EFFEKTUTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER – Hur vet vi att det gör skillnad?

1. EFFEKTUTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER– Hur vet vi att det gör skillnad? Annemi Skerfving FORUM – Forskningscentrum för psykosocial hälsa, CPF KI annemi.skerfving@ki.se

2. EVIDENSBASERAD PRAKTIK • Med evidensbaserad praktik menar vi en praktik som är baserad på en sammanvägning av: Brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. SOU 2008:18 sid. 10

3. Stödgrupper • Finns i 90% av landets kommuner (Junis 2010) • Fokus på många olika slags föräldraproblem– alkohol/droger; psykiska ohälsa; familjevåld; skilsmässa/separation; frihetsstraff; kognitiva funktionshinder • Kunskapen om gruppernas effekter är liten • Thomas Lindsteins Vändpunktstudie är den enda stora vetenskapliga och longitudinella i stödgruppsstudien vårt land – mycket värdefull men inte en effektstudie.

4. Varför effektutvärdering av stödgruppsverksamhet? • Riktar sig till barn/ungdomar i riskzonsom oftare än andra själva drabbas • De och deras föräldrar förutsätter att gruppen är till hjälp • Insatsen har en preventiv intention • Viktigt att veta om den hjälper och att den inte skadar

5. Andra viktiga frågor Är verksamheten: • Lika bra för alla familjeproblemtyper? • Lika bra för pojkar och flickor? • Lika bra oavsett ålder? • Lika bra oavsett deltagarnas egna problem? • Och numera – är den värd det den kostar? • Finns det andra sätt att hjälpa fler för samma kostnad?

6. Vilka egna erfarenheter har ni av utvärdering? Prata lite med varandra i 2 minuter - låt alla komma till tals

7. UPPSALAPROJEKTET – ett försök att få veta (om det gör skillnad). • Ett uppdrag från Regionförbundet i Uppsala län - hösten 2006 - 2010 • Initiativ från Trappan i Uppsala • Att ta fram instrument för utvärdering av stödgrupper av alla olika slag. • Att pröva dem vid Trappan och andra gruppverksamheter i Uppsala län. • Att bidra till implementering av utvärderingsmetoden i hela länet

8. Projektorganisationen • Projektansvarig vid Regionförbundet – bra kontakt med cheferna i kommunerna i hela länet • Projektledare – med ”särskild kompetens” • Referensgrupp – representanter från alla grupper i länet; vetenskaplig rådgivare från universitetet • Gruppledarnätverk – ett nätverk för alla gruppledare i länet – informationsutbyte och erfarenhetsutbyte • Ensärskilt ansvarig för datainsamlingen • Samarbete med statistiker vid universitetet

9. Utvärdering • Ska vila på vetenskaplig grund • Ha teoretisk anknytning • Genomföras med vetenskapliga metoder • Påverkan av den som genomfört interventionen ska minimeras

10. Teoretisk utgångspunkt för utvärderingen KASAM – känsla av sammanhang • Begriplighet– att förstå yttre och inre händelser • Hanterbarhet- möjlighet att påverka sin situation, handlingsstrategier • Meningsfullhet- motivation - att uppleva det som meningsfullt att försöka • Hoppfullhet - är också centralt i KASAM-teorin. • KASAM – känsla av sammanhang bidrar till salutogena, dvs hälsobringande processer (Antonovsky, Hälsans Mysterium 1997) • KASAM utvecklas under barndomen i barnets samspel med omgivningen.

11. Val av metod • Kvantitativ metod • Validerade instrument - som hade använts i liknande sammanhang • Lätta att få tillgång till, utan licens • För att mäta:- Känsla av sammanhang (KASAM) - Hoppfullhet och framtidstro - Övergripande psykisk hälsa

12. ”Uppsalamodellen” - frågeformulären • SDQ – Styrkor och svårigheter – allmänt psykiskt välbefinnande - Formulär för barn- och föräldraskattning (”CBCL light”). • Livsstegen – mäter hoppfullhet – från 10 år. (Livskvalitetsforskning). • Kasam 13 – ”Känsla av sammanhang” från 14 år och uppåt. • Barn-Kasam – Hur jag mår” för 7-13 år. • 3 mätningar – före-, efter- och 6 månader efter gruppen. • Datainsamling gjordes av gruppledarna.Dessutom: • ”Adherenceformulär” – en innehållsbeskrivning för att se vad som gjordes och om grupperna var jämförbara.

