130 likes | 276 Views
One-stop shops i Europa Samordningen av sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Renate Minas, Docent, forskare, Institutet för Framtidsstudier. Samordningen av sociala och arbetsmarknads-politiska åtgärder. Gemensamma ingångar: varför finns de och vad är det
E N D
One-stop shops i Europa Samordningen av sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Renate Minas, Docent, forskare, Institutet för Framtidsstudier
Samordningen av sociala och arbetsmarknads-politiska åtgärder • Gemensamma ingångar: varför finns de och vad är det • Sex varianter av gemensamma ingångar: en typologi • Vad kan Sverige lära sig av dessa erfarenheter?
Gemensamma ingångar: varför finns de och vad är det • Stora grupper av människor står utanför arbetsmarknaden, orsakerna är olika problem, ofta flera samtidigt • Omfattande stöd behövs i form av ekonomiska resurser, individanpassade vägar till sysselsättning eller utbildning, socialt stöd och andra åtgärder som kan leda till ökad social delaktighet och anställningsbarhet • Betyder i regel kontakt med flera olika myndigheter och andra aktörer, svårigheter att samordna dessa system • Etablering av gemensamma ingångar: stödåtgärder ska tillhandahållas på ett enda ställe, med få handläggare involverade
Varför gemensamma ingångar? Två huvudargument: Trenden mot ökad samordning är ett resultat av välfärdsstaters specialiserade strukturer något som leder till ett växande behov av samordning (förbättrad organisation) Intensivare samordning av arbetsmarknads- och sociala tjänster förbättrar de arbetslösas anställningsbarhet
Vad handlar samordning om? • Samordning av olika bidragssystem (socialförsäkring, arbetslöshetsersättning, socialbidrag) • Samordning av olika tjänster (socialt stöd, aktivering, hälsorelaterat stöd) • Samordning av olika organisationer • Blandning av de tre ovanstående • Samordning i termer av riskgrupper
Ett arbetsmarknadsperspektiv • Del av ett större reformpaket • Sammanläggning av tidigare separata klientkategorier • På olika sätt, gränser till tidigare separata bidragsarrangemang suddas ut, nya riskgrupper bildas • Utvidgad krets av personer som ska aktiveras (Da, St, Ty) • Samordning av aktiva och passiva AMP (delvis No, St, Ty), starka inslag av privata aktörer (Da, Ne, St) • Work–first orientering tydligast i den smala varianten
Vad kan Sverige lära sig av dessa erfarenheter? • Är en gemensam ingång i Sverige önskvärd? • Hur ser förutsättningarna för en gemensam ingång ut i Sverige?
Vad kan Sverige lära sig av dessa erfarenheter? • Är en gemensam ingång i Sverige önskvärd? • Samverkan har varit på agendan i många år • Personer med långvarigt behov av offentlig försörjning har särskilt behov av samverkan • Var fjärde vuxen uppger att man har två eller flera välfärdsproblem (Social Rapport 2010) • Hur ser förutsättningarna ut i Sverige för en gemensam ingång? • Trend mot centralisering: ombildning av statliga myndigheter, återförandet av ansvar för arbetsmarknadspolitiken till central nivå, minskat kommunalt inflytande • Olika intresse för en gemensam ingång • Möjlig struktur? • Samordningsförbunden, formaliserat samverkan mellan FK, Arbetsförmedling, kommuner och landsting • Politiskt ställningstagande