Vad är dokumentation för oss på Ekot?

1. Vad är dokumentation för oss på Ekot?

2. SKA Hur blev det? Vart ska vi? Vidareutvecklings-samtal

3. Vad är dokumentation? Dokumentation är en sammanställning av tillhandahållande av information för forskning. Ordet dokumentera betyder att styrka, bevisa.

4. Dokumentation Pedagogisk dokumentation: Informationsdokumentation: Individdokumentation: • Observation (olika sorter) • Fotografi • Film • Ljudinspelning • Tidslinje • mm • Genom reflektion blir dokumentationen pedagogisk! • Fotografier • Barns skapande • Text • mm • Vidareutvecklingssamtal • Bibas • Egna anteckningar • mm För pedagoger- Utveckling av verksamheten och barngrupp Till föräldrar och barn- Synliggöra verksamheten För barn- Barns individuella utveckling

5. Individdokumentation Oavbrutet, sammanhängande, fortlöpande. Att vi på t.ex. reflektion och handledning skriver i det vi pratar om kring barn och barngrupp, varje vecka! • Vidareutvecklingssamtal: dokument i dator där vi jobbar kontinuerligt för varje enskilt barn, samtal i mars, • Bibas: vi jobbar inom arbetslagen och med handledning vid behov kring hur vi ska möta varje enskilt barn, vi dokumenterar kontinuerligt de steg vi tar • Egna anteckningar: dina egna och avdelningens anteckningar kring enskilda barn och verksamheten Dokumentation För barn- Barns individuella utveckling

6. Informationsdokumentation • Fotografier: Bilder ur verksamheten på väggar eller dylikt, inne och ute • Barns skapande: teckningar, byggen, lera, målningar, mm mm som finns framme • Text: beskrivningar ur verksamheten på väggar eller dylikt, inne och ute Dokumentation Till föräldrar och barn- Synliggöra verksamheten

7. Pedagogisk dokumentation Genom reflektionen blir dokumentationen pedagogisk! Dokumentation För pedagoger- Utveckling av verksamheten och barngrupp

8. Reflektion… ”Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsvektyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete.” Hillevi LenzTaguchi Ordet reflektera betyder: Återkasta, återspegla, ägna tankar om något. Synonymer: Tänka igenom, tänka noga, överväga, begrunda, fundera. Egen reflektion/självreflektion (samtal med sig själv) innebär ”tolkning” och är således inte en direkt kvalitetshöjande handling. Den saknar demokratisk aspekt samt dialog och resulterar därför enbart i ett tolkningsföreträde. Detta betyder att ”egen reflektion” inte kan ersätta ett gemensamt reflektionsarbete som är utmärkande i ett arbete med pedagogisk dokumentation. Inom pedagogisk dokumentation handlar reflektion om kollektiva lärprocesser, där dialogen och utforskande samtal är centrala aspekter. (Katinka Vinrot Andersen/Lärarfortbildningar AB) Reflektion

9. Pedagogisk dokumentation • Observation: ex. observationsschema, kommunikationsschema, kartläggning, anteckningar, mm KOMMUNIKATION Dokumentation OBSERVATIONSSCHEMA Händelse:_________________________ Datum:_____________________________ Närvarande:___________________________________________________ KARTLÄGGNING

10. Pedagogisk dokumentation • Fotografi: miljö, görande, barn, pedagoger tar kort, barn tar kort, uppifrån, nedifrån, långt bort, nära mm mm • Film: miljö, görande, barn, pedagoger filmar, barn filmar, uppifrån, nedifrån, långt bort, nära, länge mm mm • Ljudinspelning: vad säger barn och/eller pedagoger • Tidslinje: En vanlig dag 6,30 öppning 7,00 göra frukost 7,30 äta frukost 8,00 fri lek 8,30 påklädning Osv… Dokumentation

11. Vilken ände börjar vi i? Arbete med pedagogisk dokumentation utgår från det som sker bland barnen; det som barnen är upptagna med här och nu och det som intresserar dem i den dagliga verksamheten. Något förenklat kan man säga att det handlar om att fånga barnens pågående aktiviteter och relationer för att få en möjlighet att diskutera dessa och utmana dem vidare. (Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation/Skolverket) Dokumentation • Det här är frågor vi kan ställa oss innan vi börjar: • Vilket syfte har vi med dokumentationen? • Vilket verktyg för dokumentation behöver vi? • För vem/vilka dokumenterar vi? (individ, pedagogisk, information) • Vem gör vad? • Vilket fokus ska vi ha under dokumentationen?

12. Vilken ände börjar vi i? Frågor att ställa sig medans vi dokumenterar: • Vilket fokus/syfte har vi med dokumentationen? • Hur agerar vi när vi dokumenterar? (sitta still, prata, perspektiv på foto, alla barn, ett barn, inget barn, görandet, nära, långt bort mm) • Kom ihåg att det här är insamlande av dokumentation, utan reflektion! Dokumentation

13. Vilken ände börjar vi i? Dokumentation

14. Vilken ände börjar vi i? Vilka frågor kan vi ställa oss när vi gör dokumentationen pedagogisk? • Vilka bra möten sker? • Vilken roll spelar materialet för det som sker? • Vilken roll spelar pedagogen för det som sker? • Vilken roll spelar miljön för det som sker? • Vilken roll spelar barnen/gruppen för det som sker? • Hur skulle man kunna utmana barnen vidare? • Hur får barnen syn på sitt eget lärande? • Gör jag det jag säger/tror att jag gör? • Vad var barnen intresserade av? • Vad talade barnen om? • Vad tyckte du som pedagog var fascinerade? • Förberedde vi oss tillräckligt? Dokumentation

