Modern systemutveckling

1. Modern systemutveckling Något helt annat än vanlig systemutveckling

2. Min bakgrund • 13 år vid Lunds universitet • 10 år vid Handelshøjskolen i København • 4 år vid Växjö universitet • Ledstjärna:Maximalt användarinflytande • Starkt filosofiskt intresse • Vissa provokativa tendenser

3. Kontaktinformation • Tel: 0470-708925 (arbete) • 046-211 01 26 (hem) • per.flensburg@msi.vxu.se (säkrast!) • http://www.msi.vxu.se/~per/ (hemsida) • OBS: Ingen mobiltelefån!

4. Bakgrundsmaterial • Denna presentation (ungefär) finns på min hemsida: pkt 19 ”Presentations” • Bakgrundsmaterial finns på • http://www.msi.vxu.se/~per/Natverksorg.pdf • http://www.msi.vxu.se/~per/nat/ • http://www.msi.vxu.se/~per/PresentationPF/

5. Vanlig systemutveckling • Effektivisering och ökad kontroll av befintlig verksamhet • Stabil och rutinartad verksamhet • Arbetsdelning • Användaren betjänar systemet • Mycket noggrann analys • Kravspecifikation styr utveckling • Masstransaktioner

6. Kontroll av arbetet • Datasystemet bestämmer vad användaren skall göra. • Användaren betjänar systemet. • Men någon måste mata in informationen i datasystemet. • Och någon är tänkt att använda den information som kommer ut.

7. Vanlig systemutveckling – obsolet! Rationaliseringspotential Systemgeneration

8. Affärssystem • De transaktionsbaserade informationssytemen som är resultatet av traditionell systemutveckling. • I dessa system finns samtliga data om samtliga affärshändelser, i regel i en databas. • Därför ytterst värdefulla system.

9. Output • Standardrapporter • Sammanställningar på olika ledningsnivåer (MIS) • Hellre för mycket än för litet • Användaren dränks i information

10. Att styra informationsflödet • Den information man behöver finns inte! • Rapportgeneratorer som sköts av användarna (End User Computing) • Egna lokala informationssystem på avdelningarna • Data warehouse, data mining • Information Resource Management

11. Information – en strategisk resurs • Genom att använda den information som redan finns tillgänglig kan verksamheten skaffa sig konkurrensfördelar, nya affärsmöjligheter öppnas. • Kräver att man är smart och före konkurrenterna och har en god affärsidé. Ex: Upptäcka att försäljning av öl och blöjor korrelerar.

12. Två olika sorters system Stategiska system Stategiska system Stategiska system Transaktionsbearbetning, Grundläggande databaser

13. Konceptuell modell • Den modell av organisationens verksamhet, som ligger till grund för informationssystemet. • Kallas även för objektsystem, verksamhetsmodell, användarfall etc. • Men den moderna beteckningen är affärsprocess

14. Många interna transaktioner, billiga Få externa, dyra Uppdelat i funktioner Ekonomi skilt från affärer Traditionell affärsprocess Lager Lager Tillverkning Tillverkning Inköp Inköp Försäljning Försäljning Ekonomi Ekonomi

15. Lagerpåfyllning önskas Order beräknas Leverantör utses Order skickas till leverantör Orderbekräftelse erhålles Leveransbesked beräknas Varor och följesedel levereras Faktura beräknas Faktura skickas till kund Påminnelser etc. Manuellt Affärsprocess mellan företag

16. Ordern skrivs ut på papper Skickas till leverantören Leverantören matar in den i sitt datasystem Orderbekräftelse skrivs ut på papper Skickas till kunden Kunden matar in den i sitt datasystem Fakturan skrivs ut på papper Skickas till kunden Kunden matar in den i sitt datasystem Transaktionskostnader Detta är rena snurren!

17. Reducering av dessa • Man kan lika gärna skicka ett meddelande till den andre partens dator och vid leveransen överföra ett belopp mellan deras konton i banken. • Blir elektronisk handel Business to Business, B2B • Det leder till maximal kontroll! Inga människor behövs.

18. Mappning mellan affärsprocesser • Om detta ska fungera måste de båda företagens system kunna överföra information mellan varandra. • Det måste vara alldeles 100%-igt klart vad denna infomation innebär. • Lagersaldo: Fysisk kvantitet i lager • Lagersaldo: Det som är möjligt att sälja av det som fysiskt är i lagret.

19. E-handel – inget nytt • E-handel är inget nytt. Det har förekommit i bilbranschen sedan 80-talet. • Men då hade man inget allmänt nätverk utan använde ofta förhyrda telelinjer. • Dyrt och skräddarsytt för varje firma

20. E-handel och internet • Med internet blev merkostnaden per datorstyrd transaktion nära noll kronor oavsett ursprung. • Detta blev grundbulten i ”den nya ekonomin”

21. Ny affärsprocess Lager Lager Info- brooker Tillverkning Tillverkning Inköp Inköp Försäljning Försäljning Ekonomi Ekonomi

22. Kredit-kontroll Bokföring Fakturering Ny, mer utvecklad affärsprocess Lager Lager Info- brooker Tillverkning Tillverkning Inköp Inköp Försäljning Försäljning Ekonomi

23. Nätverk - ingen kontroll • Det finns ingen som kan kontrollera den komplexa organisationen i föregående bild, därför måste man lita på varandra • Man får också möjlighet att göra det man helst vill göra, därför blir man fri. • Paradoxalt leder den totala kontrollen över i den totala friheten

24. Informationssystemets roll • Informationssystemet får en alldeles ny roll i dessa typer av organisationer. • Det förmedlar information istället för att styra ett förlopp. • Ett befintligt informationssystem kan övergångsvis även göra detta. • Men det blir ineffektivt.

