Totala kapitalets Räntabilitet och soliditet Kapitalstrukturformeln

1. Totala kapitalets Räntabilitet och soliditetKapitalstrukturformeln Finansiell Planering 732g09 Yinghong.chen@liu.se 2012 0525

2. Företag styrning Återkoppla till Du-Pont modellen Total risk (RE ) = affärsrisk (RT ) +finansiell risk (S/E)

3. Den vigda genomsnitt kapitalkostnaden RT • RTkrav har målet rT , d.v.s. marknads avkastingskrav eller marknadsräntan på samma riskklassen. Om RT överstiger rT, menar det att företaget kan erbjuda marknadsmässig räntan till främmande kapital och eget kapital. Det ökar företags belånings förmåga samt självfinansieringsgrad. • Hur så? • Kommenta?

4. Ett exempel • Vi tittar på ett praktiskt fall och bedöma om Företaget har ett bra lönsamhet och kapitalstrukturformeln. • Vi beräknar Rt, Re och Rs. Nyckeltalet på Re brukar vara 10% efter skatte. Det är 13,5% före skatte. (10%/0,74).

5. Beräkning av justerad räntabilitet och soliditet (K22)

6. Beräkning av Justerad räntabilitet Hög avkastning! > 13,5% Re är normalt kalkylerad före skatte.

7. Beräkning av soliditet, mm skuldsättningsgrad

8. Samband mellan RT, RE RS • Avkastningskraven på aktiekapital är alltid dyrare än skulder eller totala kapital. • När företag har tydlig avkastning (försägbar intäktsström), då jobbar man med hävstången. (för att öka vinst eget kapital) • Riskfullt eller låg lönsamt företag bör låna mindre. • Konjunktursvängningar! Sänka belåning! Riskbuffert (RT – RS) • R E = RT + (RT - RS) * S E

9. Skuldsättningsgrad S/E trenden • Följande exempel lyfter fram sambandet mellan RT RE och kapitalstruktur under olika konjunkturförhållande. • Kapitalstruktur teorin är känd i finansvälden: ju högre skuldsättningsgrad, ju högre företags värde. • Detta är pga. avdragsgillt ränta kostnader. Men det finns en gräns. Då företaget måste ha likviditet /vinst för att kunna betala löpande ränta utbetalning och amorteringen av skulder. • Trenden är att S/E tal har blivit lägre i OMX30 som handlas i Nasdaq OMX. Kan det bero på lågkonjunktur? Vi höjer soliditet tumregel till 50% i närmaste tiden (från 33%!).

11. Hur mycket kapital kostar? (pengar kostar pengar!)

12. Exempel på Fördelar med Eget Kapital • Löptid ~ infinit • Avkastningskrav villkorligt • Riskbenägenhet • Vinstvariationen mindre • Låneräntans höjd • Lånemöjlighet • Kontroll

13. Kalkylräntan Finansierings kostnad • Avkastningskravet på de totala tillgångarna. • Vägt genomsnitt, RT -kravet för hela företaget • (RE*E)+(Rs*S) T Målet är RE is överstiga rEså att avkastningskraven blir uppfyllt. Alternativkostnad • Ekonomisk kostnad, jämförelse med bästa, möjliga alternativ i samma risk klassen, exempelvis kalkylränta. Ett företag måste kunna erbjuda marknadsmässig ränta för att kunna anskaffa kapital och genomföra produktioner eller service verksamhet.

14. Investeringsbedömningar • Payback metoden (mest använt) • Nuvärdesmetoden (kapitalvärdemetoden) • Annuitetsmetoden (samma belopp över flera år) • Internräntemetoden (när Nuvärde=0)

15. Investerings bedömning:Diskonteringsteknik - Nuvärde Tidsvärde av pengar: 1 kr idag värde mer än 1 kr imorgon! Anta du måste välja mellan att få 8 000 kr idag eller 12 000 kr om 5 år, Årliga Räntan är 10% Vilket väljer du?

16. Diskonteringsteknik – Nuvärde metod 8 000 kr idag eller 12 000 kr om 5 år? 12 000 kr år 0 5 =8000*(1+0,1)^5 EnligtNuvärdemetod, 8000 krärvärdemerän 12000 krom 5 år. Såska vi väljaalternativ 1, pengar nu.

17. Payback (payoff) metoden • Sannolikt den vanligaste metoden. • Handlar om att relatera betalningsöverskottet till grundinvesteringen för beräkning av investeringens återbetalningstid. • Tiden bör vara så kort som möjlig, men det betyder inte att den nödvändigtvis är lönsam. • Säger mer om investeringens likviditetsmässiga konsekvenser. • Korta återbetalningstider är förstås önskvärda för företag med likviditetsproblem, eller sådana som finns i dynamiska miljöer.

