Vetenskapshistoria: Grekland, medeltiden, den vetenskapliga revolutionen

1. Vetenskapshistoria:Grekland, medeltiden, den vetenskapliga revolutionen Lars-G�ran Johansson Filosofiska Institutionen Uppsala Universitet

2. Vetenskapsteori Vad �r vetenskaplig kunskap? Vad �r en teori? Faktum? Kan vetenskapliga teorier vara s�kra? �r det ett bra argument emot en teori att den �r os�ker? Kan man bevisa en teori? Kan man motbevisa den? Vad �r skillnaden mellan vetenskaplig kunskap och andra trosf�rest�llningar?

3. Historiskt perspektiv p� vetenskap Vetenskap, det som vi nu menar med ordet vetenskap, �r resultatet av en historisk process Den startade i antikens Grekland Varf�r d�r, och just d�? Vilka var de speciella f�ruts�ttnnigar som f�rel�g i antikens Grekland och som inte f�rel�g i andra h�gtst�ende antika civilisationer, t.ex Kina?

4. Grekiskt t�nkande: vetenskapens gryning �Det �r en korrekt beskrivning av vetenskapen att s�ga att det '�r att t�nka p� v�rlden p� det grekiska s�ttet'. Det �r d�rf�r vetenskap aldrig har funnits hos de m�nniskor som inte har kommit under grekiskt inflytande." John Burnet: Early Greek Philosophy, preface. A & C Black, London, 1930.

5. PlatonUr Teaitetos �Teaitetos: Ja Sokrates, n�r du s� ivrigt uppmanar mig, vore det en skam att inte p� allt s�tt bjuda till att s�ga vad man kan ha att anf�ra. Jag menar s�ledes, att den som vet n�got, f�rnimmer detta som han vet och vetande �r � som mig nu synes � ingenting annat �n f�rnimmelse. Sokrates: Pr�ktigt och �rligt svarat mitt barn! S� tydligt skall man uttrycka sig. Men l�t oss nu gemensamt pr�va, om det �r ett livskraftigt foster eller ett tomt och bedr�gligt. Vetande �r, s�ger du, f�rnimmelse eller uppfattning?

6. Teaitetos: Ja Sokrates: D�r tycks du om vetande ha givit en f�rklaring som sannerligen ej �r d�lig. � Nej just samma, som Protagoras har uttalat. Han har uttryckt samma tanke, ehuru p� ett n�got olika s�tt. �M�nniskan�, s�ger han, ��r alltings m�tt: m�ttet f�r det varande, att det �r och f�r det icke varande att det icke �r.� Du har v�l l�st det? Teaitetos: Ja, m�nga g�nger. Sokrates: Han menar v�l antagligen s� att varje sak f�r mig �r s�dan, som den synes vara f�r mig, och f�r dig s�dan den synes vara f�r dig. �M�nniska� � det �r ju just du och jag! Teaitetos: Jovisst.�

7. Kung Fu-Tzu551-479 f.Kr �Tzu-Kung fr�gade betr�ffande statens styrelse. M�staren sade: Betingelserna f�r maktut�vning �r f�dans tillr�cklighet, vapnens tillr�cklighet och folkets f�rtroende f�r sin styresman. Tzu-Kung sade: Om det �r oundvikligt att ettdera av dessa tre m�ste undvaras, vilket av dem b�r f�rst l�mnas d�rh�n? M�staren sade: Vapnen. Tzu-Kung: Om det �r oundvikligt att ettdera av de �vriga tv� m�ste undvaras, vilket av b�r l�mnas d�rh�n? M�staren sade: F�dan f�r avst�s. Fr�n urminnes tider har d�den varit alla m�nniskors lott; men om folket saknar f�rtroende f�r de styrande kan staten icke best�.�

8. Chuang Tzu300-talet f.Kr �Liv uppst�r utan n�gon synlig k�lla och f�rsvinner i o�ndligheten � Himlen kan inte vara annat �n h�g, jorden kan inte vara annat �n vid, solen och m�nen kan inte g�ra annat �n cirkulera och alla ting i skapelsen kan inte l�ta bli att leva och f�r�ka sig. S�dan �r verkan av Tao. Den mest genomgripande �kunskap� ger inte n�dv�ndigtvis kunskap om det (Tao); f�rnuftet g�r inte m�nniskan vis.� Citerat efter J. Needham: Science and Civilasation in China. Cambridge University Press, 1954-, p. 39.

9. Hippokratesca 460-370 f.Kr �Vad g�ller denna sjukdom som kallas gudomlig, s� har den med s�kerhet sin natur och sina orsaker som andra sjukdomar. Den uppst�r - som de - av ting som kommer in i och l�mnar kroppen, s�som kyla, solen, vindarna, ting som alltid f�r�ndrar sig och aldrig vilar. S�dana ting �r gudomliga eller inte - som ni behagar, f�r gr�nsdragningen �r inte av n�gon betydelse - och det finns inget behov av att g�ra en s�dan gr�nsdragning n�gonstans i naturen, f�r allt �r lika gudomligt eller lika naturligt. Allt har sina f�reg�ende orsaker, vilka de kan finna som s�ker dem.�

