Desinfektion och sterilisering

1. Desinfektion och sterilisering 1

2. Definitioner • Dekontamination • Processer såsomdesinfektionochsterilisering • (kontamination = förorening, nedsmittning) • Desinfektion • Process somminskarantalet (sjukdomsframkallande) mikroorganismer till en acceptabelnivå • Sterilisering • En process ivilkenalla former avmikroorganismerdödas • Vadmenas med dödmikroorganism ? • Vadinnebäralla ?

3. Sterilisering • Värme • autoklav • Ånga: 121oC 20 min 1 ATÖ 2011-04-06 3 Biological Safety R Möllby 3

4. Värme och ånga • Process med inträngandeånga • Temperatur121°C - 132°C • 20-40 min • Förutsättningar: • Materialetkanklara det. • Inga luftfickor – full access • Inga slutnakärl

5. Sterilisering • HEAT • autoklav • Ånga: 121oC 20 min 1 ATÖ • Torrt: 161oC 120 min 2011-04-06 5 Biological Safety R Möllby 5

6. Sterilisering • HEAT • autoklav • Ånga: 121oC 20 min 1 ATÖ • Torrt: 161oC 120 min • Incineration (förbränning) 2011-04-06 6 Biological Safety R Möllby

7. Incineration

8. Sterilisering • HEAT • Filtrering 2011-04-06 8 Biological Safety R Möllby

9. Sterilisering • HEAT • Filtrering • Strålning • mm 2011-04-06 9 Biological Safety R Möllby

10. Desinfektion 1 • 75-100 oC (kokning) • dödar allt utom bakteriesporer (och prioner) • Etanol, isopropanol 70% • Klor föreningar • Formaldehyd, glutaraldehyd • H2O2 • Pastörisering (75 oC kort tid) • UV-strålning • etc. 2011-04-06 10 Biological Safety R Möllby

11. Desinfektion 2 • Alkoholer • Iodophorer • Klorhexidin • Triclosan Kom ihåg – inga desinfektionsmedel i hemmet !! (Utom möjligen för att behandla något sår, linser ö.n.) 2011-04-06 11 Biological Safety R Möllby

12. Desinfektion / sterilisering • Effekten är proportionell mot tiden (!) • Konstant del inaktiveras per tidsenhet 2011-04-06 12 Biological Safety R Möllby

13. Känslighet för desinfektion Mer resistent 2011-04-06 13 Biological Safety R Möllby

14. Desinfektionsmedel översikt 2011-04-06 091020 14 Biological Safety R Möllby

15. Laboratorie desinfektion 15 Biological Safety R Möllby

16. Biological Safety R Möllby Krav på desinfektionsmedel • Ogiftigt • Vävnadsvänligt • Hudvänligt • Ej allergent • Stabilt • Ej ge upphov till resistens • Acceptabelt i reningsverk • Biologiskt nedbrytbart • Ofarligt för vattenlevande organismer

17. Desinfektion i Wikipedia Aldehyder: För desinfektion har framför allt formaldehyd (formalin) och glutaraldehyd kommit till användning. Det har allt mer kommit ur bruk på grund av sin toxicitet och dåliga stabilitet. Alkoholer: För många ändamål är alkoholer, eventuellt med tillsatser, de lämpligaste desinfektionsmedlen. För desinfektion används framför allt etanol eller propanol i koncentration 50% - 70%. De har nackdelen att vara brandfarliga och etanolen också att kunna missbrukas. De används ofta med tillsats av t ex invertsåpor eller klorhexidin (se nedan). Invertsåpor: är ytaktiva föreningar med en positivt laddad grupp i ena änden av en lipofil molekyl. Den positivt laddade gruppen är gärna en kvartär ammoniumgrupp för att behålla sin laddning också i alkalisk miljö men också t ex en pyridiumgrupp. Den lipofila delen kan vara en alifatiskkolvätekedja. Effekten av invertsåpor motverkas av tvål, såpa och anjonaktiva tensider. Amfotära tensider: har liknande egenskaper som invertsåpor. De är relativt dyrbara och har därför begränsad användning. Icke-joniska tensider: till exempel Triton X-100 verkar utan att störas av varken katjonaktiva eller anjonaktiva föreningar och är aktivt mot mikroorganismer med lipidhölje (både bakterier och virus). Anjonaktiva tensider: tvål, såpa och tvättmedel har begränsad verkan på mikroorganismer. Klorhexidin: är en starkt baktericid förening antingen i vattenlösning eller i alkohollösning. Verkan motverkas av tvål eller av anjonaktiva tensider. Den har fördelen att inte irritera huden och är det rekommenderade medlet för huddesinfektion. Fenoler: är toxiska, hudirriterande och illaluktande och har därför knappast någon användning. Jod och jodföreningar: har använts till sårdesinfektion men ger fläckar och har fått allt mindre användning. Peroxider: Väteperoxid och perättiksyra har högst verkan under sura förhållanden, medan man i allmänhet vill göra desinfektion vid svagt alkaliskt pH för bästa effekt. Både väteperoxid och perättiksyra sönderfaller relativt snabbt även med tillsatta stabilisatorer, och har därför mycket begränsad lagringstid. Persulfat är svårt att använda. Det levereras som pulver och måste lösas före bruk, och har begränsad användning. Hypoklorit: t ex Klorin är ett mycket effektivt medel med något alkaliskt pH. Det avger klor och har därför en karakteristisk klorlukt, vilket kan vara besvärande. Det är effektivt mot alla typer av mikroorganismer och det rekommenderade desinfektionsmedlet för instrument och utrustning. Hypoklorit är korrosivt och skall därför användas med försiktighet på känsliga metallföremål. Det är blekande, vilket är viktigt att observera vid behandling av textilier och färgade föremål, där det kan vara en fördel för att ta bort fläckar men ett problem vid desinfektion av mönstrade eller färgade textilier 2011-04-06 17 Biological Safety R Möllby

