Dyslektiska läs- och skrivproblem hos tvåspråkiga några områden för studier

1. Dyslexi på två språkOm s.k. över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga elever i skolan Christina HedmanCentrum för tvåspråkighetsforskning/Inst. för Lingvistik christina.hedman@ling.su.se

2. Dyslektiska läs- och skrivproblem hos tvåspråkiga några områden för studier • Identifiering av dyslexi • Vilka effekter har ortografin och språkstrukturen vid dyslexi? 3. Vilka effekter har tvåspråkigheten vid dyslexi?

3. HUVUDTEMAN IDAG • Över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga • Att testa på två språk • Läsning, skrivning och muntliga färdigheter hos tvåspråkiga med och utan dyslexi - några exempel (Hedman 2009)

4. Vid identifiering av dyslexi: fråga i fokus… Ihållande och uttalade läs- och skrivsvårigheter på ett andraspråk… varför? Dyslexi eller svårigheter med tillägnandet av andraspråket?

5. Läs- och skrivsvårigheter kan ha flera orsaker förutom dyslexi svårigheter associerade med... • syn, hörsel • koncentration, uppmärksamhet • allmän kognitiv utveckling • undervisning • språkbehärskning på andraspråket

6. Två möjliga fallgropar vid identifiering av dyslexi • Överidentifiering: dyslexi identifieras hos en individ som inte har dessa svårigheter. • Underidentifiering: dyslexi identifieras inte hos en individ som faktiskt har dessa problem.

7. Möjliga sammanfallande svårigheter vid andraspråksinlärning och dyslexi?

8. Avkodning x Förståelse = Läsning (t.ex. Hoover & Gough 1990)

9. Ordavkodningsprocesser • Känna igen och åtskilja bokstäver: b d n m • Lära sig vilka fonem de förknippas med b = [b], a =[ɑ], [a] (apa) • Grafem -fonemomvandlingsregler: skj=[ʃ], ng=[ñ], k =[k] (katt),[Ç] (köra) • Segmentering av större enheter: betala betalningen tidningen

10. Ur Ziegler & Goswami (2005)

11. Utgångspunkter för Grain size theory (Ziegler & Goswami 2005) -> Oregelbundna ortografier (med dålig samstämmighet mellan grafem-fonem, t.ex. engelskan) kräver processning på flera nivåer (små enheter som fonem och större som onset-rime). - Språkstruktur och ortografi har betydelse för avkodningsprocessen!

12. ... när fonologiska och grammatiska system är under utveckling -> avkodningen påverkas (Kulbrandstad 1998) Avkodning påverkar förståelse..

13. Mosanda Mosanda is an amient grot with many flits. It slanks from gorite, an ild which pargs like lange. Ordförståelse?

14. Ordförrådets storlek påverkar mest läsförståelsen! (jfr Biemiller 2003) 1. gå an 2. gå av 3. gå av och an 4. gå bort 5. gå bort (= dö) 6. gå bra 7. gå efter 8. gå emellan 9. gå emot 10. gå fram (till) 11. gå fri 12. gå för sig 13. gå förbi 14. gå före 15. gå förlorad 16. gå hem 17. gå i borgen 18. gå i god för

15. ”Medaljens baksida” … en rubrik i en lärobokstext för skolår 8

16. ”Medaljens baksida” (Hedman 2009) … att det är baksidan på en medalj Vet inte… medaljens… en medalj… man har vunnit nåt… å på baksidan står det kanske vilket år… den är gjord eller så  Jag vet inte det jag tänker på det är typ… kejsarens medaljong… eller vad han har på sig… eller (fniss) Jag tror inte att det betyder medaljens typ en medalj baksida… det är nånting mer som typ… jag vet inte, på framsidan av en medalj, det är ju ganska fint allt… men på baksidan kanske det är fult så det betyder nog baksidan av något.

17. Mosanda Mosandaisanamientgrotwithmany flits.Itslanksfromgoriteanildwhichpargslikelange. Mosandaslicklesseveral otherparanceswhichfarkersexpartby tarkingthegoriteandlarpingitinshrankerclarpsedfrobs. … och ordförståelse påverkar avkodning…

18. ... när ordets betydelse inte är känd är det svårare att identifiera ordet och stava det riktigt

19. Exempel på stavning av ”tidningsprenumerationen” hos spansk-svensktalande ungdomar tidningsprenumerahunem premenrationen tidningspermationen tidningsprenumertion (Hedman 2009)

20. Stavningsexempel av ordet ”conocer” på spanska <conoser> -> Finns det aktuella fonemet i individens fonemsystem?

21. Kan ta längre tid att hitta ord på ett nytt språk (s.k. lexikal åtkomst) Jfr the phonological distinctness hypothesis (Elbro 1998)

22. MEN… Omfattningen av eventuella läs- och skrivproblem på ett andraspråk varierar utifrån en mängd variabler…

24. Studier om identifiering av dyslexi hos flerspråkiga

25. Tidigare studier om identifiering av dyslexi hos flerspråkiga – del i beläggandet av den fonologiska förklaringsmodellen av dyslexi -> I kontrast till diskrepans-definitionen av dyslexi

