer inte p g a att vi blir rädda – Vi blir rädda för att vi springer.
Nervsystemet Sensor
Nervsystemet • Sensor • Lukt • Syn • Hörsel • Smak • Känsel
Nervsystemet • Sensor Motor • Lukt • Syn • Hörsel • Smak • Känsel
Nervsystemet • Sensor Motor • Lukt • Syn Volontärt • Hörsel Viljemässigt • Smak • Känsel
Nervsystemet • Sensor Motor • Lukt • Syn Volontärt Autonomt • Hörsel Viljemässigt • Smak • Känsel
Nervsystemet • Sensor Motor • Lukt • Syn Volontärt Autonomt • Hörsel Viljemässigt • Smak • Känsel • Sympaticus Parasympaticus (Aktivt) (Passivt)
Flykt/Kamp S PS Uppgivenhet Frys-reaktion Chock Dissociation
Dissociation Psykisk + Traumatiskt minne - Minnesförlust Somatisk + Smärta - Domning Känselbortfall Förlamning
Överaktivitet Sympaticus Ångest, Panik, Hyperaktiv, Spänd, Sömnsvårigheter, Rastlös, Smärta, Raseri Depression, Affektlöshet, ”Död”, Utmattad, Kronisk trötthet, Desorienterad, Dissocierad Underaktivitet Parasympaticus
Känsla • Rädsla • Ilska • Sorg Affekt Skräck Raseri Förtvivlan Hyppocampusfunktion Ej hippocampusfunktion Hippocampus registrerar tids/rumsaxel
Undervisning om nervsystemets Reaktioner vid stark stress • Gör att patienten ofta känner igen sina egna reaktioner och symtom • Utgör en grogrund för arbetsallians • Trygghet att veta hur behandlaren tänker
Undervisning om vad ett traumatiskt minne är • En sensoriskt stimuli (lukt, ljud, bild) som gör att personen återupplever traumat på nytt, som om det händer nu. • Skillnad mellan ”vanligt” minne och traumatiskt minne • Efteråt förmåga till realitetstestning • Ej psykotisk sjukdom
Det drabbar henne med full kraft. Hon känner lukten. Smaken. Hon hör ljuden. De är här. De tar i henne. De är vilda. Det är så länge sedan. Det kommer aldrig att ta slut.
Hysterisk psykos (P. Janet) Reaktiv dissociativ psykos (Van der Hart)
Undervisning Stoppsignal Kommunicera obehag i kroppen Ex. Hjärtklappning, andningsbesvär, yrsel, illamående, värme, kyla
Behandlaren kommer att hjälpa patienten få fördjupad kontakt med kroppen (centrering, grundning, avgränsning, orientering)
Fördjupad sinnesnärvaro Framtid S Nutid PS Dåtid
Patientens medverkan • ”Jag behöver veta vad du behöver hjälp med, för att förstå om jag på något sätt kan hjälpa dig” • Undersöka förmåga till anknytning • Realitet – inte magisk tänkande
Att närma sig det traumatiska minnet, den råa osymboliserade upplevelsen Ett traumatisk minne är: Senso – motoriskt, affektivt minnesfragment i ett dödsnära chocktillstånd
Behandlarens skydd • Kontakt med den egna kroppen • Värna om sitt eget utrymme att tänka • - den reflekterande positionen • Närhet – Distans • Inte vara ensam
Fallbeskrivning Kvinna 31 år. Panikångestattacker. Vågar inte vara ensam. Flyttat hem till föräldrarna. Krigsupplevelser som barn. Minnesförlust. Sensor – Motor – Affekt - Fragment Auditivt Sympaticus Skräck Barnskrik Parasympaticus Förtvivlan