18. Biological Safety R Möllby Typer av desinfektion Sårdesinfektion: där ofta rengöring med steril koksaltlösning används i stället för desinfektionsmedel. Det medel som annars rekommenderas är klorhexidin. Vid desinfektion av sår eller hud använder man termen antiseptiska medel. Huddesinfektion: är viktigt dels inom sjukvården före invasiva medicinska ingrepp (inklusive före injektioner och infusioner på det ställe kanylen skall stickas in), dels på patienter och personal för att förhindra överföring av smitta. För att få acceptans för handdesinfektion är det viktigt att desinfektionsmedlet inte är allergent, torkar ut huden eller har andra biverkningar. De desinfektionsmedel som nu rekommenderas är alkoholer och klorhexidin, var för sig eller tillsammans. Alkoholer tar bort hudens naturliga fett och vekar uttorkande, och för att förebygga narig hud bör de kompletteras med en god hudsalva. Desinfektion av instrument och apparater: Även om de flesta instrument för invasiva ingrepp (kanyler, skalpeller, operationshandskar) numera är av engångstyp och är sterila före användningen finns ett stort behov att desinficera annan utrustning. Om apparaten eller instrumentet tål behandlingen är det rekommenderade desinfektionsmedlet värmedesinfektion eller hypoklorit. Detta gäller också för utrustning för städ och rengöring (disktrasor och disksvampar!) Desinfektion av lokaler: De tekniker som används för desinfektion av instrument kan inte utan vidare överföras på desinfektion av lokaler. De desinfektionsmedel som används för instrument passar inte för behandling av lokaler och inredning. De tvättmedel som används för städning av lokaler inom sjukvård och industri innehåller mestadels icke-joniska tensider av typ Triton X-100.

19. Desinfektions medel Exempel: Alkoholer • Verkningsmekanism • Löseruppmembran • Dehydrerar protein • Etanoloch isopropanol mestanvända • Koncentrationenskallvara 70% (obs 99% ärmindreeffektivt!!) • Effektivt mot • virus med hölje • vegetativabakterier • svampar (långkontakttid) • Inteeffektivt mot • virus utanhölje • bakterie- ochsvampsporer

20. Desinfektionsmedel översikt 2011-04-06 091020 20 Biological Safety R Möllby

21. Alkoholer (II) • Fördelar • Billiga • Ickekorrosiva • Kananvändaspåhud • Nackdelar • Intetillräckligtbrettspektrum • Brandfarliga • Dunstarlätt, svårtfålångverkanstidpåytor • Karcinogena (långtid) • “dunstar”

22. Nackdel med alkohol

23. Märkes produkter • Virkon • DesiDos • Triclosan Vilketskall vi välja ? Hurfungerar de ? Vadinnehåller de ? • Kan vi litapåtillverkarna(s datablad) ?

24. Sammanfattning • Sterilisering behövs ofta • både ingående och utgående material • Värme • Filtrering • Förbränning • Desinfektion • vanligen kemiska substanser • olika aktivitetsspektra • har jag rätt medel - verifiera ! • tidsberoende • använd med måtta ! Slut 24 R Möllby