460 likes | 662 Views
Moderna vattenskyddsområden. Veronica Hjelm SWECO VIAK, Karlstad. DISPOSITION. BAKGRUND OCH LAGKRAV VATTENSKYDDSPROCESSEN UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDEN UTFORMNING AV FÖRESKRIFTER KOMMUNENS ROLL. BAKGRUND OCH LAGKRAV. Miljöbalken EG:s ramdirektiv för vatten
E N D
Moderna vattenskyddsområden • Veronica Hjelm • SWECO VIAK, Karlstad
DISPOSITION • BAKGRUND OCH LAGKRAV • VATTENSKYDDSPROCESSEN • UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDEN • UTFORMNING AV FÖRESKRIFTER • KOMMUNENS ROLL
BAKGRUND OCH LAGKRAV • Miljöbalken • EG:s ramdirektiv för vatten • Nationella miljömål (riksdagen)
BAKGRUND OCH LAGKRAV • MILJÖBALKEN, 7 kap. 21 § • ”Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som ett vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt”
BAKGRUND OCH LAGKRAV • MILJÖBALKEN, 7 kap. 21 § • ”För ett vattenskyddsområde skall länsstyrelsen eller kommunen meddela sådana föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området”
BAKGRUND OCH LAGKRAV • EG:s ramdirektiv för vatten • (2000/60/EG) • Grunden till gemensamt regelverk för skydd av vatten • Arbetet ska styras efter avrinningsområden, dvs. naturens egna gränser
BAKGRUND OCH LAGKRAV • Nationella miljömål • (Proposition 2000/01:130, antagen av riksdagen) • Levande sjöar och vattendrag: • Ytvattentäkter ska vara skyddade senast år 2009 • Grundvatten av god kvalitet: • Grundvattentäkter ska vara skyddade senast år 2010
BAKGRUND OCH LAGKRAV • Riktlinjer för vattenskyddsarbetet ges av: • Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16) • Handbok med allmänna råd 2003:6
BAKGRUND OCH LAGKRAV • Syfte: • Stärka skyddet för dricksvattenförekomsten • Tydliggöra vattentäktens betydelse • Förtydliga gällande lagar och föreskrifter för verksamhetsutövare och andra inom området
VATTENSKYDDSPROCESSEN • UTREDNINGSARBETE • TEKNISKT UNDERLAG • Riskinventering och riskanalys • UTKAST TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE • OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER
VATTENSKYDDSPROCESSEN • SAMVERKAN • Frivilligt för huvudmannen • Intressenter engageras tidigt • Referensgrupp är ett exempel på samverkan
VATTENSKYDDSPROCESSEN • SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN • Formellt krav • Huvudmannen informerar länsstyrelsen om det påbörjade arbetet • Länsstyrelsen anger riktlinjer för det fortsatta arbetet
VATTENSKYDDSPROCESSEN • REVIDERINGSARBETE • Synpunkter från samverkan och tidigt samråd med länsstyrelsen beaktas • Tekniskt underlag, förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter revideras och görs klart inför politiskt förankring
VATTENSKYDDSPROCESSEN • POLITISK FÖRANKRING • Förankring av förslaget hos beslutsfattare inför samråd med berörd allmänhet • Inget formellt krav men nödvändigt för ”trovärdigheten” i den fortsatta processen • Huvudmannens närmsta politiska instans • Miljönämnden • Kommunstyrelse/motsvarande
VATTENSKYDDSPROCESSEN • SAMRÅD MED BERÖRDA OCH FORMELL REMISS • Samråd med berörd allmänhet och berörda organisationer • Formell remiss till berörda nämnder inom kommunen samt eventuella övriga berörda kommuner • Förslaget blir officiellt
VATTENSKYDDSPROCESSEN • FASTSTÄLLANDE Vattenskyddsområdet inom egen kommun Vattenskyddsområdet inom flera kommuner Kommunen fastställer Kommunen ansöker Länsstyrelsen fastställer Samråd länsstyrelsen
