Om att göra exjobb och att skriva vetenskapliga artiklar

1. Om att göra exjobb och att skriva vetenskapliga artiklar Några reflektioner

2. Exjobb

3. Kort om exjobb • Det viktiga med exjobb • Inom området • Avgränsa sig • Bli klar

4. Frågor om exjobb man bör kunna besvara innan man börjar • Vad för motiv har man för att göra exjobb • Utforska ett område man är intresserad av • Få kontakter med ett företag eller forskningsgrupp • Vad vill man göra som exjobb • Vad tycker man är intressant? • Vad är man duktig på? • Vad vill man lära sig att göra? • Störst chans att göra ett exjobb som blir bra har man om man svarat på frågorna ovan • och sedan själv aktivt söker så man kan uppfylla dom

5. Staffans patenterade exjobbsbrief • 2 A4-sidor beskrivning bestående av • Problemområde • Möjligen referenser • Frågeställning • Typ av svar som kommer ges • Övergripande metod för att uppnå typen av svar • Tidsplan över 20 veckor • 4 veckor i början för att komma igång • 4 veckor i slutet enbart för att skriva uppsatsen

6. Råd för planering under våren • Försök besvara frågorna för er själva • Fundera • Kontakta personer som jobbar på ställen där ni vill göra exjobb • Prata med lärare och kurskamrater om kontakter på ställen där ni vill göra exjobb • Titta på tidigare exjobb • Gå på presentationerna

7. Att skriva vetenskapliga artiklar

8. Perspektiv för föreläsningen • Grundat på egna erfarenheter av att skriva och av att handleda samt uppsnappade kunskaper • Det finns många modeller för hur man ska skriva • Går inte in på detaljer, dessa är oftast ämnesspecifika

9. Frågor man bör kunna svara på när man skriver en artikel • Varför skriva denna artikel? • Vad ska artikeln handla om? • Hur ska artikeln skrivas (dvs. struktureras)? • Vem riktas artikeln till?

10. Motiv för att skriva • Varför skriva en artikel? • En bra artikel har ett budskap • Artikelns mening är att framföra det budskapet • Bara det budskapet • “Only One Point Per Paper” (Sørensen, C. This is Not an Article) • “Only Stick Your Neck into One Guillotine” (Sørensen, C. This is Not an Article)

11. Bara en poäng per artikeln • Gör avsikten med artikeln tydlig • Lätt att förstå • Lätt att komma ihåg • Men detta råd gäller på många nivåer • Bara en poäng per kapitel • Bara en poäng per stycke • Bara en poäng per mening • Naturligtvis betyder det att det är olika nivåer på poängerna Bara en poäng per slide…

12. Typer av artiklar • Argumenterande artiklar • A är bättre än B • Och förhoppningsvis håller du med om detta nu • Beskrivande artiklar • X handlar om A och Y handlar om B • Och läser du detta slipper du läsa X och Y • Utredande artiklar • Vi försöker förstå området X genom att titta på aspekterna A och B • Efter att ha läst detta har du också en förståelse av X • Rapport • Vi fick den här uppgiften och så här löste vi den • Och nu vill vi ha godkänt (och vi antar att du tycker den är intressant eftersom du ville ha den)

13. Målgrupp • Vem riktar sig artikeln till? • Påverkar språk • Läs artiklar publicerade i samma form • Påverkar detaljrikedomen i argumentationen • Känner läsarna redan till delar av argumentationen? • Påverkar behovet av beskrivningar • Känner läsarna redan till många detaljer? • Påverkar behovet av motiveringar • Är det artikeln tar upp en välkänt ämne eller problem?

14. Argumentera – en modell • Enligt Björk & Räisänen: • Påstående • Argument för påståendet • Styrkning av argument genom förklaringar och hänvisningar • Motargument för påståendet • Tillbakavisning av argument genom förklaringar och hänvisningar • Argument och motargument är ofta påståenden • Kan motivera undernivåer med argument och motargument

15. Objektivitet • Argumentens trovärdighet ska inte bero på författarens trovärdighet • användande av jag och vi brukar därför inte vara bra • men kan fungera när man beskriver vad som gjorts • eller när man tydligt vill uttrycka ställningstaganden • Bra exempel: ”Vi beslutade därför att använda metod A” • Dåligt exempel: ”Vi tyckte metod A var bäst och använde den” • Argumentens trovärdighet ska bero på inneboende trovärdigheten i texten • Logiskt resonemang • Entydighet • Trovärdigheten hos hänvisningarna • Refererade konferenser och journaler

16. Referenser • Visar att man satt sig in i området • Gör din argumentation åt dig • Böcker, tidskrifter och refererade konferenser bra • Konferenser som accepterar bara på abstrakt tveksamma • Populär press, webbsidor, personlig kommunikation ännu mera tveksamma • Detta varierar naturligtvis beroende på tillgång, författarens trovärdighet men också på hur permanent materialet är • Skillnad mellan att skriva referat och använda referenser och att kopiera är inte att referera…

