1 / 17

Föreläsning 2: Det svenska politiska systemet

Föreläsning 2: Det svenska politiska systemet. - Demokratisering och parlamentarismens genomslag. Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten. Centralisering vs decentralisering Kungamakt vs oligarki vs folkmakt Politisk vs ekonomisk makt Beroende vs oberoende av omvärlden

galvin-rose
Download Presentation

Föreläsning 2: Det svenska politiska systemet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Föreläsning 2: Det svenska politiska systemet - Demokratisering och parlamentarismens genomslag

  2. Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten • Centralisering vs decentralisering • Kungamakt vs oligarki vs folkmakt • Politisk vs ekonomisk makt • Beroende vs oberoende av omvärlden • Konfliktdemokrati vs konsensusdemokrati

  3. Sveriges styrelseskick: en exposé 1520-1920 • 1521-1721: Kungamakten och centralmakten stärker sin position, främst på adelns bekostnad • 1721-1810: Adel och borgarklass stärker sin makt, främst på kungamaktens bekostnad • 1809-1920: Folkstyrelsen stärker sin makt på bekostnad av kungamakt och aristokrati. Den moderna demokratin formas

  4. Sveriges demokratisering: fyra faser • 1809 års konstitution och 1800-talets reformer • Kampen om den allmänna rösträtten • Parlamentarismens seger • Demokratins konsolidering

  5. 1. 1809 års konstitution: maktdelningsprincipen • Kompromiss mellan viljan att begränsa kungamakt och inte göra den för svag • Verkställande makt: kungen i samråd med statsråd • Lagstiftande makt: delas mellan kung och riksdag • Konstitutionsutskottet skapas • Dömande makt: Högsta domstolen

  6. 1800-talet: Successiv förändring av styrelseskicket • Kungamakten tappar terräng, riksdagens position stärks successivt • 1840 års departementalreform • 1866: avskaffandet av ståndsriksdagen • Tullstriden: parlamentet stärker sin position

  7. Rösträttsfrågan: spelplanen och argument • Läget i början av 1900-talet: Inkomstgraderad rösträtt, bara för män och åldersgräns • Argument för allmän rösträtt: • Mänsklig rättighet • Uppfostran • Försvarsargument • Argument emot: • Inget ”property”, inget ansvar • Rädsla för ”pöbelvälde” • Tiden … • - Europeisk demokratisering • Urbanisering • Folkrörelserna växer • Bildningen sprids

  8. Rösträttsfrågan: en kompromissartad process Vänstern (liberaler och socialdemokrater) Högern & kungamakten … vill undvika allmän rösträtt, i synnerhet inom ramen för ett majoritetsvalsystem …vill införa allmän rösträtt, helst inom ramen för ett majoritetsvalssystem

  9. Rösträttsfrågan: utfallet • Allmän rösträtt till riksdagen för män införs 1907-1909, • Men, på riksdagsnivå införs ett proportionellt valsystem = Utfallet delvis alltså en kompromiss

  10. Parlamentarismens eller maktdelning? • Maktdelningsprincipen: verkställande, lagstiftande och dömande makt åtskilda • Parlamentarism: Regeringen beroende av parlamentets stöd eller acceptens • 1809 års konstitution byggde på maktdelningsprincipen, men i praktiken stärktes parlamentarismen under 1800-talet • Gustav V tog dock strid mot parlamentarismen • Samtidigt hotades monarkins existens av vänsterpartierna krav på republik

  11. Motstånd mot parlamentarismen • Staaf bildar regering 1911, och fattar beslut i försvarsfrågan i strid med kungens uppfattning • Pansarbåtsinsamlingen • Bondetåget och borggårdstalet där kungen tar strid i försvarsfrågan • Staafs regering avgår, ämbetsmannaregering tillträder

  12. Parlamentarismens seger • Första världskriget: politisk och ekonomisk kris • Ryska revolutionen (1917), det tyska kejsardömets fall och inbördeskrig i Finland (1918) • Stor oro för upplopp och tom revolution • Kungen accepterar den parlamentariska principen vid valet av liberalen Edén till statsminister 1917 • Kvinnlig rösträtt införs 1919

  13. Förklaringar till demokratiseringen • Strukturella förklaringar • Socioekonomiska faktorer • Internationell påverkan (diffusion, hot om revolution, krigsrisk) • Socialt kapital • Aktörsinriktade förklaringar • Vikten av starka folkrörelser • Drivande entreprenörer (Staaf) • Skickliga strategiska aktörer (Lindman och Branting)

  14. Demokratin och det turbulenta 1920- och1930-talen • Det framväxande hotet mot demokratin : Fascism, nazism och kommunism • Börskrasch och depression • Oro på den svenska arbetsmarknaden: Ådalen 1931 • Starka motsättningar mellan socialdemokrater och kommunister

  15. Det politiska systemets stabilisering: krisuppgörelse • Krisuppgörelse mellan socialdemokraterna och bondeförbundet • (s) får igenom en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik, men får acceptera en protektionistisk näringspolitik • (bf) får igenom en protektionistisk näringspolitik, men får acceptera en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik

  16. Det politiska systemets stabilisering: Saltsjöbadsavtal • Saltsjöbadsavtalet • LO och SAF kommer överens om spelregler för arbetsmarknaden • Institutioner för att hantera konflikter • Båda parter vill undvika statlig inblandning • Båda händelserna utgör tillsammans ett ”formativt moment” i utvecklingen av den ”svenska modellen”

  17. Kom ihåg! • Sverige demokratiseras i europeisk anda och samtid • Kungamakt med tydlig nationell identitet • Sen o snabb industrialisering • Parlamentarism > Maktdelning • Konsolidering av demokratin • Inklusion • Regional likhet • Arbetsmarknadspolitik • Välfärdsstaten växer fram

More Related