VATTENSKYDDSPROCESSEN • FASTSTÄLLT VSO/VSF • Implementering av VSO/VSF i det dagliga arbetet på kommunen • Rutiner för tillsyn/tillståndsprövning • Information • Skyltning
UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDEN • Ytvattentäkt • Grundvattentäkt • Konstgjord grundvattenbildning bassänginfiltration, inducerad infiltration, djupinfiltration • Reservvattentäkter
Allmänna råd till 7 kap 21 § MB • Ett vattenskyddsområde bör omfatta vattentäktens tillrinningsområde, såvida inte beslutsunderlaget visar att skyddssyftet kan uppnås genom fastställande av ett mindre område som vattenskyddsområde. • Ger två avgränsningsprinciper: • Vattenskyddsområdet omfattar hela tillrinningsområdet • Vattenskyddsområdet omfattar del av tillrinningsområdet
Tillrinningsområde • Avrinning är det fria vattenflöde från ett område som beror på nederbörd och som rinner till avrinningsområdets sjöar eller vattendrag . • Vattendelare: Höjdförhållandena och de geologiska förhållandena i ett område avgör vilket landområde som dräneras till vilket vatten. • Avrinningsområde: både markytan och ytan av områdets sjöar • Tillrinningsområde: bara markytan (där vatten rinner till sjöarna)
Vattenskyddsområde – utgångspunkt • ”Allt som sker inom tillrinningsområdet är av betydelse för vattnets kvalitet och kvantitet sett i ett flergenerationsperspektiv”
Vattenskyddsområde – grunder • Förutom information och tillsyn bygger ett starkt skydd på att: • I första hand reglera/förbjuda potentiellt förorenande verksamheter • I andra hand skapa rådrum så att en förorening hinner upptäckas och åtgärdas innan den når grundvatten eller ytvattendrag • I tredje hand bibehålla eller förbättra en hög yt- och grundvattenkvalitet
Vattenskyddsområde – grunder • Utgångspunkt och huvudprincip är att vattenskyddsområdet omfattar hela tillrinningsområdet • Varje inskränkning i skyddsområdets utbredning är associerad med en risk att vattenskyddet inte blir tillräckligt
Skyddsvärde – Naturvårdsverket Skyddsbehov: • Objekt: • Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt • Allmänna huvudvattentäkter • Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (>50 pers eller 10 m3/d) • Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter Extremt högt Mycket högt Högt Normalt – lågt
RISKOBJEKT FÖR VATTENTÄKTER • Vattenverksamhet Infiltration av förorenat ytvatten, överuttag (saltvatteninträngning), arbeten nära täkten (oljespill m.m.) • Verksamheter och markanvändning vägar, järnvägar, jord- och skogsbruk, industrier, deponier, täktverksamhet m.m. • Sabotage, krig • Klimatförändringar översvämningar
Utgångspunkter för skyddszoner • Vattentäktszon: Ska säkra ett effektivt närskydd. • Primär zon: Rådrum vid akut förorening • Sekundär zon: Bibehålla eller förbättra en hög yt- och grundvattenkvalitet • Tertiär zon: Ge möjlighet att reglera verksamheter som medför långsiktiga negativa effekter på vattenkvaliteten
Vattentäktzon • Vattenintag, brunnar eller infiltrationsområde ska vara otillgängligt för obehöriga
Diken, täckdiken, dräneringar, dagvattenledningar ska beaktas ! Skyddsområde – Ytvattentäkt • Primär zon: • Rinntid vattendrag – 12 h • Minimiavstånd – 50 m • Sekundär zon: • Rinntid vattendrag – 24 h • Minimiavstånd – 100 m • Uppehållstid – 100 dygn • Tertiär zon: • Hela tillrinningsområdet