17. A [ref] har undersökt vilken ny funktionalitet användarna vill ha. Det visade sig att dom ville ha ett snabbare system. B [ref] har undersökt vad användarna inte tycker om. Dom tyckte inte om att systemet kraschade. C [ref] har observerat användarna utan att fråga dom om deras åsikter kring produkten. Det visade sig att dom inte behövde systemet. De finns många sätt att undersöka hur en produkt kan förändras där användare involveras. T.ex. kan man fråga efter eftersökt funktionalitet [ref] eller var som upplevs negativt [ref]. Dock kan direkta frågor ibland bara ge förslag till förändringar, för att undersöka vad användarna egentligen behöver kan observationer [ref] användas. Refererat vs. att använda referenser

18. Referenser – att söka • Bör kontinuerligt göras under hela skrivprocessen • För att få en förståelse för området • För att undersöka delområden • För att motivera specifika punkter i argumentationen • Utgångspunkter • Läroböcker • Artiklar • Kollegor, läraren • Några bra andra källor • Google • ACMs digital library (www.acm.org/dl) • Citeseer (citeseer.nj.nec.com/cs) • Framåtreferenser

19. Vilken information bör artikeln ha? • Eller, vad ska en läsare kunna svara på efter att ha läst artikeln? • Enligt Sørensen: • What is the Problem Domain? • What is the Problem? • What is the Research Approach? • What Have Others Done? • What are the Research Results?

20. Struktur • IMRAD • Introduktion • Metod • Resultat • Analys • Diskussion

21. Struktur, forts. • IMRAD – möjliga utökningar • Sammanfattning • Introduktion • Bakgrund • Teori • Metod • Resultat • Detta kan vara en eller flera av genomgång av litteraturstudie, användarstudie, modell, konceptskiss, implementation, utvärdering • Analys • Diskussion • Framtida arbete • Slutsatser

22. Sammanfattning Introduktion Bakgrund Teori Metod Resultat Analys Diskussion Framtida arbete Slutsatser ”Skummaren” eller ”Bekräftaren” 1 -> 10 ”Ifrågasättaren” 1 -> 10 -> 8 ”Skeptikern” 1 -> 10 -> 8 -> 7 ”Härmaren” 1 -> 6 ”Kollegan” 1 -> 4 -> 5 Et cetera, et cetera… Sätt att läsa en artikeln

23. Några personliga råd skrivprocessen • Fundera ut huvudkonceptet för artikeln • Skapa ett skelett • Kan räcka med rubriker • Om flera, dela upp arbetet efter t.ex. rubriker • Byt delar ofta • Be andra om kommentarer • Det är helt ok att man läser igenom varandras artiklar och ger konstruktiv feedback • Metod för detta kallas föga innovativt för skrivprocessen • Få dom stora delar på plats innan dom små • Bra upplägg innan bra ordning på stycken • Bra ordning på stycken innan bra argumentation • Bra argumentation innan undvikande av syftningsfel • Undvikande av syftningsfel innan undvikande av grammatikfel • Undvikande av grammatikfel innan undvikande av stavfel Vilken metod som passar är väldigt individuellt

24. Att ge konstruktiv kritik • Huvudpoängen är att ge förslag som kan förbättra arbetet • Att vara snäll eller uppmuntrande är bra men inte alltid nödvändigt, möjligt eller konstruktivt • Börja med positiva aspekter och styrkor • Om liknande exempel, fokusera på de positiva skillnaderna • Om ni inte förstår saker • fråga om motivering (ni kan ha fel eller inte vet alla bakomliggande faktorer) • Om saker som är dåliga • Fråga om motivering (ni kan ha fel, ni kanske inte vet alla bakomliggande faktorer) • Om något är dåligt, se om det är bra på en mer abstrakt nivå • Om dåligt språk, är innehållet bra? Om resultatet dåligt, är tillvägagångssättet bra? • Ge alternativa förslag och lösningar när ni nämner problematiska delar • Om mycket saker, ofokuserat, eller om ni har frågor om kompetenser • Föreslå att fokusera på de bästa eller mest realistiska delarna • Be om specificeringar av vad som är fokus • Föreslå övergripande förklaringsmodeller • Att inte kommentera är också en form av kritik, inte konstruktiv

25. Lästips • Björk, L. & Räisänen, C. Academic Writing – A University Writing Course • Weston, A. A Rulebook for Arguments • Sørensen, C. This is Not an Article - Just Some Food for Thought on How to Write One. • http://is.lse.ac.uk/staff/sorensen/downloads/not/notart.html • (sök på google efter “This is Not an Article”)

26. Relaterade föreläsningar • ISD-programmet, Business Themes kursen, Christine Räisänen • 17/3,13.00-16.00, von Neumann • Effective oral presentation • 19/3, 08.00-11.00, von Neumann • Effective writing

27. Mer om exjobb • Platser att söka efter exjobb • Sunet? • Chalmers exjobbpool?