10. Joniska naturfilosofer Gemensam tankeg�ng: Det finns en grundl�ggande princip eller ur�mne som �r konstant bakom alla f�r�ndringsprocesser och med vars hj�lp naturfenomenen kan f�rklaras. Thales (600-talet f.Kr) : Vatten Anaximander (610-546 f.Kr): det gr�nsl�sa, obest�mda och eviga (apeiron). Argument: Om vattnet vore ur�mnet skulle det med tiden ha vunnit den kosmiska kampen med de andra elementen (jorden, luften, elden) och allt skulle �terg�tt till vatten. Men s� �r inte fallet, allts� m�ste ur�mnet vara neutralt i relation till de fyra elementen. Anaximenes (?- 525 f.Kr): luft

11. Euklides

12. Euklides axiom L�t f�ljande vara postulerat: att dra en r�t linje fr�n en punkt till en annan punkt. att dra ut en begr�nsad r�t linje kontinuerligt i en r�t linje. att beskriva en cirkel med godtycklig medelpunkt och radie. att alla r�ta vinklar �r varandra lika. att om en r�t linje sk�r tv� r�ta linjer s� att de inre vinklarna p� samma sida blir mindre �n tv� r�ta vinklar, s� m�ts de tv� r�ta linjerna, om de dras ut o�ndligt, p� den sida p� vilken vinklarna �r mindre �n de tv� r�ta vinklarna.

13. Forts. Euklides axiom Allm�nna begrepp: De som �r lika med ett och samma �r ocks� lika varandra. Om lika l�ggs till lika blir summorna lika. Om lika dras fr�n lika blir resterna lika. Storheter som sammanfaller med varandra �r lika varandra. Det hela �r st�rre �n delen.

14. Aristoteles 384-322 f.Kr

15. Aristoteles� teori om syllogismer En syllogism �r en slutledning som inneh�ller tv� premisser och en slutsats, d�r varje sats �r har n�gon av f�ljande former: Alla x �r y Inga x �r y N�gra x �r y N�gra x �r inte y

16. Aristoteles� syllogismerexempel Alla studenter �r �ver 18 �r Alla som �r �ver 18 �r �r myndiga ___________________________________________ Alla studenter �r myndiga Inga gnagare �ter k�tt Alla m�nniskor �ter k�tt ____________________________________ Inga m�nniskor �r gnagare

17. Sammanfattning Viktiga drag i grekisk t�nkande: Argumentens styrka beror inte p� auktoritet Det g�r att begripa skeenden i v�rlden utan att tillgripa gudar o.d. Uppt�ckt/Uppfinning av logik Axiomatisering ger s�ker kunskap

18. Medeltiden �terstart av h�gre utbildning Tillbakablickande syn p� kunskap: antikens resultat skall �tervinnas Kunskap finns i klassiska, kanoniska skrifter fr�n antiken �Ny kunskap� var ett obekant begrepp Den yttersta auktoriteten fanns i Skriften!

19. Anatomiundervisning i Venedig 1493

20. Den vetenskapliga revolutionen Gradvis �kande tilltro till den enskilda m�nniskans f�rm�ga till ny kunskap Insikt att gamla skrifter kan ha fel! �kande grad av fokus p� egna iakttagelser och experiment M�nga nya uppt�kter

21. Andreas Vesalius1514-1564

22. Ur Vesalius Fabrica

25. Tycho Brahe vid muralkvadranten

26. Santorio Santoro

27. Genombrytning

28. Isaac Newton 1642-1727

29. Om Kunskap Kan man absolut s�ker kunskap? Vad kr�vs f�r att ha kunskap? Finns det n�gon s�ker metod f�r att uppn� kunskap? Hur vet vi att inte allt vi tror p� �r falskt?

30. Tv� former av kunskap Propositionell kunskap Icke-propositionell kunskap Propositionell kunskap kan uttryckas med en h�vdandesats, dvs. veta-att Icke-propositionell kunskap �r n�got man kan g�ra, dvs. veta-hur

31. Kunskap enligt Platon X vet p om och endast om P �r sant X har goda sk�l f�r p X tror p

32. Felaktig slutledning! Om X vet P, s� g�ller att X vet att X vet att P Det �r inte fallet att X vet att X vet att P. _____________________________ Det �r inte fallet att X vet P. Felet ligger i den andra premissen. Inneb�rden av att h�vda att man vet att man vet P �r att ? man tror att man vet P, ? man har goda sk�l f�r att man vet P ? det �r sant att man vet P.

33. Felaktig slutledning! Premiss: Vilken som helst av v�ra trosuppfattningar kan vara falsk Slutsats: Alla v�ra trosuppfattningar kan vara falska. Logiskt ogiltig slutledning! Motexempel: Premiss: Vilken som helst av sedlarna i min pl�nbok kan ha det h�gsta serienumret Slutsats: Alla sedlar i min pl�nbok kan ha det h�gsta serienumret Logisk form: ??????????x (Bx? � F(x)) Slutsats: � ?x (Bx?F(x))

34. Kunskapsbegreppet Kunskap tillskrivs prim�rt m�nniskor Subjektiv aspekt: kunskap �r ett medvetandetillst�nd (trosuppfattning) Intersubjektiv aspekt: goda sk�l kan man inte best�mma sj�lv Objektiv aspekt: relation till verkligheten