25. En mängd nya problem • Hur överför man information från ett affärssystem till ett annat? • Hur beskriver man affärsprocessen? • Vem ”äger” denna beskrivning? • Hur kan ett funktionsorienterat system översättas till ett processorienterat?

26. Är bara en fråga om dataformat Överföring • Tekniskt oberoende • Versionsoberoende • Plattformsoberoende • Systemoberoende • Konceptuellt oberoende • Gemensam beskrivning av affärsprocess • Metaspråk

27. Beskriva affärsprocess • Traditionell strategi för detta • Den starkare parten bestämmer (som tex inom EDI) • Branschberoende (ex Odette inom bilindustrin) • Beskrivningsspråk • XML i olika varianter

28. Ny beskrivningsstrategi - krav • Billig • Snabb • Allmängiltig • Pålitlig

29. Exempel på beskrivningsmetoder • Biztalk • Soap • ebXML • UDDI • Alla kan ses som ett mellanting mellan en generell beskrivnings-metod, typ UML, och en beskrivning av en specifik affärsprocess.

30. Typ- och förekomstnivå Artikel: Beställd kvantitet: À pris: Kund: Certifierare: Leveranssätt: Betalningsvillkor: Betalningssätt:

31. Typ- och förekomstnivå Artikel: Beställd kvantitet: À pris: Kund: Certifierare: Leveranssätt: Betalningsvillkor: Betalningssätt: Fluminhållare, mallingsvingare... Agent A, B,... SJ, ASG, Internet E-cash, f-bank,... En del av fälten har fördefinierade värden, som alla måste rätta sig efter.

32. Vem äger beskrivningen? • En central agentur på nätet, som tillhandahåller ”middleware”, som gör översättningarna. • Beskrivningen följer med transaktionen så den som gjort ett steg vet vart den ska sändas sedan. • Parterna kommer överens peer-to-peer.

33. För- och nackdelar • Central agentur är enklast, men kräver att företagen explicit ansluter sig. Ger ingen dynamisk lösning (SOAP, ebXML) • Beskrivningen som följer med är mycket flexibel, men kräver att det ”den nästkommande” är tillgänglig (UDDI) • Peer-to-peer är dyr med säker.

34. Funktionsorientering => Processorientering • Kräver reengineering av systemet • Handlar om systemförvaltning • Är en sorgligt försummad del av utbildningen.

35. Informationsbehov och -åtkomst • Det behövs operativ information för att genomföra affärsprocessen. Säkerställs genom procedurerna ovan. • Man behöver också information om affärspartnerna, pålitlighet etc. Den lagrar varje part eller så tillhanda-hålls den delvis genom en agentur.

36. Kännetecken • Informationen är mycket mera speciell och mindre generell. • Den används också på ett indivi-duellt vis. • Alltså bör den enskilde parten själv samla, lagra och åtkomma denna information. • Det blir ett personligt erfarenhets-system.

37. Andra typer av information • Förutom den formaliserade informationen finns information i form av ”berättelser” om t.ex. vilka problem som uppstått, hur man löst dem och annat som kan vara bra att komma ihåg. • Detta lagras också i det personliga erfarenhetssystemet.

38. Nätverk • Delar av det egna personliga erfarenhetssystemet kan göras tillgängligt för andra. • På så sätt sprids erfarenheterna och den enskildes kunskaper (och därmed värde) utökas. • Det är inte informationen i sig som är viktig utan den kunskap man får av den, det man gör med den.

39. Nätverksinformationssystem Affärs- transaktioner Affärs- transaktioner Personliga erfarenhetssystem Affärs- transaktioner Central databas Personliga erfarenhetssystem Personliga erfarenhetssystem

40. Affärsstruktur Lager Tillverkning Leverans- bevakning Inköp Marknadsföring Marknads- undersökning Kredit-kontroll Ordermottagn. Bokföring Fakturering

41. Vad behöver man kunna? • Affärsprocessbeskrivning på en högre nivå än UML • Informationsstrukturering, som innebär att informationen sätts in i olika strukturer och skapar därmed olika kunskaper. • Säkerhetsfrågor

42. Informationsstrukturering • Först måste vi reda ut vad som menas med ”data”, ”information” och ”kunskap” • Sedan det märkliga begreppet ”information i en struktur”.

43. Data, information och kunskap 1 • Data är symboler utan mening, t.ex. , knbx, #€5, ±|6 S, 31, fokularin, Härlanda, november, fängelse

44. Data, information och kunskap 2 • Sätter vi in data i en syntax, en struktur blir det information. • Ex: ”Den 31 november 2000 satt det 42 fokulariner i Härlanda fängelse.” • Samma data kan sättas in i olika strukturer. Förhållandet mellan data och information är ett till många

45. Exempel

46. Kunskap • Informationen sätts in i ett sammanhang och tolkas av en människa. Den blir kunskap. • Samma information kan av samma människa sättas in i olika sammanhang och tolkas olika. • Samma information tolkas olika av olika människor.

47. Exempel (DN) I DN hittar vi följande tabell: Tabell 2. Läget fängelserna 31/11 2000

48. Exempel (Anticimexjournalen) I Anticimexjournalen hittar vi: Tabell 2. Läget fängelserna 31/11 2000 Denna syntax är densamma som i förra bilden.

49. Tolkning vs kunskap • I de båda exemplen tolkas informationen olika även om både data och struktur är densamma. • Men då vi inte vet vad ”fokulariner” är får vi ingen kunskap. • Det finns alltså ett mellanläge mellan kunskap och information.

50. Men vad är ”fokularin”? • Medlem i en katolsk ”världslig klosterorden”, som genom sitt exempel ska sprida Guds budskap i världen. • De är mycket snälla, harmlösa och heliga. • Det finns ca 50 st i hela Skandinavien.