1 / 105

Somaliskt samhälle och kultur

Somaliskt samhälle och kultur. Foto: Harbi Amir. Dagens föreläsare. Harbi Amir: Samhällsvetare. Karlskoga kommun, länsstyrelsen.

senwe
Download Presentation

Somaliskt samhälle och kultur

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Somaliskt samhälle och kultur Foto: Harbi Amir

  2. Dagens föreläsare • Harbi Amir: Samhällsvetare. • Karlskoga kommun, länsstyrelsen

  3. ”The key to an understanding of the political constitution of the Somali society lies in kinship and their specific kind of social contract. Their kinship structure is based on agnatic lineage type (that is descend on fathers side) – known as clan”.Joakim Gundel, i ”The predicament of the ‘Oday’”, sid. 4

  4. Bourdieu skriver om människans ”Habitus”: att Människan integreras och formas i den miljö den växer upp i!

  5. Namnsystem Efternamnsystem används inte i Somalia Eget förnamn, pappas förnamn, farfars förnamn osv. Olika slags namn: från naturen – Rooble Religionen – Mohamed, AbdiKarim

  6. Svenska ljud som inte finns i somaliskan P polis > boliis V Vivalla > fiifaala

  7. Somaliska ljud som inte finns i svenskan X – Xarbi Kh – akhri - ”läs!” Dh – dheh - ”säg!” C – nacnac – ”godis” Q – qalin – ”penna”

  8. Geografi och historia

  9. Befolkning Invånare: 15 miljoner (siffran varierar mellan olika källor). Sverige - Ca 50 000 somalier

  10. Årstider Regntider: • Gu´ från april till juni. ”The season of enjoy and plenty” (I.M Lewis). Nomadernas favoritperiod • Gu´ används för att räkna en persons ålder • Dayr från september till november. Böndernas favoritperiod

  11. Årstider Torra perioder: • Jilaal från december till april. Nomaderna flyttar nära brunnar! • Xagaa från juli till september. Nomaderna flyttar nära brunnar!

  12. Förflyttningar efter väder och regnperioder

  13. Historia • Före 1800-talet: The sultanat of Ifat, The Sultanate of Adal (1415-1555) • Ajuuraanväldet • Den koloniala tiden, nya fysiska gränser!

  14. Somaliernas ursprung: fakta och fiktion! Var kommer somalierna ifrån? Olika teorier... • Från arabiska halvön? • Från det etiopiska inlandet? • Norra Somalia/Somaliland? • Blandning av …

  15. Namnet ”somali” • Soo + maal = gå och mjölka! • Dhawamaal = rikedom (boskap) (I. M. Lewis) • 1414-1429, i samband med en etiopisk sång för att fira deras seger över ”somalierna”/muslimerna

  16. ”Stora Somalia”

  17. Nationalstatens uppkomst (1960) Självständighet 1960 Demokrati Statskupp /diktatur – 1969 Förfall 1991

  18. Sociala strukturer

  19. Klan & definition • Klan: är en social grupp, oftast definierad genom släktskap • Väl sammanhållen grupp av personer som är släkt och som utgör den typiska större enheten i vissa samhällen, särskilt i Skottland och Irland)(Nationalencyklopedin).

  20. Begreppet används för att syfta på en grupp med en påstådd gemensam anfader (Nationalencyklopedin) Klaner är ofta viktiga strukturer inom nomadkultur: krig, familj, giftermål osv.

  21. Klansamhället • Det somaliska samhället är ett klansamhälle • Varje klan har bruksrätt till mer eller mindre bestämda betesmarker, brunnar och vattenhål • Patriarkaliskt samhälle

  22. Somalisk klanstruktur Aqiil abu Taliib Samaale Irir Aji Hawiye Dir (inkl. Isaaq) Darood Från: I.M.Lewis ”A Pastoral Democracy” s.12.