18. Paybackmetoden Pay-backtid = G/a Pay-backtid = Grundinvestering årligt inbetalningsöverskott Pay-backtid < ekonomisk livslängd Lönsam investering!

19. Sammanställ fakta G= 1000 000 kr a= 340 000–120 000 = = 220 000 kr R=37 000 kr r=15 % n=10 år (R är resterande värde. Det är skräpvärde som varan kan säljas för i slutet av projekt löptid.) Exempel Pay-backtid Pay-backtid = G/a

20. Payback metoden • Vad är payback tiden för följande investering: • grundinvestering = 500 • kassaflöde år 1 = 200 • kassaflöde år 2 = 150 • kassaflöde år 3 = 100 • kassaflöde år 4 = 150 4,33 år. (anta att kassaflöde strömmar in jämt över ett år.)

21. Ett annat exempel

22. G= 1 000 000 kr R=37 000 kr r=15 % n=10 år a år 1 220 000 kr a år 2 180 000 kr a år 3 190 000 kr a år 4 210 000 kr a år 5 215 000 kr a år 6 250 000 kr a år 7 200 000 kr a år 8 190 000 kr a år 9 150 000 kr a år 10 125 000 kr Använd nuvärdes metod, diskontera alla pengar in med r=15%. Pay-backmetod vid varierande a?

23. Nuvärde faktor • 1kr investerar T år, resultatblir(1+r)n Detkallasräntapåränta. Dvs, räntafrånår 1 investerartillbaka, 1 krpåår 2= (1+r)(1+r). Påår 3: (1+r)(1+r)(1+r). Slutvärde = nuvärde* (1+r)n 1/(1+r)n _____ nuvärdesfaktor, ellerdiskonteringsfaktor (1+r)n ____slutvärdesfaktor Enkelräntaför 1 krinvesteringomn årskullege1+n*r

24. Nuvärdestekniker • Investeringens nuvärde beräknas genom en summering av diskonterade betalningsöverskott och eventuellt restvärde. Då grundinvesteringen subtraheras från nuvärdet erhålls investeringens resultat i form av ett kapitalvärde. • Kapitalvärdet anger om investeringen är lönsam. Eftersom där redan finns ett avkastningskrav inbyggt i kalkylräntan visar kapitalvärdet vad investeringen ger utöver avkastningskravet. • Med andra ord – ett kapitalvärde som är noll visar att investeringen är lönsam eftersom den exakt når upp till avkastningskravet. Ett negativt kapitalvärde visar att investeringen inte klarar avkastningskravet, men kan ändå uppvisa en bokföringsmässig vinst.

25. Nuvärde tabell

26. Nuvärdestekniker Tar hänsyn till pengars tidsvärde. T.ex år 3 (1,1)*(1,1)*(1,1)=1,331

27. Nuvärdemetoden Alla värden flyttas till tidpunkten o, dvs då grundinvesteringen sker Restvärde flyttas till tidpunkten o Lika stora inbetalningsöverskott varje år a a a a a a a a a a år R G 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 a=220 000 G=1000 000 kr R= 37 000 kr r=15% n=10 år -G + a * r (nusummefaktor) + R * r (nuvärdefaktor)

28. Nuvärdemetoden Nuvärde av a - (G - Nuvärde av R) = Kapitalvärde Lönsamt om positivt kapitalvärde! Investeringen bedöms som bra.

29. Nuvärdemetoden varierande a Varierande a flyttas till tidpunkten 0 a a a a a a a a a år a R G 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Använd nuvärdefaktor att diskontering varje belopp till o.

30. Nuvärdet av lika stora betalningarnusummefaktor (1-(1+r)-n)/r

31. Ett bra övning • Inget tabell är komplett! • Gör eget nuvärde faktor tabell 1/(1+r)n och nusummefaktor tabell. (1-(1+r)-n )/r

32. Samma maskin exempel

33. Tolkningen av maskin exemplet: Om kapitalvärdet är positivt innebär det att; • Företaget har frigjort kapitalet för den ursprungliga investeringen (100 000) • Inbetalningsöverskotten täcker det satta avkastningskravet (15 %) • Dessutom har ett överskott genererats (28 559).

