1 / 33

HALTER I KONSUMTIONSFISK

HALTER I KONSUMTIONSFISK. Rickard Bjerselius, Marie Aune, Per Ola Darnerud, Anders Glynn Forskning och Utvecklingsavdelningen, Livsmedelsverket, Uppsala www.livsmedelsverket.se. SAMARBETEN. Umeå universitet, Miljökemi (Mats Tysklind, Sture Bergek)

sitara
Download Presentation

HALTER I KONSUMTIONSFISK

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. HALTER I KONSUMTIONSFISK Rickard Bjerselius, Marie Aune, Per Ola Darnerud, Anders Glynn Forskning och Utvecklingsavdelningen, Livsmedelsverket, Uppsala www.livsmedelsverket.se

  2. SAMARBETEN • Umeå universitet, Miljökemi (Mats Tysklind, Sture Bergek) • Fiskeriverket (Lars Karlsson, Magnus Appelberg, Håkan Wickström, Johan Hammar) • Naturhistoriska riksmuseet (Katrin Lundstedt-Enkel, Anders Bignert) • Uppsala universitet, avd. för Ekotoxikologi (Katrin Lundstedt-Enkel) • Vänerns vattenvårdsförbund • Vätternvårdsförbundet

  3. HALTER I KONSUMTIONSFISK • Bakgrund • Vad är analyserat och var kommer det ifrån • Dioxin/dioxinlika PCB - resultat 2000-2002

  4. HALTER I KONSUMTIONSFISK Varför är halten av dioxiner i konsumtionsfisk intressant?

  5. HALTER I KONSUMTIONSFISK Behov av uppdatering för översyn av kostråd - folkhälsan Kommissionens gränsvärde för dioxiner Sveriges nationella undantag om fortsatt försäljning av fisk överstigande gränsvärdet

  6. HALTER I KONSUMTIONSFISK Varför detta fokus på fet fisk? Nötköttfärs (15 % fetthalt) 0,080 pg TEQ/g färskvikt Fläskkarré (11.2 % fetthalt) 0,084 pg TEQ/g färskvikt Falukorv (17.9 % fetthalt) 0,13 pg TEQ/g färskvikt Grillkorv (18.2 % fetthalt) 0,14 pg TEQ/g färskvikt OBS! halterna representerar bara PCDD/DF

  7. HALTER I KONSUMTIONSFISK Varför detta fokus på fet fisk? Kycklingbröst m. skinn (6.9 % fetthalt) 0,13 pg TEQ/g färskvikt Standardmjölk (3 % fetthalt) 0,019 pg TEQ/g färskvikt Det aktuella gränsvärdet för fisk är 4 pg TEQ/g färskvikt OBS! halterna representerar bara PCDD/DF

  8. HALTER I KONSUMTIONSFISK Varför detta fokus på fet fisk? LÄGSTA uppmätta halt i samlingsprover av strömming från Östersjön: 0,86 pg TEQ/g färskvikt (1 årig strömming från Piteå, 7 % fetthalt) HÖGSTA uppmätta halt i samlingsprover av strömming från Östersjön: 23 pg TEQ/g färskvikt (7-9 årig strömming från V Banken, 14 % fetthalt) OBS! halterna representerar bara PCDD/DF

  9. HALTER I KONSUMTIONSFISK Varför detta fokus på fet fisk? LÄGSTA fiskhalten jämfört med HÖGSTA halt i exemplen från övriga livsmedel, Piteåströmmingen (0,86) jmf. grillkorv (0,14) ”BEST CASE SCENARIO” Piteåströmmingen 6 gånger högre Piteåströmmingen 45 gånger högre än mjölken som är lägst bland exemplen OBS! halterna representerar bara PCDD/DF

  10. HALTER I KONSUMTIONSFISK Varför detta fokus på fet fisk? HÖGSTA fiskhalten jämfört med LÄGSTA halt i exemplen från övriga livsmedel, strömming V.Banken (23) jmf. standardmjölk (0,019) ”WORST CASE SCENARIO” Strömmingen 1210 gånger högre Strömmingen 164 gånger högre än grillkorven som är högst bland exemplen OBS! halterna representerar bara PCDD/DF

  11. HALTER I KONSUMTIONSFISK Varför detta fokus på fet fisk? MEDEL strömmingshalten jämfört med MEDEL halt i exemplen från övriga livsmedel, strömming (8) jmf. övriga livsmedel (0,1) ”AVERAGE CASE SCENARIO” Strömmingen 80 gånger högre OBS! halterna representerar bara PCDD/DF

  12. DIOXINGRÄNSVÄRDEN FASTSTÄLLDA AV EUROPEISKA UNIONENS RÅD Muskelkött från fisk och fiskeriprodukter och produkter härav: 4 pg WHO-TEQ/g färskvikt Fiskgränsvärdet uttryckt i fettvikt för en strömming med 10 % fetthalt: 40 pg WHO-TEQ/g fettvikt (4 pg / 0.1) Gränsvärdet för en typisk strömming (med skinn) är 7 till 53 gånger högre jämfört med de andra gränsvärdessatta livsmedelsgrupperna.