14. Hur skulle ni själva svara? Ta ett par minuter och besvara frågorna, dela era tankar med den som sitter bredvid.

15. Fortsättningen • Fortsatt datainsamling/validering • Språkbearbetning av KASAM 13 (pågår) • Självskattningsinstrument för de yngsta barnen. (Inte hittat ngt lämpligt) • Digitalisering av modellen i samarbete med Journal Digital AB. Klart!

16. Resultat före digitaliseringen • SDQ – (N=230)Minskad totalproblembelastning (alla) - minskade emotionella problem (flickor), uppförandeproblem (för pojkar). • Livsstegen (N=112) - Förbättrad nutids- och framtidsvärdering efter gruppen - för båda könen. Könsskillnader utjämnades. • KASAM 13 (N=129) – positiv förändring i gruppen som helhet. • Skillnaden större efter 6 månader! • Barn-KASAM (N=117 barn) – tycktes inte vara användbart för denna slags mätningar. Inga begripliga resultat. • ”Adherence” - grupperna var lika vad gäller struktur och innehåll – liknande teman - med variationer utifrån ålder och problemområden. - Jämförbara.

17. RESULTAT JD – några exempel • Stor skillnad i problembelastning mellan de olika grupperna (ex psyk 14,7; Skilda V 10,5). • Skillnad mellan könen (flickor lägre KASAM; mer emotionella problem) • Tydlig skillnad före och efter när det gäller nutids och framtidsvärdering

18. SDQ S Alla, före Psyk ohälsa

19. SDQ S alla före Skilda Världar

20. Livsstegen flickor före (alk/drog)

21. Livsstegen flickor efter (alk/drog)

22. KASAM 13, flickor (alk/drog) före

23. KASAM 13 pojkar (alk/drog) före

24. Svar på frågorna • På gruppnivå - hoppfullhet och KASAM har ökat, psykiska problem minskat. • Könsskillnaderna var större före än efter gruppen. • De barn som hade hyperaktivitet eller var deprimerade hade inte fått hjälp. • Verksamheten tycks attrahera fler flickor än pojkar (2/3 mot 1/3) – vad ska vi göra åt det?

25. Möjligheter och svårigheter • Svårt att hitta formulär som verkligen mäter det man vill mäta • Tidsödande med datainsamling och inmatning • Bearbetningen av data kräver specialist-kompetens, tid och pengar. • För att det ska bli hanterbart och meningsfullt i löpande verksamhet krävs tillgång till it-stöd • Utvärdering kräver tid,pengar och kompetens. Viktigt med förankring på chefsnivå!

26. Barngruppstudien • Teoretisk grund coping och resilience • Minst 120 barn 7-13 år i Sthlms stad och län • Barn till föräldrar med beroende, psyk ohälsa, våld i familjen, skilsmässa, frihetsberövade • Rekrytering – gruppledare, (skola, socialtjänst, psykiatri, annons i Metro, broschyrer) • Anmälan via www.barngruppstudien.se • Kontrollgruppen på väntelista till nästa termin • Alla barn fyller i formulär före o efter grupp • Uppföljning av interventionsgruppen efter 1 o. kanske 2 år

27. EVIDENSBASERAD PRAKTIK Är baserad på en sammanvägning av: • Brukarens erfarenheter - även kvalitativa databehövs • Den professionelles expertis – dvs. ER!! • Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap – och den är fortfarande liten! • Socialstyrelsen håller just på att utarbeta instruktioner för systematisk utvärdering av stödgruppsverksamheter.

28. Ny lag från 2010 01 01 • Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) § 2 g: Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med • har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, • har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller • är missbrukare av alkohol eller annat beroende- framkallande medel. • Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Lag (2009:979). • LÄS MER OM LAGEN I MOD OCH MANDAT – Rapport från Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Socialstyrelsen

29. Annemi Skerfving Forum Maria Ungdom/Karolinska Institutetmobil 076 215 32 66 annemi.skerfving@ki.se www.barngruppstudien.se