Föreläsning 3: Det svenska politiska systemet

1. Föreläsning 3: Det svenska politiska systemet - Konstitution, partier och intressegrupper

2. Demokratin är etablerad • Lika och allmän rösträtt • En modern industrialiserad nationalstat • Förvaltningen växer och välfärdsstaten formas • Sakkunskap är viktig i förvaltningen och vägleder politiken – utredningsväsendet • Liten öppen ekonomi i en allt mer globaliserad värld

3. Ett spelteoretiskt perspektiv: Modeller om ”spelregler och spelare” • Arena för spelet • Grundläggande spelregler: Sveriges grundlagar (konstitution) • Dominerande spelare: Partier, Intressegrupper, Enskilda

4. Vad är en konstitution? ”A constitution sets out the formal structure of the state, specifying the powers and institutions of central government, and its balance with other levels. In addition, constitutions express the rights of citizens and in so doing create limits and duties for the government”(Hague & Harrop 2004, s. 210)

5. Viktiga aspekter/funktioner i konstitutioner • Inledningssektion: med grundläggande principer och målsättningar • Organisationssektion: reglerar de centrala offentliga institutionernas makt • Rättighetskatalog: individuella och ev. kollektiva rättigheter • Procedurer för revidering: regler för att ändra i konstitutionen/r

6. Sveriges konstitution: fyra grundlagar • Regeringsformen • Successionsordningen • Tryckfrihetsförordningen • Yttrandefrihetsgrundlagen

7. Statsskickets grunder: Regeringsformen 1(3) ´”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna” (RF, 1 kap, 1 §).

8. Regeringsformen fortsättning 2(3) ”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet”(RF, 1 kap, 2§)

9. Regeringsformen 3(3) • Grundläggande fri- och rättigheter: yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-, förenings- och religionsfrihet, (RF, 2 kap) • Grundläggande om uppgifter och arbetssätt i de centrala statsinstitutionerna (RF, kap 3-7)

10. Förändring av grundlag • Grundprincip: två likalydande beslut med mellanliggande val • Möjlighet till folkomröstning i samband med mellanliggande val (negativt beslutande)

11. Den konstitutionella monarkin - kungamakten • Medeltid-1600-tal: föränderlig maktdelning mellan styrande monark, råd och relativt stark bondeklass • 1634 års regeringsform: reglering av de centrala statliga institutionernas och förvaltningens organisation • 1809 års konstitution: maktdelningsprincip, monarken styrande och riksdagen lagstiftande • 1974 års konstitution: monark med begränsade, i huvudsak representativa och ceremoniella uppgifter

12. Politiskt partier • Grupp med gemensamma intressen • Ambition att “vinna” makt • Ideologiska – nya ideologier • Regionala, religiösa, intressen • Elitpartier - “masspartier” (i Sv. Folkrörelsepartier)

13. Partiernas arenor • De är organisationer • Valarenan • Parlamentsarenan • partiarenan • Massmedier

14. Det svenska fempartisystemet och ”nedfrysningteorin” • Partisystemet antas vara resultat av långsamma historiska processer • Vilken roll spelar valsystemet? Proportionellt valsystem gynnar framväxten av fler partier • Det svenska fempartisystemet stabilt from 1930-tal tom 1980-talet

15. Socialdemokraterna och vänsterpartiet (tidigare SKP- VPK) • Socialdemokraterna (s) främst ett folkrörelseparti men även idéparti: växt fram utanför riksdagen, rötter i arbetarrörelse • Vänsterpartiet (v) folkrörelseparti och idéparti • Socialdemokraterna (s) hade en dominerande ställning i svensk politik mellan 1930-tal och1970-tal (omkring 45% av rösterna) • Har (s) förlorat problemformuleringsprivilegiet?

16. De borgerliga partierna (tom 1991) • (fp): heterogen bas i liberalism (inomparlamentarisk) samt fri- och nykterhetsrörelser (utanför parlament). Idéinriktat parti. • (m): bas ursprungligen i valsamarbete mellan olika konservativa högergrupperingar, näringslivsintressen (främst inomparlamentariska) • (c): bas i jordbrukar- och lansbygdsintressen

17. Fempartistrukturen bryts: nya partier • Miljöpartiet med rötter i miljörörelsen kommer in i riksdagen 1988 • Kristen demokratisk samling (kds, numera kristdemokraterna), med rötter i frikyrkorörelsen, kommer in i riksdagen 1991 • Piratpartiet kommer in i Europaparlamentet vid valet 2008. • Sverigedemokraterna kommer in i RD vid valet 2010.

18. Utmanande partier • Ny demokrati • Feministiskt initiativ • Junilistan • Piratpartiet • Sveriges pensionärers intresseparti • [Kalle Anka-partiet] • Lokala partier

19. Socialdemokraternas samarbetspartners • Från 1930-talet tom 1950-tal starkt samarbete med bondeförbundet • From 1960-talet vänsterpartiet centralt som stödparti till (s). På 1970- och 80-talen: ”Kamrat 4 %” • Under mitten av 90-talet (kristider): centerpartiet återigen • Under 1990- och 2000-talen: försök att institutionalisera samarbete med (mp) och (v).

20. Samarbete mellan de borgerliga partierna • From 1970-talet samverkar de borgerliga. I regeringar 1976-1982 • From 1990-talet ökad samverkan. Regeringen Bildt 1991-94. • Allianssamarbetet tydligt program. Regeringen Reinfeldt 2006-2014? • Ett av partierna har i dominerat: • 1940- och 50-tal: folkpartiet • 1970-talet: centerpartiet • From 1980-talet: moderaterna

21. Börja här på måndag!!!! Föreläsning 1: Affärssystem för företag

22. Intressegrupper och föreningsliv”Tredje sektorn” växer • Traditionellt i politik • Påtryckningsgrupper/intresseorganisationer (fackföreningar, arbetsgivarföreningar, pensionärsorganisationer etc.) • Förespråkargrupper (miljöorganisationer, organisationer mot främlingsfientlighet) • Sociala funktioner eller välgörenhetsorganisationer

23. Ideella “tredje” sektorn Marknad Politik

24. Intressegruppers förändrade roll • Korporatism: det politiska systemet karaktäriseras av institutionaliserat samarbete mellan ett fåtal intressegrupper och stat • Pluralism: det politiska systemet karaktäriseras av ett stort antal intressegrupper är verksamma (”lobbyism”) • Från korporatism till pluralism = Nätverksstyrning

25. Ideella sektorns nya roller • Från ”snackis” till ”doer” • Medskapare av välfärd, deltar i upphandling • LO och SAFs försvagning • Flexiblare arbetsmarknad • Politik genom nätverk, ersätter representation • Fler religiösa organisationer

26. Nätverksstyrning • Från gvovernment till Governance • Beslut och genomförande i samverkan • Söker nya former • För förvaltning - NPM • För beslut - samverkan, - deliberation

27. Trender i ”tredje sektorn”& svenskt föreningsliv • Nya roller i nätverksstyrningen • Möjligheter i främst välfärdsproduktionen • Svagare kopplingar mellan partier och föreningsliv • Minskat antal medlemmar i organisationer, men ökat något på senaste åren • Sociala medier som organisering • Konsekvenser för demokrati och offentlig organisering? Det sociala kapitalets betydelse?

28. Kom ihåg! • Partier och organisationer som aktörer • Institutionella arrangemang av arenor • Nya roller för ideella sektorn o intresseorganisationerna påverkar på nya sätt