Lärande och Lärandets helhet Litteraturföreläsning: K Illeris ’Lärande’

1. Lärande och Lärandets helhetLitteraturföreläsning: K Illeris ’Lärande’ SJSA22 FD Monne.Wihlborg@med.lu.se

2. Lärande & Lärandets helhetMänniskosyn och samhällssyn Illeris m hänvisning till Kolb (kap 5) framhåller; att allt lärande är en form av erfarenhetslärande. Lärande i relation till tre dimensioner: Innehåll; Drivkraft; Samspel (s. 41) Skillnaden mellan lärande i allmänhet och erfarenhet framförallt är av en kvalitativ karaktär! Fyra lärotyper erfarenhet, personlighet, kompetens och identitet.

3. Erfarenhet är ett centralt begrepp och har en central mening i allt lärande • Illeris lutar sig mot både Dewey, Bruner, Wenger, Vygotskij och Negt och en del andra, när han framhåller sin tes; att allt lärande involverar tre dimensioner, innehåll – drivkraft – samspel, ”och att man skall ta hänsyn till samtliga tre dimensioner om man ska uppnå en tillfredställande förståelse eller analys av en lärsituation eller ett lärförlopp” (Illeris, 2007, s. 41). • konsekvenser av lärande inom en samhällskontext i termer/form av kompetens är; socialitet, sensitivitet, funktionalitet och,centrala nyckelord är; kunskap, förståelse och färdighet.

4. Kunskap, förståelse och färdighet • Dessa aspekter är en del av grunden i en handlingsteori • Detta synsätt framhåller en processorienterad kunskapsutveckling • Grunden i handlingsteorin, K, F & Färdighet ger en förutsättning för att omvandla kunskap till/i praktik - Genom: Handling – kommunikation – samarbete • I detta resonemang ligger en form av helhetssyn på lärande.

5. Erfarenhet måste enl., Illeris speglas i de tre dimensionerna och i relation till en samhällsdimension/kontext Illeris utgår ifrån Erfarenhetsbegreppets dimension enligt Negt: Erfarenhet är den process varigenom vi som människor -individuellt och kollektivt - medvetet tillägnar oss verkligheten samt den ständigt levande uppfattningen av denna verklighet och vårt förhållande till den. Även om vi - som i vardagsspråket -talar om erfarenheter i pluralis, så bör dessa förstås som partiella produkter av denna process. Erfarenhet är således en subjektiv process, något man betraktar utifrån den människa som erfar. Det är en kollektiv process, eftersom det vi erfar som enskilda individer också är format av ett socialt strukturerat medvetande. Det är en aktiv, kritisk och skapande process där vi inte bara observerar utan också bearbetar. (Illeris, 2007, s. 153-4 med hänvisning till Negt, 1985:12)

6. Handlingsperspektiv som mål • Illeris menar att allt lärande som framhåller erfarenhet som centralt frammanar möjlighet till handling. • Helhetslärande omfattar; • Erfarenhet • Personlig utveckling • Kompetensutveckling • Lärande och identitet

7. Personlig utveckling • Illeris menar att PU, till skillnad från erfarenhetsbegreppet, inte kan relateras till enskilda händelser eller kortare förlopp (Illeris, s. 157). Följande personlighetsmässiga kvalifikationer brukar generellt framhållas (Illeris, 1995; Andersen m fl., 1993). • Intellektuella kvalifikationer – analytiskt tänkande; rationalitet • Perceptionskvalifikationer – iakttagelser av stämningar; situations sensibel • Självbehärskningskvalifikationer – pålitlighet; koncentrationsförmåga • Individualitetskvalifikationer – att kunna fungera och agera på egen hand • Sociala kvalifikationer – social kompetens; anpassningsförmåga • Motivationskvalifikationer – öppenhet; lust att lära; utforskande attityd

8. Utbildning, undervisning> lärande • ...som på ett målinriktat sätt vill stärka den allmänna kvalificeringen [får] inte vara en renodling av vare sig instruktioner, färdighetslärning och råplugg eller av personlighetsutveckling och terapi. Den ska tvärtom vara uppbyggd så att den integrerar den konkreta yrkesmässiga eller ämnesmässiga kvalificeringen med förståelsemässiga och personlighets- och identitetsskapande utvecklingsmöjligheter som bygger på deltagarnas motivation(Illeris m fl. 1995:188, i Illeris, 2007, s. 160)

9. Kompetensutveckling • Kompetensbegreppet är problematiskt • Kompetens – innebär (i vid bemärkelse) att man (person/organisation/nation) har vad som krävs för att klara av en viss situation i ett visst sammanhang. • Jmf Kompetens – kvalifikation • Kvalifikation ställer högre krav på utvecklade färdigheter och kunskaper om något specifikt

10. Lärande och identitet • Självet – individens upplevelse av sig själv - inifrån • Personligheten – individens egenskaper – tillskrivs utifrån • Habitus – (individ – folk – organisation - nation) dvs., hur kulturella och samhälleliga förhållanden avlagrats över tiden och utgör en del av vårt arv – ett arv som omfattar tänkande, handlingar, upplevelser etc., vi föds in i en tid och övertar delvis den tidens habitus. (Bourdieu).

11. Illeris användning av begreppet Identitet • Samtliga tre begrepp; självet, personlighet, habitus, omfattas av begreppet identitet då identitet ”spänner över både det individuella och det sociala planet” (Illeris, s. 163) • Nyckelord; Flexibilitet och identitetskärna • Illeris stöder den syn på lärande som framhåller uppfattningen att det finns en identitetskärna omgiven av skikt med mer flexibla strukturer (bl. a. s 169).

12. Helhetsinriktade lärteorier (modeller!) • Helhetsperspektiv på lärande omfattar begreppen erfarenhet; personlighet; kompetens; identitet. • Illeris ställer frågan om det också finns lärteorier som spänner över en sådan helhet? (bl. a., s 170) • Ex; Piaget; Jarvis; Wenger; Argyris ; Bjerg; Kolbs; Schuller; Maslow (teori & modell). • Använda en modell vid planering av undervisning/presentation. • Jmf: förloppsmodeller – stadiemodeller - strukturmodeller

13. Exemplet Bjerg m fl., 1976 Integrerandesituation Integrerandesituation Integrerandesituation Kritisk situation Kritisk situation Kritisk situation Ett samspel mellan assimilativa (införförliva) och ackommodativa (uppgörelse) processer Bygger på Piagets teori om stadieutveckling Ackommoderande förlopp Tidpunkt för identifiering av specifik kompetens Tidpunkt för observationer med avseende fasskiften, pedagogiska bedömningar

14. Ni skall nu skapa er undervisning med hjälp av olika teorier och modeller. • När ni resonerar och tar ställning tänk på; • Sjuksköterskans pedagogiska uppgift • Sjuksköterskans pedagogiska roll • Kunskapstraditioner har/framhåller olika kunskapssyn och människosyn • Olika funktioner/roller olika målgrupper – jmf: Information – undervisning – instruktion – handledning. • Vem – Vad – Hur – Varför . Didaktiska frågor innebär; • Vem är den lärande – motivet och motivationen/drivkraften – Varför. Varför aspekten är flerdimensionell 1) allmän hälsovård 2) specifik dvs., viktigt för individen oavsett om det är viktigt för andra. • Vad är innehållet – och… • Hur kan innehållet strukturerares (organiseras) för att på bästa sätt främja ett lärande (jmf yt- djuplärande).

15. Dags för Näringsintag