Hur förbättras förutsättningarna för basnäringens transporter från Norra Skandinavien?

1. Hur förbättras förutsättningarna för basnäringens transporter från Norra Skandinavien? Ökad logistiksamverkan – en förutsättning för effektiva järnvägs- och sjötransporter? Fredrik Bärthel, Vectura

2. Bakgrund till BGLC

3. Bothnian Green Logistic Corridor • Bothnian Green Logistic Corridor (BGLC) arbetar att förbättra näringslivets förutsättningar för att på ett smartare och effektivare sätt transportera råvaror och industriprodukter från Norra Skandinavien till avsättningsmarknaderna i Centraleuropa. • Målsättningen: • presentera kvantifierbara ”gröna” (resurseffektiva) transportlösningar som kan möta framtidens behov. • Utnyttja befintlig infrastruktur på ett smartare sätt. (Source: www.bothniangreen.se)

4. Green Corridors Dimensions of Green Corridors Definition; • Sustainable logistical transport solutions with high efficiency (cost and quality), security and safety and proven low environmental impact. • Integrated transport solutions where all transport modes are used optimally. • Harmonized regulations. • A commercial and technically open transport network/system. • Concentration of long distance transport flows to a few efficient corridors. • Strategically located terminals – offering interoperability and interconnectivity between transport modes. • A platform for development and demo of innovative logistic solutions. (Source: Government Offices of Sweden, 2010.)

5. Genomförande • Part I • Theoretical model of stakeholders • Net list of interesting & interested actors/stakeholders • Mapping logistics opportunities • Part II • Literature study: trends, conditions, future outlooks • Planning work for stakeholder meetings & study visits • Part III • Stakeholder meetings & study visits (e.g. documentation) • Testing” the identified logistics opportunities • Part IV • Inventory of existing strategies (corridors, regions, countries) • Reviewing relevant material from other WPs to be included in the strategy/marketing plan formulation • Formulation of marketing plan • Formulation of BGLC Strategy (e.g. vision, action plan, tasks for the High Level Logistics Network, “corridor management” setup)

6. Förväntat resultat (utvecklingssteg 1) • Etablering av forum (High levelstrategiclogisticnetwork) • Gemensamt strategiskt nätverk för transportköpare • Seminarier: interna och externa gästföreläsare • Mål: Gemensam vision och utveckling behov BGLC • Godsvolymer; 2012 – 2015 (2030) • Relevant omvärldsbevakning • IT stöd för ökad effektivitet • Organisatoriska hinder/möjligheter • Tekniska hinder/möjligheter • Infrastrukturbehov

7. Förväntat resultat Utvecklingsfas 2 • Utveckling från ett forum till en permanent korridor organisation (Reguljär verksamhet med operativ karaktär) • Utveckling av TSP/fraktbörs utnyttjande av tomkapacitet • Mäklartjänst • Gemensamma krav och prioritering av tåglägen • Gemensam upphandling av IT- baserat logistikstöd • Appför returtransporter • Terminalaktörer • Gemensamma EU-ansökningar/projektinitiering (transportresurser, farkoster) • Metodik för samhällsekonomisk beräkningar av godstransporters nytta för samhället. • Gemensamma logistikcentra i omvärlden (new markets)

8. Dagens syfte och mål Syfte • Hur förbättras förutsättningarna för basnäringens transporter från Norra Skandinavien? • Hur skapa ökad logistiksamverkan – en förutsättning för effektiva järnvägs- och sjötransporter? • Mål: • Diskussion kring om förutsättningar och möjligheter • Diskussion kring pilot och/eller demonstration

9. Möjligheter och begränsningar

10. Godsflöden • Massgods • Mineraler/gruvor • Energi • Olja • Basindustri • Skogsbruk • Papper och massa • Trävaror* • Kemi • Produktgods • Handel • Livsmedel • Verkstad • Övrig tillverkning