  13. VAD ÄR ANALYSERAT? Strömmingen och skarpsillen har analyserats MED skinn De analyserade proverna består av samlingsprover (5-15 strömmingar/prov och 14-22 skarpsillar/prov).

  14. VAD ÄR ANALYSERAT? Samtliga resterande analyserade arter har analyserats map. muskel (kött) De analyserade proverna består av samlingsprover (2-21 individer/prov)

  15. PROVTAGNINGSPUNKTER Alla resultat finns detaljredovisade på www.slv.se fr.o.m. juli 2002

  16. RESULTAT Jämförbar ålder Fetthalt och storlek varierar Alla resultat finns detaljredovisade på www.slv.se fr.o.m. juli 2002

  17. RESULTAT Jämförbar ålder Fetthalt och storlek varierar Alla resultat finns detaljredovisade på www.slv.se fr.o.m. juli 2002

  18. RESULTAT Jämförbar ålder Fetthalt och storlek varierar något Alla resultat finns detaljredovisade på www.slv.se fr.o.m. juli 2002

  19. HUR STOR BETYDELSE HAR FETTHALTEN FÖR DE 7-9 ÅRIGA STRÖMMINGARNAS DIOXINHALT? Fetthalten är naturligtvis en viktig faktor men ej avgörande för halten av dioxin i strömmingen. - Kontamineringsgraden i födosöksområdet helt avgörande V Banken Bålsen V Banken Bålsen Gotland Gotland Landsort Landsort Alla resultat finns detaljredovisade på www.slv.se fr.o.m. juli 2002

  20. RESULTAT Alla resultat finns detaljredovisade på www.slv.se fr.o.m. juli 2002

  21. RESULTAT Alla resultat finns detaljredovisade på www.slv.se fr.o.m. juli 2002

  22. RESULTAT Alla resultat finns detaljredovisade på www.slv.se fr.o.m. juli 2002

  23. RESULTAT Alla resultat finns detaljredovisade på www.slv.se fr.o.m. juli 2002

  24. DIOXINLIKA PCBs - HUR MYCKET BIDRAR DE MED? Medlemsstaterna inom EU har uppmanats att samla in och rapportera resultat för dioxinlika PCBs (77, 81, 126, 169,105, 114, 118, 123, 156, 157, 167, 189). Kommissionen planerar att gränsvärdesätta dessa kongener 2004. Kommer koncentrationen av total TEQ att förändras då (om?) de dioxinlika PCBs gränsvärdesätts 2004?

  25. DIOXIN TEQ I ÖSTERSJÖSTRÖMMING

  26. FÖRDELNING AV DIOXIN TEQ I ÖSTERSJÖSTRÖMMING Dioxin: 54 % Non-ortho PCB: 33 % Mono-ortho: 12 %

  27. FÖRDELNING AV DIOXIN TEQ I GULÅL FRÅN ÖSTERSJÖN Dioxin: 18 % Non-ortho PCB: 58 % Mono-ortho: 24 %

  28. DIOXIN LIKA PCBs - HUR MYCKET BIDRAR DE MED? Summa Dioxinlika PCB lax 64 % strömming 45 % gulål 82 %

  29. FÖRDELNING AV DIOXIN-TEQ MELLAN INSJÖ OCH ÖSTERSJÖN - LAX Östersjön: PCDD/DF: 48 % Non-ortho PCB: 52 % Mono-ortho: saknas (16 % av tot TEQ för Gotlandslaxen) Vättern: PCDD/DF: 23 % Non-ortho PCB: 77 % Vänern: PCDD/DF: 46 % Non-ortho PCB: 54 %

  30. FÖRDELNING AV DIOXIN-TEQ MELLAN INSJÖ OCH ÖSTERSJÖN - ÖRING Östersjön: PCDD/DF: 48 % Non-ortho PCB: 52 % Mono-ortho: saknas Vättern: PCDD/DF: 20 % Non-ortho PCB: 80 % Vänern: PCDD/DF: 40 % Non-ortho PCB: 60 %

  31. KONKLUSIONER Halterna av dioxiner och dioxinlika PCB i fet Östersjöfisk är hög jämfört med andra svenska livsmedel. Halterna uppvisar stor variation – både inom samma art (strömming t.ex.) och mellan feta fiskarter såsom t.ex. strömming, lax och ål. Bidraget från de dioxinlika PCB är mellan 60-80 % av total TEQ Mönstret för de 3 olika dioxinliknande grupperna av kongener uppvisar stor variation beroende på art (ål jmf. strömming t.ex.) och fångstplats (Vättern jmf. Östersjön).

  32. ETT STORT TACK TILL LOTTA LARSSON, ELVY NETZEL, INGALILL GADHASSON (LIVSMEDELSVERKET), INGER ABRAHAMSSON (FISKERIVERKET) OCH ALLA ANDRA INBLANDADE I PROJEKTET!!

  33. TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!

More Related