Samhället i ständig förändring

1. Nationell analys av skyddad bebyggelse Cecilia LindqvistLänsstyrelsen Östergötlandcecilia.lindqvist@lansstyrelsen.se

2. Samhället i ständig förändring • Strukturomvandlingar • Urbanisering/avfolkning • Tätorter i kraftig expansion, förtätning, utbredning • Glesbygder avfolkas, kämpar för att få in verksamheter och bibehålla eller öka befolkningsunderlag • Hur påverkas k-värdena?

3. Hur mår k-miljön? • Ex Kungsörn; hälften av värdena borta!

4. Bakgrunden till projekt ”Räkna Q” • Plan och bygglagen - störst inverkan på k-värden och miljömålen • När, var och hur byggnader säkerställs k-värden i den kommunala samhällsplaneringen? • Indikator saknats! • Ökar eller minskar aktiviteten?

5. Plan- och Bygglagen • Ställer höga krav på kommunen och fastighetsägarna! • Goda förutsättningar att säkerställa kulturvärden! • Två K-värdenivåer: Allmänt varsamhetskrav Förvanskningsförbud för särskilt värdefull bebyggelse; • I DP och OB möjlighet att precisera varsamhetskraven och göra klart vilka särskilda värden som ska bevaras

6. Möjligheterna i PBL Planeringen • Plan med rivningsförbud, skyddsbestämmelser och varsamhetsbestämmelser, hänsynsbestämmelser • Ta bort byggrätter • Öka lovplikten m.m. Bygglov • Vägra ge rivningslov, utan planstöd • Krav på hänsyn, varsamhet och förvanskningsförbud • Krav på fördyrat underhåll till viss gräns • Underhållsplikten (varsamhetskrav + förvanskningsförbud för 8:13)

7. Räkna Q -Metodik • Byggnader och objekt som har skydds- och varsamhetsbestämmelser har registrerats i en geodatabas • Samtliga detaljplaner från 1987–2010 • Databasen kopplas till GIS och kartverktyg

8. Uppgifter som har registrerats i databasen • Kommun • Datum laga kraft • Beteckning: q, k, Q, n m.fl. • Skyddsbestämmelse: Ja/Nej • Varsamhetsbestämmelse: Ja/Nej • Rivningsförbud: Ja/Nej

9. Exempel på formuleringar

10. Databasen

11. Räkna Q - Nationellt resultat

12. Resultat • Bristande aktivitetsnivå • Bestämmelserna är vaga • Rivningsförbuden minskar • Planbeskrivningarna ger ofta bristfällig vägledning för kommande bygglovsskeden

13. ..resultat forts • Sett över perioden 2006-2010 ökar antalet skyddade i snitt med 800 byggnader per år • I praktiken innebär det en halvering i aktivitetsnivå i förhållande till år 1987-2005 • I genomsnitt har de elva länen skyddat ca 1,6 % av det totala byggnadsbeståndet

14. Aktivitetsnivån

15. Antal skyddade byggnader per län

16. Antal skyddade byggander i förhållande till länsinvånare

17. I genomsnitt har ca 1,6 % av byggnaderna i de elva undersökta länen ett skydd. • Högst andel skyddade hus finns i Skåne, Norrbotten och Örebro län. VG + Halland.. • Lägst andel finns i Halland, Kronoberg och Jämtland. • i Sverige beräknas ca 50 000 byggnader ha ett skydd (Utg. Att 1,6 % av bebyggelsen har ngn form av skydd)

18. Hur stor andel av bebyggelsen är skyddad?

19. Vilket skydd fick byggnaderna? • Av det totala antalet registrerade objekt omfattas ca 70 % någon form av varsamhetsbestämmelser • Endast 36 % bedöms omfattas av skyddsbestämmelse • Ca 27 % omfattas av rivningsförbud q: upplysning, ex på formulering: • värdefull miljö. • Ändring av byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen

20. Rivningsförbud

21. Rivningsförbud minskar

22. I förhållande till planaktiviteten? År 2007-2011: 8 % av planerna innehåller skydd av k-värden

23. Planeringsaktiviteten säger lite om antalet skyddade hus • Planproduktionsnivån som lägst år 1999 då 1139 nya planer antogs och då flest objekt skyddades (ca 2470 byggnader) (= 2,2 byggnader per plan) • Som högst år 2008 då 1251 planer antogs men endast 406 byggnader skyddades (= 0,32 byggnader per plan)

