1 / 34

Miljöpåverkan från elsektorn och hur en upphandlande enhet kan hantera detta i en elupphandling

Miljöpåverkan från elsektorn och hur en upphandlande enhet kan hantera detta i en elupphandling Kaj Forsberg, EME Analys. EME Analys. En fristående och oberoende konsult för aktörer på den nordiska elmarknaden. Holländargatan 23 4tr 111 60 STOCKHOLM info@emeanalys.se - www.emeanalys.se

vangie
Download Presentation

Miljöpåverkan från elsektorn och hur en upphandlande enhet kan hantera detta i en elupphandling

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Miljöpåverkan från elsektorn och hur en upphandlande enhet kan hantera detta i en elupphandling Kaj Forsberg, EME Analys

  2. EME Analys En fristående och oberoende konsult för aktörer på den nordiska elmarknaden Holländargatan 23 4tr 111 60 STOCKHOLM info@emeanalys.se - www.emeanalys.se Telefon: 08-440 42 50 – Fax: 08-440 42 59

  3. EME Analys • Utredningar för myndigheter • Marknadsdesign, föreskrifter • Säkerhet och beredskap • