Diskurs

1. Diskurs • Språkanvändning (language-in-use) • Språkanvändning i relation till sociala, politiska och kulturella formationer • Språkanvändning såsom reflekterande och skapande sociala ordningar • Centralt för att förstå samhället och dess relation till människan, samt för att förstå språket självt

2. Diskurs • WJP: ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)” • Språket är strukturerat i mönster som våra yttranden följer när vi agerar i olika sociala domäner • Diskursanalys: analysen av dessa mönster • Diskursordning: ett antal diskurser som strider i samma domän

3. diskurs: konkret språkanvändning i text eller tal; språklig handling; avtryck av Diskurs En individualiserbar grupp påståenden Diskurs: Bakomliggande mönster Sätt att tala om och förstå världen En reglerad praktik som underligger ett antal påståenden ”resurser” som vi kan använda i diskurs (Språkligt kodade?) politiska, sociala och kulturella formationer Ideologier Aktiviteter, roller, institutioner Kunskap, sociala relationer, social identitet D/D/diskurs (Gee mfl) D D D D d d d d d

4. diskurs: konkret språkanvändning i text eller tal; språklig handling; avtryck av Diskurs En individualiserbar grupp påståenden Diskurs: Bakomliggande mönster Sätt att tala om och förstå världen En reglerad praktik som underligger ett antal påståenden ”resurser” som vi kan använda i diskurs (Språkligt kodade?) politiska, sociala och kulturella formationer Ideologier Aktiviteter, roller, institutioner Kunskap, sociala relationer, social identitet DISKURS den Diskurs man inte kan komma undan; man har inget val monolitisk? Uppåtpilar? D/D/diskurs (Gee mfl) D D D D D d d d d d

5. Diskurs: relaterade begrepp • Communities of practice • Cultural communities (Clark 1996) • Discourse communitites • Distributed knowledge, distributed systems • Though collectives • Practices (Heidegger 1962; Bourdieu 1977) • Activity systems • Actor-actant networks (Latour 1987) • Forms of life (Wittgenstein 1958)

6. Varför diskursanalys nu? • Ökat intresse för kunskapsbildning inom akademisk forskning; hur skapas kunskap? • Klassificering; indelning av fenomen i klasser, relationer mellan klasser • Klassificering blir möjlig i och med språket • Språket är ett klassificeringsverktyg; ej neutralt medium för överförande av kunskap • ”linguistic turn” inom akademisk forskning • Breddande av lingvistikens perspektiv • Fram till c:a 70-tal: fokus på beskrivning av grammatik, uttal; begränsat till enstaka satser • Senaste 30 åren: ökat fokus på struktur hos konversationer och texter; implicerad mening och kontextuell tolkning; hur språk interagerar med ickeverbal kommunikation

7. Diskursanalysens fiender i olika discipliner • Lingvistik: • Chomsky och all annan lingvistik som ej tar hänsyn till kontext & språkanvändning • Litteraturvetenskap: • hermeneutik • Idéhistoria: • ideologikritik • Etnologi: • strukturalistisk antropologi • Filmvetenskap: • formalism

8. Diskursanalys • Socialkonstruktionism • Strukturalism • Poststrukturalism • Strukturmarxism

9. Socialkonstruktionism • Kritisk inställning till självklar kunskap • Verkligheten är bara tillgänglig för oss genom våra kategorier (Kant) • Vår kunskap och våra världsbilder är en produkt av vårt sätt att kategorisera världen

10. Socialkonstruktionism forts • Historisk och kulturell specificitet • De sätt på vilka vi uppfattar världen är historiskt och kulturellt specifika och kontingenta • De kunde varit annorlunda • De förändras över tiden • Diskursivt handlande: • Bidrar till att konstruera den sociala världen • Antiessentialistisk • Den sociala världen är inte given på förhand och har inga inre ”essenser” - en uppsättning äkta/stabila/autentiska karakteristika • Även om kunskap och identited i princip alltid är kontingenta, så är de i konkreta situationer alltid relativt låsta

11. Socialkonstruktionism forts • Kunskap påverkas av sociala processer • Påverkas = skapas och upprätthålls • Kunskap frambringas i social interaktion • Bygger upp gemensamma sanningar • Kämpar om vad som är sant och falskt

12. Socialkonstruktionism forts • Kunskap och social handling • I en bestämd världsbild blir några former av handling naturliga och andra otänkbara • Olika världsbilder leder till olika handlingar • Den sociala konstruktionen av kunskap får konkreta sociala konsekvenser

13. Strukturalism • Teckenrelationen är abiträr • Världen tilldelas betydelse genom sociala konventioner • De enskilda tecknens betydelse kommer från deras relation till andra tecken • Langue = ett teckensystem; språkets struktur • Langue är fast och oföränderligt • Parole = det konkreta språkbruket • Parole bygger på Langue

14. Poststrukturalism • Språket är inte en avspegling av en redan existerande verklighet (Saussure) • relationen tecken-verklighet är arbiträr • Språket är strukturerat i diskurser (mönster) • Inte ett system som hos Saussure utan flera system där betydelserna skiftar från diskurs till diskurs • Diskursiva mönster bevaras och förändras i diskursiva praktiker, d v s konkreta kontexter där språket sätts i spel • Distinktionen langue-parole löses upp • Langue är dynamiskt, ej statiskt som hos Saussure

15. Idealism? Relativism? • Finns verkligheten? • Ja, och den är socialt konstruerad • ”den sociala verkligheten”, d v s den verklighet som vi människor lever i • Vi kan inte iakttaga utan att samtidigt förstå och tolka • Finns sanning? • Ja, och den är alltid relativ till en diskurs • Det finns ingen Sanning utanför alla diskurser • (är denna sanning i sig diskursrelativ? Eller nonsens?) • Finns ”den fysiska världen”? • Ja, men den får bara betydelse genom diskurs • Däremot påverkas vi av den fysiska världen på sätt som inte är direkt beroende av vår tolkning av den (affordances)

16. Även om man inte köper detta, så finns vissa delar av verkligheten som definitivt är socialt konstruerade • Språk • Nationer • Ideologier • Religioner • Om man är intresserad av hur dessa delar av verkligheten konstitueras i språklig interaktion, så är diskursanalysen intressant

17. Strukturmarxism m.m. • Foucault • Ville klarlägga reglerna för vilka utsagor som blir accepterade som meningsfulla (och sanna) under en viss historisk epok • Althusser; Strukturmarxism • Lärare till Foucault • Ideologin interpellerar individen och tilldelar därmed en subjektsposition (identitet, roll) • Motstånd är ej möjligt

18. Subjekt och ideologi • Foucault, Althusser: Subjektet är decentrerat • Subjektet är inte en autonom och suverän enhet, utan skapas i diskursen • ”Jaget använder inte längre språket för att uttrycka sig självt; det är snarare språket som talar genom personen. Det enskilda jaget blir ett medium för kulturen och dess språk” (Kvale) • Senare teorier förkastar denna determinism; människor kan göra motstånd mot ideologier • Människor är både ”språkets herrar och slavar” (Barthes)

19. Tre varianter på (kritisk) diskursanalys • ”Diskursteori” (Laclau & Mouffe) • ”Kritisk diskursanalys” (Fairclough) • ”Diskurspsykologi” (Potter & Wetherell)

20. Diskursteori (Laclau & Mouffe) • Mest poststrukturalistisk - allt är diskurs • Diskursen konstituterar den sociala världen • Betydelse kan aldrig låsas fast • Diskurser omformas ständingt i diskursiv kamp med andra diskurser för att uppnå hegemoni • Fokus på ”de stora diskurserna” (DISKURS?) • Och hur subjekt styrs av diskurserna • Ej så empirisk

21. Kritisk diskursanalys (Fairclough) • Diskurs är bara en aspekt av sociala praktiker • Mer marxistisk än diskursteorin • Fokus på förändring (kontra reproduktion) • hur nya betydelser bygger på etablerade betydelser • Intertextualitet • Hur en text bygger på element och diskurser från andra texter • Empirisk - studerar (mest) texter

22. Diskurspsykologi (Potter & Wetherell) • En form av socialpsykologi • Fokus på hur människor använder diskurser för att framsälla sig själva fördelaktigt • Ej fokus på inre psykologiska förhållanden • Individer är aktiva språkbrukare som kan påverka diskursen • Ej så interesserad av ”de stora diskurserna” • Fokus på individers aktiva språkbruk, ofta i tal

23. Skillnader • Diskursens roll i konstituerandet av världen • CDA: diskursiv praktik är en typ av social praktik; andra typer är t ex ekonomi, infrastruktur • Diskursteori: alla praktiker är dikursiva • Analytiskt fokus

24. Skillnader mellan de olika teorierna • Syn på diskursen som konstituerad eller konstituerande: Diskurs er konstituerende Dialektisk forhold Diskurs er konstitueret Laclau og Mouffes Diskurs Kritisk Diskursteori psykologi diskursanalyse (Foucault) (Althusser) (Gramsci) (Historisk materialisme)

25. Skillnader mellan de olika teorierna • Analytiskt fokus Vardagsdiskurs Abstrakt diskurs Diskurs Kritisk Laclau og Mouffes psykologi diskursanalyse Diskursteori

26. Reflexivitetsproblemet • Hur ska man förhålla sig till den ”sanning” som forskaren producerar? • Diskursteori: problemet ignoreras; Laclau & Mouffe skriver som om deras teori var objektiv sanning • Diskurspsykologi: försöker förhålla sig till problemet • CDA: anser sig kunna skilja på ideologiska och icke-ideologiska diskurser

27. Winther-Jörgensen & Phillips: • Forskaren ska överväga och försöka redogöra för hur man står i förhållande till de diskurser man undersöker, och vilka konsekvenser ens bidrag till den diskursiva konstruktionen av vår omvärld kan få • Tyvärr är forskaren själv kanske den minst lämpade för detta. Lösningen är nog istället en fortgående dialog mellan kontrahenter, där intersubjektiv sanning (d v s den enda sanning som finns) kan uppnås. Denna dialog fortgår kontinuerligt i forskningsvärlden.