15. Vilken ände börjar vi i? Vilka frågor kan vi ställa oss när vi gör dokumentationen pedagogisk? • Var barnen väl förberedda? • Fick barnen för mycket eller för lite stöd? • Hur ser vi att vi jobbar efter målen i Lpfö98/10? • Hur ser vi att vi jobbar efter vår SKA-mål? • Hur ser vi att det är roligt/meningsfullt för barnen? • Hur kan vi se att barnen blir annorlunda i sig själva/sitt kunnande? • Vad ser vi för lärandeprocesser och förändrat kunnande? • Vad håller barnen på att undersöka? • Kan den här dokumentationen säga något om verksamheten i stort? • Kan den här dokumentationen säga något om organisationen? • Hur kan dokumentationen blir en del i utvecklingen av verksamheten? • Vilka skillnader i sig själv kan uppstå hos barnet om nya material tillförs? Dokumentation

16. Vilken ände börjar vi i? Vilka frågor kan vi ställa oss när vi gör dokumentationen pedagogisk? • Vilka begrepp behöver vi lära oss för att kunna utmana barnen vidare i deras lärprocesser? • Vad gynnar eller hindrar olika undersökningar? • Vilken kunskap behöver vi tillägna oss för att kunna utmana barnen vidare? • Vad var det oväntade i situationen? • Vad fick dig att välja den här uppgiften? • Hur tror du att dina förväntningar påverkade situationen? • Hur förstod barnen utmaningen/händelsen/samlingen/uppgiften/leken? • På vilket sätt närmade sig barnen händelsen? • Vilka strategier/lärstilar använder sig barnen av? • Hur tar barnen del av varandras idéer/kunnande? Dokumentation Dokumentation

17. Vilken ände börjar vi i? Vilka frågor kan vi ställa oss när vi gör dokumentationen pedagogisk? • Vilka var olikheterna och likheterna kring barnens sätt att göra/uttrycka sig? • Hur kan barnen nå materialet? • Hur ser vi att miljön bidrar till utforskande för barnen? • Vad finns tillgängligt och vad finns inte? • Vilka strategier använder barnen för att stötta, hjälpa, utmana något barn? • Vilka pedagogiska ställningstaganden ligger till grund för miljön/aktiviteten/förhållningssättet? • Vilka läroprocesser är barnen inne i? • Vad är det barnen försöker förstå? • Kan valet av verktyg för dokumentation påverka hur vi tolkar innehållet? • Vad kan vi förändra/tillföra för att barnen ska bli annorlunda i sig själva/sitt kunnande? • Vad visar dokumentationen när det gäller pedagogernas roll för barnens lärande? • Vilket inflytande har barnen på verksamheten? Dokumentation Dokumentation Dokumentation

18. Vilken ände börjar vi i? Vilka frågor kan vi ställa oss när vi gör dokumentationen pedagogisk? • Vad är det första man möter när man kommer till avdelningen? • Vilka signaler ger hallen/ateljén/bygg&konstruktion/utemiljön? • Vilket material finns för att bygga/skapa/utforska/utmana? • Vad kan barnen göra utifrån det vi ser? • Kan ett byggande/skapande pågå över tid? • Finns det naturliga mötesplatser i rummet? • Vilka aspekter gör bygg/ateljé oemotståndligt för barnen? • Är miljön tydlig och inbjudande? • Hur förvaras materialet och hur påverkar förvaringen ögat? • Vilken barnsyn syns? • Vilka regler finns och hur syns det i miljön? Dokumentation Dokumentation Dokumentation

19. Reflektion

20. Hur ställer vi oss frågor? Till barnen: • Ställ frågan som om det inte finns ett rätt svar! • Personorienterade frågor (vad tror du att biet gör?) • Poetiska frågor (vad tror du att biet tänker) • Kontrasterande frågor (aldrig, alltid) • Frågor av estetisk och känslomässig art (hur tycker du att regnet ser ut/känns) • Vetenskapliga processfrågor (hur kan regn bli till, vad kan regn behövas till) • Var noga med hur frågan ställs, det påverkar svaret! Till pedagoger: • Börja frågan med: • Vad… • Var… • Hur… • Vilka… • På vilket sätt… • Vem… • Varför… • osv… Dokumentation Ställ öppna, inte slutna frågor!!

21. Vad vinner vi på att arbeta med pedagogisk dokumentation? Om barnens utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska kunna utgöra grunden för förskolans verksamhet ger arbetet med pedagogisk dokumentation goda förutsättningar att lyckas. Dokumentationen är viktig för förståelsen av barnens erfarenheter och vad de visar intresse för, samt för utvärderingen av verksamheten. Att använda pedagogisk dokumentation gör det möjligt att arbeta utforskande och ta tillvara barn nyfikenhet och lust att lära. I och med att nyare forskning i allt högre utsträckning betonar människors relationer till den omgivande fysiska världen, har ett relationellt och interaktivt lärande fått en delvis ny innebörd. Det är inte längre enbart de sociala, interpersonella relationerna som står i centrum, utan även relationerna mellan människan och den fysiska omvärlden. Det vill säga förbindelserna och relationerna mellan olika materialiteter, människor och miljöer, det intra-aktiva relationerna. Detta tankesätt har kommit att spela stor roll för förståelsen av lärande, arbetssätt och dokumentationsarbete. Hillevi LenzTaguchi i Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation/Skolverket Dokumentation

22. Pedagogisk dokumentation Individ dokumentation Informations dokumentation SKA Hur blev det? Vart ska vi? Vidareutvecklings-samtal Det här sättet att arbeta med pedagogisk dokumentation är ett SKA på förskolan Ekot. Vi utgår från Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation samt innehållet i den här PP.

23. Tack för oss! Några övriga frågor?