Det svenska politiska systemet:

1. Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism

2. Upplägg • Valsystem och röstbeteende • Det parlamentariska statskicket: riksdag och regering

3. Proportionellavalsystem: karaktäristiska drag • Partier nominerar • Väljareröstarpå partier • Mandatallokeras till partier i proportion till detantalröster de fått • Gradenavproportionalitetkanvarierarblaberoendepå • Antaletvaldistrikt • Närvaronavettkompletterandenationelltvaldistrikt • “Trösklar”

4. Det svenska valsystemet • Trösklar: 4 % i hela landet, 12 % i enskilt distrikt (valkrets) • 310 mandat fördelas genomfasta mandat till varje valkrets (29) • 39 fördelas utifrån valresultat i hela landet (utjämningsmandat) • Partier centrala, men det finns inslag av personval • Sveriges valsystem en av de mest proportionella

5. Trender bland väljarna • Minskat valdeltagande: från omkring 90 % under 1970-talet, till omkring 80 % idag • Minskad partidentifikation • Tilltagande röstsplittring • Ökad väljarrörlighet

6. Väljarrörlighet ökat radikalt

7. Folkomröstningar • Rusdrycksförbud (1922, nej) • Högertrafik (1955, nej) • Pensionsfrågan, ATP (1957, oklart) • Kärnkraften (1980, oklart) • EU-medlemskap (1994, ja) • Införandet av euron (2003, nej)

8. Den representativa demokratin • Det proportionella valsystemet • Regional grundprincip, kompletterat med utjämningsmandat • Partiernas dominanta ställning… • …men personvalets ökande betydelse

9. Parlamentarism • Regeringen är för sin sammansättning och politik beroende av den partipolitiska ställningen i folkrepresentationen • I Sverige krävs enbart att regeringen tolereras av parlamentet (riksdagen) • Väljarna har ett indirekt inflytande över regeringsbildningen • Statschef och regeringschef separata funktioner

10. Riksdagens roll: några centrala aspekter • Riksdagens arbete reglerat i RF och Riksdagsordning (t.ex. utskottens antal och roll, majoritetsprincip) • Riksdagens arbetsår kallas för riksmöte • Lagstiftningsmakt, finansmakt och kontrollmakt

11. Riksdagen: organisering av arbetet i utskott • Riksdagsarbetet sker främst utskott (minst 15) • Varje utskott ska i princip spegla den proportionella fördelningen av partier i riksdagen • Främsta uppgifter: bereda propositioner och motioner • EU-nämnden

12. Riksdagen: motionsrätten • Motion läggs under den allmän motionstid eller i anslutning till proposition från regeringen • Partimotioner • Motionsskrivande som opinionsbildning

13. Utskottens roll • Nytt ärende bordläggs och hänvisas till relevant utskott • Utskott behandlar proposition och motioner • Utskottsbetänkande: utlåtande och reservationer • Votering i riksdagen: bordläggning, huvudalternativ och partipiskans betydelse

14. Riksdagen: den centrala budgetprocessen • Från underifrån till uppifrånprocess? Uppbindning av politiken • Förändringen av budgetprocessen påverkades av bl.a.: • Nya idéer om finans- och budgetpolitik • Negativa erfarenheter från 1970-talets ekonomiska kriser och budgetutveckling

15. Budgetprocessens faser • Steg 1: Vårproposition (april): fastställande av utgiftstak och preliminär fördelning mellan områden. Beslut i riksdagen • Steg 2: Budgetproposition (september): Utgiftsram, fördelning på utgiftsområden • Steg 3: Finansutskottet behandlar frågan om utgiftstak och fördelning. Riksdagsbeslut om utgiftstak och fördelning • Steg 4: Fackutskottet behandlar respektive utgiftsområde • Steg 5 (december): Beslut om budgeten i sin helhet i riksdagen

16. Regeringens roll: majoritets- eller minoritetsregering? • Minoritetsregering vanligast • Majoritetsregering undantag • Koalitionsregering • Samlingsregering • Minoritetsregering med organiserat samarbete med partier utanför regeringen i riksdagen