11. Effekteravsvaveldirektivet • Gruvor/mineraler 10 – 15 SEK per ton • Basindustrin 20-100 SEK per ton) => Ökade transportkostnader med 25-40 % • Ökad fartygsstorlek • Hamnkoncentration • Järnvägsfärjor

12. Differenskapacitetbegränsning/ ejkapacitetsbegränsning • Ett högre oljepris och EUs svaveldirektiv kommer öka kostnaderna för godstransporter till sjöss – vilket i sig står i motsats mot förhoppningar att sjöfarten ska lösa stora delar av kommande kapacitetsproblem på järnvägen. Väg - järnväg Sjö - järnväg

13. Diskussion Utan kapacitetsbegränsningar • Södergående: • 2,5 mton via Godsstråket i Bergslagen (12). • 0,7 mton Stambanan genom Övre Norrland (4). • Nordgående • 0,4 mton via Godsstråket i Bergslagen (1-2). • 0,3 mton via Stambanan genom Övre Norrland (1-2).

14. Företagsekonomiskaeffekter • Längreledtider (5-15 % högretransportkostnader) Uppskattningsvis innebär det transportkostnadsbesparing på 150 – 300 MSEK för näringslivet per år. • Sårbarhetochlängre produktionsstopp resulterar i utebliven försäljning. Långsiktigt innebär det ”bad will” hos företagens kunder. En veckas uteblivna leveranser till följd av stopp i produktionen motsvarar miljardbelopp för svenskt näringsliv • För företagen är en stabil och trygg transportförsörjning grundläggande och långsiktigt påverkar den företagens lokaliseringsstrategier.

15. Lastbilstrafik? • 10 mton • 2 000 EMS-ekipage eller • 1 200 HCT lastbilar per dygn. • Intermodalitet: • 25-40 % besparing

16. Intermodal Services • Intermodal service providers • Green Cargo • CargoNet • New Entrants • Ökad fragmentering/kundlösningar

17. Varför nytt forum? • Svaveldirektivet • Kapacitetsbegränsningar • Näringslivet ljumt intresse • För basnäringen: behov av större fordon och farkoster men det påverkar logistik- och transportstruktur.

18. Logistiska möjligheter

19. Marknad • Marknad påverkar logistik. • Tjänsteutbud - Operatörerna utvecklar och säljer trafikslagsbunden service och inte logistiklösningar • Tjänsteutbud – sjö- och järnväg som kompletterande trafikslag i ett nätverk • En inbyggd låsning eftersom ingen är villig att satsa ekonomiskt eller göra långsiktiga åtaganden. Hur komma runt? • Nyttor/kostnader – fördelas de lika?

20. Organisation • En kritisk fråga är hur man konsoliderar flöden för att få större samlade volymer. Nyckeln ligger i nya kombinationer och/eller samarbetsformer (Horisontellt/vertikalt samarbete). • Samverkan kring volymer och resursutnyttjande möjliggör utnyttjande av trafikslagens skalekonomi • Samlastning kan ge besparingar 20-25 % för enskilt företag. • Teoretiskt en win-win situation, men vem sköter den övergripande samordningen - neutral aktör? • Nya lösningar kräver samverkan, vilket ökar kravet på långsiktighet. Idag är tänkandet ofta kortsiktigt. Förenligt? • Vem ska ställa sig i Poole position för att driva lösningar? • Neutralt forum? för att driva frågorna, föra dialog med myndigheterna etc. Vilken nytta och vilken ska uppgiften vara?

21. Produktions- ochdriftsmässigamöjligheter • Förändra produktions-planering och trafik-planering till top-down • Förändrade möjligheter att utnyttja infrastrukturen under dygnets timmar • Mer harmoniserad hastighetsprofil med persontrafiken? • Nya produktionsupplägg – blocktänkande – minskad sårbarhet • Affärsidén för en samordnande funktion är att kombinera kontinuerliga flöden med samma tidskrav (basvolym) – • Kritiskt att öka volymerna – att få cirklarna att börja gå åt rätt håll.

