270 likes | 709 Views
Kognitivt förhållningssätt Samtalsmetodik. Vårdvetenskapens hus 5 september 2008 Catharina Björk Leg psykolog/Leg psykoterapeut Catharina.bjork@skane.se. Kognitivt förhållningssätt. Ett sätt att tänka och förhålla sig En samtalsmetodik En struktur i arbetet Ett sätt att förstå patienten
E N D
Kognitivt förhållningssättSamtalsmetodik Vårdvetenskapens hus 5 september 2008 Catharina Björk Leg psykolog/Leg psykoterapeut Catharina.bjork@skane.se
Kognitivt förhållningssätt • Ett sätt att tänka och förhålla sig • En samtalsmetodik • En struktur i arbetet • Ett sätt att förstå patienten • Ett samarbete med patienten • Kan användas i många sammanhang • Bra att ha grundläggande kunskaper i kognitiv teori och metod så som veckokursen
Kognitiv samtalsmetodik Är huvudsakligen ett verktyg för bemötande. I metodiken ingår att lyssna, besvara känslosignaler samt organisera och strukturera information. Att få tillgång till patientens inre dialog och göra den tillgänglig för självreflektion. Består av samtalsfärdigheter och ett kognitivt förhållningssätt som kan tillämpas vid möten med patienter med somatiska, psykosomatiska eller psykologiska problem.
Samtalets utgångspunkt I det kognitiva samtalet utgår man från konkreta situationer där patientens svårigheter aktiveras. Patienten får beskriva konkret och specifikt hur situationen var, vad patienten tänkte, kände och gjorde.
Syftet är att • Behandlaren lättare kan fånga hur patienten tänkte och kände • Behandlaren kan lättare sätta sig in i patientens föreställningsvärld • Behandlaren kan bemöta patientens känslor av oro, ilska, sorg med mer inlevelse
Att bli sedd Att bli bemött i sina innersta tankar och känslor är viktigt för att känna sig sedd och förstådd och underlättar samarbetet mellan behandlare och patient.
Arbetsalliansen består av • Mål för behandlingen • Medlen för att uppnå målen • Känslomässig bindning grundad på äkthet, värme, empati och förståelse • Validering
Automatiska tankar • Behandlaren ska lära patienten hur viktiga de automatiska tankarna är för hur de känner/mår och handlar • De flesta är inte medvetna om sina automatiska tankar och vet inte vilken kraft de har • Behandlaren hjälper patienten att reflektera över tankarna
Depression Ångest Panik Social fobi Hälsoångest eller hypokondri Innehåll i tankar och mentala bilder vid
Betydelsen i olika ord/begrepp • Jag är deprimerad • Jag har dåligt självförtroende • Jag är besviken • Jag har ont jämt • Ingen bryr sig om mig
Frågor kring den personliga betydelsen • Vad innebär det för dig att vara deprimerad? • Vilka konkreta konsekvenser har det för ditt vardagliga liv? • Hur ser det ut en vanlig dag? • Finns det andra sätt att förhålla sig till dig själv/andra eller ditt problem? • Finns det argument som kastar tvivel på din uppfattning?
Att lyssna • En aktiv handling • Behandlaren visar intresse, engagemang och nyfikenhet på patienten • Behandlaren är koncentrerad och uppmärksam på patienten, patientcentrering • Viktigt att behandlaren avläser känslosignaler
Sokratiska frågor • Vad menar du med…? Förståelsefrågor • Vad får dig att tänka/känna så? Undersöka sakliga argument • Vad är det värsta som skulle kunna hända? Katastroftankar • Kan det vara på ett annat sätt? Alternativa, genomtänkta tankar • Vilka slutsatser kan vi dra? Slutledningsfrågor
Reflektera • Bemöta patienten med en upprepning av delar av det patienten har sagt, oftast sista meningen • Upprepa med en lite ny innebörd, föra in nytt material till samtalet
Sammanfattningar Behandlaren återger och summerar med egna ord det patienten har sagt. Behandlaren ger då sin uppfattning av vad patienten har berättat och patienten har möjlighet att korrigera
När ska man sammanfatta? • Bekräfta patientens känslor och tankar • I början av ett samtal • När samtalet har tappat struktur • Har avstannat • Pat har uttömt ett ämne • När man vill kontrollera att man förstått rätt • När man vill betona viktiga delar av samtalet • När behov finns att organisera omfattande information • Som avslutning
Behandlaren • Lyssnar • Frågar • Reflekterar • Sammanfattar • Ger feedback • Ber om feedback • Samarbetar med patienten • Hjälper patienten hitta svaren i sig själv • Ger inte svaren själv
Känslor i • Ord – ledsen, arg, glad, cancer, demens, blod, hjärta, trafik • Tankar – jag kände mig som en idiot. Jag tycker det är orättvist! Vad ska jag ta mig till! • Kroppen – Jag blev röd i ansiktet. Jag blev förstenad! • Handlingar – fly när vi är rädda, gå till attack • I det som inte sägs – tonläge, mimik, betoning
Icke-verbal kommunikation • Röstens tonläge, hastighet, betoning och volym • Kroppsrörelser och hållning • Ansiktsuttryck och mimik • Närhet/avstånd och beröring • Ögonkontakt
Värt att tänka på • Använder jag medvetet mina icke-språkliga förmågor? • Vilka känslor förmedlar min röst? • Vilka attityder förmedlar jag med min kroppshållning? • Håller jag optimal ögonkontakt? • Använder jag gester, ansiktsuttryck för att komplettera min språkliga kommunikation?
Struktur • Sammanfattning av föregående samtal • Agenda • Fokus • Bearbetning • Sammanfattning • Återkoppling • Avslutning
Syfte med struktur • Att organisera information från patienten • Att motverka upplevelser av kaos och maktlöshet • Att underlätta systematisk bearbetning