28. Gemensamt för de tre (kritiska) diskursanalyserna • Syn på språk och verklighet • Vårt sätt att tala återspeglar inte neutralt vår omvärld, våra identiteter och sociala relationer… • … utan spelar en aktiv roll i skapandet och förändringen av dem • Målsättning • att bedriva ”kritisk forskning”, d v s utforska och klarlägga maktrelationer i samhället, och peka på möjligheter till social förändring • Men diskursanalysen kan vara intressant även om man ”bara” vill förstå hur språk fungerar

29. Fotnot s. 9; WJP Några användningar av beteckningen ”diskursanalys” faller dock utanför detta fält. Ordet ”diskursanalys” har exempelvis inom lingvistiken använts för att beteckna analys av relationer mellan satser och yttranden på mikronivå (till exempel Brown & Yule 1983). Diskursanalys har också använts för att beteckna analysen av de sätt på vilka människor använder mentala scheman för att förstå berättelser (Van Dijk & Kintch 1983)

30. Diskursanalys i lingvistiken • Studerar språkanvändning (diskurs) i kontext • Fokus på konkret vardagsdiskurs • Deskriptiv, ej kritisk • Använder inte begreppet Diskurs; istället: kontext, situation, aktivitet, roller, institution, etc. • Ofta begränsad insikt i hur språkanvändning kan påverka Diskurs (kontext) • fokus på D  d , t ex hur man toklar ett yttrande utifrån dess kontext • Språket ses som statiskt • Diskurser ses som statiska • Fokus på yttranden som informationsbärande

31. Några varianter på deskriptiv diskursanalys • Pragmatik & talaktsteori (Austin, Grice, Searle) • Conversation Analysis (Sacks, Schegloff, Jefferson) • Interaktionell sociolingvistik (Goffman, Gumperz) • Kommunikationsetnografi (Hymes) • Textlingvistik (van Dijk, Halliday) • Rhetorical Structure Theory (Mann & Thompson) • Narrativanalys

32. Pragmatik & talaktsteori • Austin, Grice, Searle, Levinson • Språkanvändning i kontext • Talaktsteori: yttranden som handlingar • performativitet • Hur språkliga yttranden tolkas i kontext • Implikatur • Presupposition • Detaljerade analyser • Härleda kontextuella tolkningar från generella principer för kommunikation • Ofta (men inte alltid) påhittade exempel • Armchair linguistics

33. Conversation Analysis • Etnometodologi • Sacks, Schegloff, Jefferson • Empiriskt iakttagbara mönster i transkriberad talad interaktion • Sekvensiell organisation, adjacency pairs, turn-taking • Beskrivning av mönster i form av regelsystem • Metodologisk princip: ej gå bortom vad konversationsdeltagarna själva orienterar sig mot • Senare utveckling mot kritisk CA • Diskurspsykologi bygger delvis på CA och etnometodologi • Kritisk Diskursanalys (CDA) använder sig av lingvistiska verktyg och relaterar sig till näraliggande discipliner

34. Variation inom arten diskursanalys • Kritisk/deskriptiv • Kritisk: uttalad ambition att förändra Diskurser, ej bara beskriva • Deskriptiv: ingen (uttalad) ambition att förändra • Diskurs som konstituerad eller konstituerande • Deskriptiv fokuserar på hur Diskurs (aktivitet etc) konstituerar diskurs () • Kritisk fokuserar på påverkan av diskurs på Diskurs () • Fokus på konkret vardagsspråk eller abstrakt diskurs • Fokus på diskurs, Diskurs eller DISKURS • Syn på reflexivitet • Endast relevant om man ser Diskurs som delvis konstituerad

35. Kritisk diskursanalys: diskurs påverkar Diskurs • Deskriptiv diskursanalys: Diskurs påverkar diskurs (språkanvändning) • Kan vi tänka oss en lingvistiskt detaljerad deskriptiv diskursanalys som fokuserar på hur diskurs påverkar Diskurs? • Hur språkanvändning påverkar våra språkliga kategorier och andra sociala formationer • Fokus på språksystemets dynamik (poststrukturalism)

36. Ytterligare andra sorters diskursanalys • Språket är bara ett av många teckensystem • Diskursanalytisk metod kan appliceras på andra teckensystem, kommunikationsteknologier • ”Medieorienterad diskursanalys” • Kittler, Bolter & Grusin, …