24. Var skyddas byggnader? • Befolkningsmässigt stora kommuner skyddar fler byggnader än befolkningsmässigt små kommuner och glesbygdskommuner (undantag finns) • Städer och tätorter med högt exploateringstryck (Se RAÄs förvaltningsindex) • Områden med höga taxeringsvärden (ex kusten) • Områden med en positiv befolkningsutveckling • Den geografiska koncentrationen beror på kommunernas unika exploateringsförutsättningar – få planer tillkommer i bevarandesyfte

25. SKL:s kommunindelning

26. Tips och råd ang. skydd i detaljplan • Framförhållning: Gör planerna i god tid, reglera bebyggelsen när den är i gott skick • Distinkt a bestämmelser, var är värdet? Ta chansen att precisera varsamhetskrav och förvanskningsförbud • Intern kommunikation: Planavdelning och bygglov bör samråda om bestämmelser och planbeskrivning; olika behov..

27. TIPS Vid precisering av egenskaper : • kan uppfattas som att det är en uttömmande beskrivning; ”det som inte är reglerat inte behöver beaktas” Viktigt att välja antingen • en uttömmande beskrivning, eller • tydliggöra att det handlar om exempel på värdefulla egenskaper Hänvisar ni till planbeskrivningen: • viktigt att det på ett entydigt sätt framgår vilket avsnitt som avses • väsentligt att en sådan beskrivning fokuserar på de värden som ska tillvaratas, ej en allmän beskrivning av byggnaderna

28. Varför ser det ut som det gör?

29. Vilja och acceptans • Lokal politik, kultur: kommunens generella engagemang för kulturmiljön • Kommunens samarbete med antikvariska myndigheter och konsulter • Allmänhetens/fastighetsägarens acceptans för eventuella inskränkningar • Bebyggelsens arkitektur, är den estetiskt tilltalande?

30. Varför ser det ut som det gör? Ekonomiska aspekter Exploateringstryck, marknadskrafter och efterfrågan Få kommuner har råd att planera i bevarandesyfte Exempelvis; • Bebyggelsens skick? • Finns möjlighet till fungerande användning? • Innebär skyddet inskränkning av ex byggrätt? Hur påverkas fastighetens värde? Fördyrande underhåll? Tips: se RAÄ Förvaltningsindex! Mätning av förändringstryck (GIS-skikt)

31. Varför ser det ut som det gör? Kompetens/planeringunderlag • Finns tillgång till antikvarisk kompetens? • Antikvarien måste aktiva delta i den fysiska planeringen • Kvalitén, tillgängligheten och detaljeringsgraden på översiktsplaner och befintliga kunskapsunderlag • Kommunens och länsstyrelsens kompetens om krav och förutsättningar i plan- och bygglagen

32. Behov av formellt skydd? Det bästa skyddet för en byggnad är en kunnig och engagerad fastighetsägare. Men i vissa situationer finns dock ett ökat behov av formellt skydd Motiverat och realistiskt för byggnader med.. • låg exploateringsgrad belägna på fastigheter med höga taxeringsvärden • Områden längs kusterna och i städer • Fler förslag? Särskild uppmärksamhet bör riktas till byggnader i städer och tätorter med eftersatt underhåll eller byggnader med en unik funktion

33. Formellt skydd i områden med vikande utveckling? • Största hotet är att de kulturhistoriskt värdefulla husen står tomma och oanvända • Här kanske formellt skydd inte är det mest effektiva skyddet? • Viktigt att byggnaderna har en funktion samt att fastighetsägarna informeras om dess värde och vikten av anpassat underhåll • I områden med vikande utveckling bör ekonomiska och informativa stimulansåtgärder vara en mer realistisk lösning

34. Några avslutande ord • Ta kontroll över resurserna! Ha aktuella planeringsunderlag. Uppmärksamma byggnader i riskzon tidigt! • Tänk till i dialogen med exploatörer m.fl. Var proaktiv/preventiv! Fokusera på att hitta funktion, marknadsför och skapa värden • Utredningar pekar på att k-miljöer och välbevarade hus ökar mer i värde än ”vanliga” områden och hus!

35. Kulturmiljövården = framtidsspaning, skapar och hittar värden, det särpräglade och det marknaden vill ha! • Var kritisk till argumentet ”det går inte”. Se möjligheterna i befintliga hus. Undersök tidigt byggnadernas skick. AO är att hitta en funktion! • Stå emot ängsligheten! Fortsätt måna om den lokala karaktären! Var inte rädda för att framstå som bakåtsträvare eller ”omoderna”!

36. Cecilia Lindqvistcecilia.lindqvist@lansstyrelsen.se013- 19 65 64