Skolelederes faglige skj ø nn og rettslige standarer i skolen. Några eftertankar från svensken.

1. Skolelederes faglige skjønnogrettsligestandarer i skolen.Några eftertankar från svensken. Mats Ekholm Karlstads universitet

2. Skolledaryrkets domäner • Skapa överblick • Ta ansvar • Förstå lärande • Organisera • Omfatta och hävda idéerna bakom skolans verksamheter • Planera och hushålla • Bedöma och utveckla kvalitet

3. I Sverige säger Skollagen §5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

4. Vetenskapligt grundad kunskap • Systematisk och jämförande • Kontrollerbar • Ofärdig

5. Den lärande organisationen • Företar sig aktioner – inåt och utåt • Iakttar sig själv och andras reaktioner • Bearbetar iakttagelserna och analyserar • Ordnar vad man lärt • Utövar minne - lagrar, plockar fram, översätter till nya lägen

6. Systematiserade iakttagelser som grund för granskning och värdering Uppföljning – att fortlöpande iaktta det mesta som händer och sker, omgående bedömning av kvalitet, snabba insatser Utvärdering – att välja ut delar av det som händer och sker, eftertänksam bedömning av kvalitet, djupgående insatser

7. Använd det som görs fortlöpande • Lärare-elever-föräldrar håller utvecklingssamtal varje halvår • Skolledare-lärare håller utvecklings-samtal varje eller vart annat år • Skolor möter statens utbildnings-inspektörer då och då • Kompetensutvecklingstiden

8. Att bedöma kvaliteten på den pedagogiska verksamheten • Kräver systematiserade iakttagelser • Kräver överblick • Kostar analys, bedömning och värdering • Leder till ställningstaganden om att bevara, lägga ned, förbättra

9. Kvalitetsbedömningen av den egna skolan ger lokal kunskap. Basera kvalitetsbedömningen på idéer om förklaringar. Använd den för att förbättra.

10. Vanliga förklaringar till skolresultat • Elevernas bakgrund, motivation, begåvning • Läromedel • Lärare • Arbetsklimatet

11. Orsaker till lärande på skolnivå. Elevers och lärares arbete. Umgänge mellan elever och lärare kognitiv och emotionell utveckling social och fysisk utveckling trivsel och gemenskap engagemang

12. Orsaker till lärande på skolnivå. Målmedvetenhet Elevers och lärares arbete. Umgänge mellan elever och lärare Kommunikationssystem Normer kognitiv och emotionell utveckling social och fysisk utveckling trivsel och gemenskap engagemang Granskningssystem Belöningssystem Öppenhet mot omvärlden Grupperingar Penningbudget Tidsbudget

13. Kvaliteterna behöver fångas – ska du använda dig av • Mått? • Indikatorer? • Bilder?

14. Exempel på bild - Självständighetsfråga • I undervisningen får du i uppgift av läraren att så snabbt som möjligt ta reda på hur en sak tillverkas. Du ska läsa om det i en bok i biblioteket. Men på väg till biblioteket kommer du på att en granne till dig kan mycket om denna sak. Det vore enklast att ringa och fråga honom. Hur gör du?

15. Svarsalternativ: • Går till biblioteket som läraren sagt • Frågar läraren om du får göra som du själv tänkt • Gör som du själv tänkt utan att fråga läraren

16. Självständighet under skolåren

17. Självständighet under skolåren

18. Självständighet under skolåren

19. Strategiska val när kvaliteter bedöms • Resultatstudier eller sannolikhetsbedömningar? • Absolut eller relativ måttstock?

20. Resultatstudie Matematik kunskaper i klass A år 4 år 6 förändring Medelvärde 86.14 96.56 +10.42 Spridning 13.45 8.76 - 4.69

21. Sannolikhetsbedömning

22. Absolut måttstock Skollagen 4 kap. Kvalitet och inflytande Inflytande och samråd .Allmänt om barnens och elevernas inflytande  9 § Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.

23. Elevinflytande år 9, 1993-2000

24. Elevinflytande år 9, 1993-2000

25. Elevinflytande år 9, 1993-2000

26. Elevinflytande år 9, 1993-2000

27. Elevinflytande år 9, 1993-2000

28. Relativ måttstock De arbetssätt som används i skolarbetet ska varieras i sådan utsträckning att alla elever kan finna sig tillrätta med dem och så att deras intresse för att lära stimuleras genom den variation som används.

29. Planeringsunderlag

30. Planeringsunderlag

31. Planeringsunderlag

32. Elevers observationer av två veckors arbete – % av antal femtonminuters-perioder.

33. Elevers observationer av två veckors arbete – % av antal femtonminuters-perioder.

34. Elevers observationer av två veckors arbete – % av antal femtonminuters-perioder.

35. I skolan har du många olika ämnen och lärare. Klassen arbetar på många olika sätt. Hur ofta brukar de olika arbetssätt som finns uppräknade här förekomma i din klass?

36. I skolan har du många olika ämnen och lärare. Klas-sen arbetar på många olika sätt. Hur ofta brukar de olika arbetssätt som finns uppräknade här förekomma i din klass?

39. Nationella utvärderingar 1992, 1995 och 2003

40. Kunskapens helhet byggs upp av VETSKAP

41. Kunskapens helhet byggs upp av VETSKAP REDSKAP

42. Kunskapens helhet byggs upp av VETSKAP REDSKAP KONVENTIONER

43. Kunskapens helhet byggs upp av VETSKAP REDSKAP KONVENTIONER SAMMANHANG

44. Kunskapens helhet byggs upp av VETSKAP REDSKAP KONVENTIONER SAMMANHANG STÄLLNINGSTAGANDE

45. Vad proven innehåller

46. Vad proven innehåller

47. Vad proven innehåller

48. Vad proven innehåller

49. Vad proven innehåller

50. Vad proven innehåller