22. IT, administrativaochplaneringsmöjligheter • Summan av mindre och medelstora flöden längs det totala flödet skapar komplexitet i mängd, tid och rum. Nya planerings- och styrningssystem behövs för att kunna hantera nätverkskomplexiteten? • Vi pratar inte om en lösning, vi pratar om flera anpassade lösningar som ska koordineras. En och samma relation kan omfatta flera flöden, ex ett basflöde och ett akutflöde (variation) för olika kunder. • Finns de IT stöd som behövs att köpa på marknaden och vem är beredd att göra investeringen?

23. Infrastrukturellamöjligheter - Långsiktig vision En förändrad syn krävs från dagens enskilda relationer och teknikfrågor till att se järnvägssystemet som en del av transportköparnas logistik

24. Tekniskamöjligheter • Feederfartygen i Bottenviken tar mellan 400 – 1000 TEU, vilket skall jämföras med dagens containergodståg på 90 TEU och framtidens på 112 (+25 %) eller 132 TEU (+50 %). Minskade transportkostnader med 10-25 %. Men räcker det? • 750/880 meter och 25 tons axeltryck skulle innebära • kostnadsbesparingar för svenskt näringsliv med 20-50 %. • öka lasteffektiviteten med 30 % för biobränsle och för sågat virke 130-170 %. Det skulle generera minskade transportkostnader motsvarande 30-40 %. • effektivare utnyttjande av begränsande infrastruktur vid industrier och hamnar och potentiellt skulle • ett heltåg (med 880 meters längd) skulle kunna transportera lika mycket gods som ett Vänermaxfartyg. • Lösa kylproblematiken - 50 % av dagligvarorna har kylkrav.

25. Regulativamöjligheter • Vem skall skapa villkoren eller incitamenten för att göra förändringen? • I vilken utsträckning krävs myndigheternas inblandning för att komma vidare?

26. Samhällsorienterade möjligheter • Det behövs en mer målmedveten trafikpolitik med större hänsyn till transporter och logistik • Det krävs ny metodik för utvärdering av investeringar i infrastruktur/terminaler samt för tidtabellsplaneringen (tillgången till infrastrukturen/terminaler tidsmässigt). Med nuvarande metodik och modeller går det aldrig att räkna hem investeringar i infrastruktur för godstransporter. • Kostnadsneutralt uttag av infrastrukturavgifter. • Underlätta etablering av exempelvis industrispår

27. Frågeställningarfördiskussion • Hur förändra beteende hos aktörerna • Ökad logistiksamverkan och samordning av flöden från flera aktörer? • minska transportmängd (per avgång/företag) med bibehållen eller ökad frekvens. • Öppna upp dedikerade transportsystem (baskunder) och ta in andra SME-kunder. Hur arbeta med att balansera befintliga transportsystem (ex med Cross-docking terminaler) för ökat resursutnyttjande. • Två olika inriktningar kan tänkas för basgods: • Basgods (papper, stål etc) = långa tunga tåg från Norrland med förbättrad effektivitet, bättre miljöpotential och • Samordning Norrland: Ökad samordning av flöden för ökad frekvens, minskad risk och ökad tillgänglighet till järnvägstransporter – genom förändrat produktionsupplägg systemtåg mot blocktåg (vagngrupper).

28. Frågeställningar för diskussion • Distribution på Norrland från Mälardalen och Jönköping => inklusive hur balansera dessa flöden (idag ett problem) – livsmedel, vitvaror, kläder och annat konsumtionsgods • Emerging markets – hur kan aktörer samverka för att samla en basvolym för effektiv logistik och distribution på nya marknader – inte bara smarta transportlösningar utan vidgade avsättningsmarknader för företagen. • Vem ställer sig i Pole Position för en sådan förändring? • Gemensamt identifiera Best Practise