26. Tre tidigare studier (1) Frederickson och Frith (1998) 8-12-åringar i London, sylheti- engelska (n=50) (2) Geva (2000) 6-8-åringar i Toronto, kantonesiska-engelska (n=35), punjabi-engelska (n=69) (3) Miller Guron & Lundberg (2003) 14-åringar i Göteborg, 18 modersmål (n=59)

27. Fonologiska förklaringsmodellen (Snowling 1995, Lundberg et al 1999) Miljö Vänster temporallob, sylviska fåran (biol. nivå) Fonologiska systemet Svårigheter med relationen fonem-grafem

28. Magnocellulära teorin(Stein, 2001; Stein, Talcott & Witton, 2001) Miljö Cellkärnor Sensorisk och visuell bearb. Auditiva, fonologiska, visuo-spatiala svårigheter

29. Lexikal åtkomst Verbalt STM Fonologisk medv. Analys av fonem-grafem Benämnings- förmåga Sifferrep. Fonem-manipulation Läsförmåga exempel på brister i fonologiska systemet (Ramus 2004)

30. Fallstudie av dyslexi hos tvåspråkiga, varför? • Kan ta hänsyn till fler bakgrundsvariabler • analysera fler detaljer • undersöka båda språken • jämföra med en tvåspråkig referensgrupp

31. Rekommendationer vid studiet av flerspråkiga (Grosjean 1998)… … hänsyn bör tas till individens specifika språkinlärningshistoria och språkanvändningsmönster (jfr Snow 2006)

32. Dyslexi på två språken multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter (Hedman, 2009) avhandlingen rekvireras från:taija.nyborg@biling.su.se

33. Undersökningsgruppen: 10 spansk-svensktalande med läs- och skrivsvårigheter (skolans bedömning) Jämförelsegrupp 1: 10 spansk-svensktalande utan läs- och skrivsvårigheter (skolans bedömning) Jämförelsegrupp 2: 10 enspråkigt spansktalande (5) och svensktalande (5) ungdomar med dokumenterad dyslexi

34. Övergripande syfte Öka förståelsen för hur läs- och skrivproblem kan komma till uttryck, karaktäriseras och avgränsas hos tvåspråkiga ungdomar

35. Delsyfte … gynna en säkrare identifiering och hantering av dyslexi hos tvåspråkiga.

36. Fem urvalskriterier för undersökningsgruppen 10 tvåspråkiga med misstänkt dyslexi: • Senare delen av den svenska kommunala grundskolan (13-16 år) (2) Spansk-svensktalande (3) Kommit till Sverige för minst tre år sedan

37. (4) Läs- och skrivsvårigheter (skolans bedömning) (5) Inga påtagliga problem med syn, hörsel, koncentration, uppmärksamhet och icke- verbal begåvning

38. Inga signifikanta gruppskillnader: • Ålder • Kön • Ankomstålder (till Sverige) • Icke-verbal utveckling • Socialt index (föräldrars yrke o utbildn.) • Antal år i modersmålsundervisning

39. Testmaterialet • Baserades på vedertagna test. • 24 test på svenska och 24 på spanska

40. Muntlig språkbehärskning (5 test) • Passiv ordförståelse • Aktiv ordmobilisering • Syntaktisk förståelse • Hörförståelse • Syntaktisk komplexitet i återberättande -> språkligt balansindex

41. Fonologisk bearbetning (8 test) spoonerism Tid/Korrekthet; nonsensordrep. Tid/Korrekthet; sifferrep; snabb benämning objekt & siffror; alliteration • Högläsning på ord-textnivå (6 test) • Läsförståelse (3 test) • Skrivning (2 test)

42. Undersökningsförfarandet • Undersökningen förlagd på skolorna • Hälften började med testning på spanska, hälften på svenska • Olika testledare på spanska och svenska

43. Analys av fonologisk bearbetning Kluster av låga resultat (tre eller fler) = phonological impairment (Frith & Frederickson 1998)

44. I denna undersökning -> låga resultat på båda språken på samma test-> kombinerades med låga resultat på avkodning -> analys av gradskillnader i låga resultat

46. Deltagare nr 4, 6, 9, 1, 3, 10 i den tvåspråkiga gruppen med misstänkt dyslexi kan betraktas som underidentifierade. • Deltagare nr 8, 2, 5, 7 i den tvåspråkiga gruppen med misstänkt dyslexi kan betraktas som överidentifierade.

47. Hur ser resultatprofilerna ut för deltagare med högsta indikationer på dyslexi? Exempel på underidentifierade elever

48. Susana (deltagare nr 9) • skolår nio. • Född i Sverige. • I hemmet talade hon spanska med sina föräldrar. Susana bedömde att svenska var hennes dominanta språk. • Få spansktalande kompisar och endast modersmålsundervisning i spanska under skolans mellanår. -> ”typisk” dyslexiprofil

50. Jag kommer att hjälpa Med gården. Ska vara hos min pappa . Men det jag vill att åka till [specificerat land i Europa].