100 likes | 197 Views
Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion? (RiR 2010:21). Gudrun Antemar Michael Kramers, Ulrika Strid, Magnus Gimdal och Anders Viklund. Bakgrund till granskningen. Två handlingsplaner – ökad betoning på lokalt förebyggande arbete.
E N D
Statliga stöd i alkoholpolitiken– Påverkas ungas alkoholkonsumtion?(RiR 2010:21) Gudrun Antemar Michael Kramers, Ulrika Strid, Magnus Gimdal och Anders Viklund
Bakgrund till granskningen • Två handlingsplaner – ökad betoning på lokalt förebyggande arbete. • Barn och ungdomar prioriterad målgrupp för insatserna. • Minskad alkoholkonsumtionen bland barn och ungdomar, men beror minskningen på det statliga stödet till lokalt förebyggande arbete? • De uppföljningar och utvärderingar som gjorts av satsningen tyder på att resultaten varit begränsade. • Problem med lokal tillsyn enligt alkohollagen.
Granskningens frågor • Är statens bidragsgivning till kommuner och ideella organisationer ett effektivt medel för att påverka barns och ungdomars efterfrågan på alkohol och tillgång till alkohol? • Är statens insatser för att stödja tillsynen på lokal nivå ett effektivt medel för att påverka barns och ungdomars tillgång till alkohol?
Genomförande • Metod • Slumpmässiga urval och granskning av återrapportering från kommuner och ideella organisationer • Aktgranskningar av tillsynsbeslut och tillsynsplaner • Befintliga studier och statistik • Intervjuer (6 länsstyrelser, 12 kommuner och 6 polismyndigheter). Såväl bidragshandläggare som tillsynshandläggare har intervjuats både på länsstyrelser och i kommuner)
Iakttagelser • Bidrag • Effekter kunde redovisas enbart i fyra procent av de projekt som länsstyrelserna beviljat stöd. • Ingen av de ideella organisationer som fått bidrag från Socialstyrelsen redovisade några effekter . • Kommunerna saknar många gånger konkret utgångspunkt för projekt – går ej att mäta utfall. • Evidens saknas i stor utsträckning för de metoder som används i kommunerna . • Evidensläget för några mycket använda metoder är oklart. • Länsstyrelserna godtar ansökningar och slutrapporter som saknar viktig information. • Kommuner och ideella organisationer tar emot bidrag från flera myndigheter för liknande alkoholförebyggande verksamheter. Många och beloppsmässigt små projekt.
Iakttagelser • Tillsyn • Ungas folkölskonsumtion är idag låg. • Tillsynsmyndigheterna uppfattar inte problematik med minderåriga på krogen. • Länsstyrelsernas tillsynsnivå är låg. Tillsynen är sällan inriktad på effektivitet. • Tillsyn har visats vara effektiv om den görs återkommande och kombineras med andra åtgärder. • Polisens samarbete med kommunerna har utvecklats, men polisens information till kommunerna fungerar inte fullt ut. • Folkhälsoinstitutet upplevs ha varit frånvarande i tillsynsarbetet. • Indikationer på problem i kommunikationskedjan mellan de tre tillsynsnivåerna.
Positiva resultat av satsningen • Staten har bidragit till en bättre organisatorisk struktur. • Barn och unga prioriteras. • Stödet till ideella organisationer leder till verksamhet. • Metoden ansvarsfull alkoholservering fungerar. • Polisens har blivit bättre på tillsyn. • Kommunernas handlingsplaner återspeglar ofta de nationella målen för alkoholpolitiken. Handlingsplanerna är ofta ambitiöst upplagda, men de är svåra att följa upp.
Slutsatser • Få belägg för att bidragsgivningen har haft effekt. • Stödet till lokal tillsyn har inte påverkat ungas tillgång till alkohol. • Ineffektiv statlig styrning • Bidragen styr inte mot resultat och effekter. • Plottrig bidragsgivning. • Folkhälsoinstitutet har inte använt sig av tillgängliga medel för att stärka tillsynen. • Länsstyrelserna lägger lite resurser på tillsyn i relation till behov och önskemål. • Polisens roll i tillsynen har förbättrats men informationsöverföringen från polisen brister.
Rekommendationer • Regeringen bör styra mot insatser som visat sig ha effekt på ungas drickande. • Regeringen bör renodla bidragsgivningen. • Länsstyrelserna bör koncentrera bidragen till färre, större och mer långsiktiga projekt. • Socialstyrelsen och länsstyrelserna bör prioritera projekt som visat sig ge effekter och tydligare inrikta uppföljningen mot bidragens resultat och effekter. • Folkhälsoinstitutet bör bli mer tydligt, aktivt och konkret i sin tillsynsroll. • Länsstyrelserna bör i ökad grad inrikta sin tillsyn på kontroll av effektivitet och stöd till kommunerna för att minska ungas tillgång till alkohol.