  23. Digil & Mirifle

  24. Gabooye

  25. ”Real clanship” Maktspel-nivå (inom och mellan) Hawiye Darod Issaq Isse Samaron Digil iyo Mirifle

  26. Yibir Muhammed Bin Haniif (Bucur Bacayr) Trollkarl Yusuf ul Kowneyn (Aw Barkhadle) Samaanyo (varje pojke som föds) Makaraan (amulett)

  27. Gabooye Foto: Harbi Amir, 2011 • De skiljer sig från andra somalier: ”by their practice of specialist crafts such as metal-working and leather working, shoe-making, hunting and hairdressing - all activities which noble Somali pastoralists scorn” I. M. Lewis

  28. Sjätte klanen ”Sjätte klanen” – ej klan! kvinnan ses som en individ, en aktiv aktör i samhället oavsett hennes klantillhörighet

  29. Det somaliska klansystemet:”Världens bästa sociala försäkringssystem?” • En klan kan vara mycket stor eller liten • Alla klanmedlemmar delar släktband med varandra • ”Var du än dyker upp har du släktingar, mat och husrum - och omvänt har du samma förpliktelser mot dem” (Sara Johnsdotter)

  30. Barnen tillhör ”släkten” inte bara de biologiska föräldrarna ”Den släkting med bäst förutsättningar att uppfostra barnet gör det” (Sara Johnsdotter) Definition av ”kärnfamilj” = qoys, reer

  31. Klanstrukturens paradigm Ab = ”förfäder”. Grunden till den somaliska mytologin Abtirsiin = fr. ”ab” + ”tiri”. Uppräkning av förfäder Mytologin har överlevt som en muntlig tradition Myt/mytologin har en stor betydelse

  32. Dia-gruppen = under-under---klan Dia-paying / mag = kompensation, skadestånd, ek.ersättning Xeer iyo xaagaan = lag/avtal eller kompromiss

  33. Exempel på klanstruktur

  34. Marti = gäst Magan = fristad Abaan = ”överförmyndare”

  35. Klanerna karakteriseras av att: • Varje individ föds in i en klan. • Klanmedlemskapet baseras på släktskap • Släktskapet räknas bara på pappans sida. • Varje klan har en gemensam ursprungsperson • Klanen står i relation till släktskap, INTE vistelseort.

  36. Klansystemets funktion • Organiserar den sociala verkligheten på individ men också gruppnivå. • ”Klargör” individens förpliktelser gentemot andra klanmedlemmar – ställa upp för varandra! • Reglerar relationen mellan olika grupper

  37. Klanen och kvinnan Kvinnan tillhör sin egen klan och inte makens klan

  38. Kvinnans arbete på landsbygden Mjölkar kor och getter Samlar ved till bränsle Hämtar vatten Tillverkar allt material till hyddorna Flätar mattor, korgar osv. Packar hyddorna när nomadlägret ska bege sig till en ny plats Bygger upp den nya lägerplatsen

  39. Äktenskap, familj och könsroller

  40. Olika sätt att ingå äktenskap

  41. ”Det universella sättet…” Två ungdomar möts och tycke uppstår

  42. Arrangerade äktenskap De två personer som ska gifta sig känner inte varandra eller har kanske träffats ett fåtal gånger När en kvinna börja bli ”gammal” – ca 25-30 år Släkten tar på sig uppgiften att hitta en lämplig man åt henne

  43. Framtvingade äktenskap På landsbygden När en familj ser en möjlighet för deras dotter att gifta in sig i en välbärgad familj En äldre, men förmögen man En aktad person – wadaad. Svårt för familjen att säga nej

  44. Trolovning Man lovar bort en ung flicka till en ung pojke och de förväntas sedan när de blir vuxna att gifta sig med varandra Denna sed har nästan försvunnit

  45. Polygami En man har rätt att gifta sig med flera fruar (max 4) Mannen måste dock kunna ta hand om dessa fruar och barn ekonomiskt och även känslomässigt

  46. Hur kan man tvinga flickan? Indirekta hotelser – flickan ska välja mellan förbön eller förbannelse (duco ama habaar) Förskjutning

  47. Online love: Internet, telefon osv.. Tillgång till Internet, telefon… och större frihet att välja sin partner Ungdomar – hittar varandra: SFI, skolor, offentliga platser Umgås på ett annat sätt

More Related