34. Nuvärdesmetoden • Alla betalningsströmmar görs om till samma tidpunkt – tidpunkten för grundinvesteringen • Investering är lönsam om: • kapitalvärdet är lika med eller större än 0! • Alternativ med högst kapitalvärde är fördelaktigast! • När? • Investeringar av engångskaraktär • Teoretiskt tilltalande • Kan vara missvisande då projekt med små grundinvesteringar och små kapitalvärden missgynnas till förmån av investeringar med stora grundinvesteringar och kapitalvärden Vi använder nuvärdeskvoten för att motverka detta problem. Nuvärdeskvoten= Nuvärde/grundinvesteringen=NV/G Eller Nettonuvärdeskvoten= (Nuvärde-grundinvesteringen)/grundinvesteringen =(NV-G)/G

35. Annuitet • En engångsinvestering fördelas med lika stora belopp under ett visst antal år (för att jämna ut betalningen) • Årskostnad= avskrivning + ränta • Årskostnad = amortering + ränta

36. Annuitetsmetoden kr Restvärde till nuvärde (nuvärdefaktor) minskar grundinvesteringens värde (Grundinvestering – nuvärdet av restvärdet) fördelas som årskostnad – annuitetfaktor G år R 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 a=220 000 G=1000 000 kr R= 37 000 kr r=15% n=10 år a=G*r/(1-(1+r)-T ) annuitetfaktor

38. Annuitetsmetod exempel 1 a a a a a a a a a a år R 0 G 1 1 2 2 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 8 9 9 10 10 1 a=220 000 G=1000 000 kr R= 37 000 kr r=15% n=10 år

39. Annuitetsmetod a • Annuiteten av (Grundinvesteringen - nuvärdet av restvärdet) = Överskott/underskott Bedömnings kriterium: Positivt värde eller minst negativt värde – lönsamt alternativ!

40. Annuitetsmetoden exempel 1

41. Annuitetsmetod • Fördelar: alla in- och utbetalningar fördelas jämt över investeringens ekonomiska livslängd med lika stora belopp – annuiteter • Vissa in- och utbetalningar måste först göras om till nuvärde • Används vid olika livslängd på alternativ • Lönsam om annuiteten är lika med eller större än 0! • Alternativ med störst annuitet eller minst negativa annuitet är lönsammast! • När? Upprepningsprojekt, köp eller hyresalternativ, annuitetslån, årskostnader

42. Internräntemetod (IRR) • Beräknar den räntesats som innebär att nuvärdet = 0 • Investeringen är lönsam om internräntan är högre än kalkylräntan • En investerings internränta, i, är ett mått på den högsta finansieringskostnad som ett investeringsprojekt skulle kunna bära. • OBS! En orealistiskt hög internränta - pengarna måste ju kunna placeras till denna höga avkastning • - G + a * (1-(1+IRR)-n )/IRR + R * 1/(1+IRR)n= 0 *IRR betyder Internal Rate ofReturn.

43. Internräntemetod • Ränta som ger kapitalvärde 0 beräknas! • Räntesatsen är gräns för om investeringen är lönsam eller olönsam. • Ränta som ger kapitalvärde 0 = internränta • Lönsam • Internränta > kalkylränta • Alla investeringar med positivt kapitalvärde har internränta som är högre än kalkylräntan

44. G= 1 000 000 kr a=220 000 kr R=37 000 kr r=15% n=10 år Om man bortser från restvärdet F3 = Faktor ur tabell c 220 000*nusummefaktor-1000 000= 0 220 000*nusummefaktor = 1000 000 Nusummefaktor= 1000 000/220 000= 4,5 Sök 4,5 i tabell för nusummefaktor, rad 10 år Ger en internränta på ca 18 %>15%, dvs så hög ränta ”klarar” investeringen. Exempel internränta

45. Kalkylräntans roll Inflationens påverkan Kalkylbegreppen Ränta på ränta Betalning * (1+r)n Nuvärdemetoden Betalning * 1/(1+r)n Annuitetsmetoden Internräntemetoden Pay-Off Kvoter Kalkylens grunder

46. Risk och osäkerhet • Försiktighetsprincipen • Generella risktillägg • Nedvärdering restvärde • Höjda lönsamhetskrav • Kortare återbetalningstider • Kort kalkylhorisont • Avvecklingsanalys – tas med redan i investeringskalkylen • Skräddarsydda lokaler – ej alternativ användning • Billig och snabb avveckling – positivt för investeringsobjektet

47. Felkällor • Kalkylränta – inflation • Grundinvesteringens storlek • Ekonomisk livslängd – restvärde • Inbetalningsöverskottets storlek • Tidpunkt för in och utbetalningar

48. Känslighetsanalys • Vid känslighetsanalys varieras en förutsättning i taget (ek. livslängd, kalkylränta, inbetalningsöverskottet) • Separat riskanalys • Hänsyn till möjliga utfall • Sannolikhet för dessa • Optimist eller pessimistkalkyl

49. Kassaflödesanalys utmynnar i självfinansieringsgraden • Självfinansieringsgrad = Internt tillförda medel / Nettoinvestering i materiella o immateriella anläggningstillgångar • Självfinansieringsgraden visar konsekvenserna av vår strategi • Förbättrad soliditet kräver hög självfinansieringsgrad ITM 150 • 100 = 75 % Nettoinvest 200

50. Interna analysverktyg – Analysverktygen skall vara beslutsinriktade!