Avgränsning • Strömningstider i mark – styrs av geologi • Rinntider i vattendrag – Naturvårdsverkets schablonvärden (vid högvattenflöde) • Öppen mark + åkermark – vanligtvis dränerad • Svårighet med data om vattendrag/diken/dräneringar
12 h 12 h 12 h Uddevalla 12 h 12 h 24 h 24 h Rinntider – exempel Uddevalla
Gränsdragning i praktiken • Skyddsområdets utformning – miljömässigt motiverad! • Utgångspunkt bör vara att inte anpassa till administrativa gränser • En fastighet kan komma att delas av en skyddsgräns • Miljömässig avgränsning – ökad acceptans
Gränsdragning i praktiken – grundvatten • Vattentäktzon • Primär zon • Sekundär zon • Tertiär zon
Grundvattentäkt • Primär zon: • Kan förekomma på flera ställen • Uppehållstid för grundvatten: minst 100 dygn • Sekundär zon: • Uppehållstid för grundvatten, minst 1 år
Gränsdragning i praktiken – ytvatten • Vattentäktzon • Primär zon • Sekundär zon • Tertiär zon Gränsdragning i praktiken – grundvatten
Primär zon: Strandzon (buffertzon) minst 50 m bred Rinntid 12 h till vattentäktzon Sekundär zon: Rinntid 12 h till primär zon Uppehållstid i grundvatten 100 dygn, dock minst 100 m Ytvattentäkt 100 dygn 12 h 100 m 12 h
Väg Gräns Fastighets-gräns Skydds-område Avgränsning i praktiken 2 1 ”Miljömässigt motiverad” gräns Administrativ gräns alt. 1 4 3 Administrativ gräns alt. 2 Administrativ gräns alt. 3
Vattentäktszon: Området kring vattenintaget Primär zon: Fast avstånd 50 m Rinntid 12 h till vattentäktzon Sekundär zon: Minimiavstånd 100 m Uppehållstid 100 dygn Åkermark och öppen mark i anslutning till ytvatten Rinntid 24 h till vattentäktzon Tertiär zon: Hela tillrinningsområdet Kriterier för avgränsning – Ytvatten
Rimliga skyddsnivåer • NV:s metodik för avgränsning är rekommendationer – ingen lag. Avsteg måste dock kunna motiveras! • Riskbalanserad avgränsning ska göras – bedömning från fall till fall • Skyddsområdets utbredning måste vara miljömässigt motiverat
Skyddsområdets storlek och restriktionsnivån i skyddsföreskrifterna är i slutändan ett politiskt beslut! • Vilka risker accepteras? • Vilken säkerhet vill man ha i dricksvattenförsörjningen? • Men, man får aldrig lägga skyddet på en lägre nivå än Miljöbalken… • …och syftet med skyddet måste alltid stå i fokus – att skydda vattnet i ett flergenerationsperspektiv!
UTFORMNING AV FÖRESKRIFTER • Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16) • Föreskrifterna bör utformas så att de säkerställer ett tillräckligt skydd på både kort och lång sikt, dvs. i ett flergenerationsperspektiv. • De bör anpassas efter lokala förhållanden och efter skyddsbehovet
UTFORMNING AV FÖRESKRIFTER • Naturvårdsverkets allmänna råd anger att bl.a. följande bör regleras i skyddsföreskrifterna: • Petroleumprodukter • Kemiska bekämpningsmedel • Bark- och timmerupplag • Utsläpp av avloppsvatten • Upplag av asfalt eller vägsalt • Täktverksamhet, schaktning, muddring • Miljöfarlig verksamhet
KOMMUNENS ROLL • Vattenförsörjning är en av de mest betydelsefulla ”allmänintressen” som kommunen ska främja • Styra vattenskyddsarbetet sakligt, opartiskt och ansvarsfullt. • Ersättning? • Kommunen får inte lämna bidrag åt enskilda utan stöd i författning. Likställighetsprincipen. • Prövning i miljödomstol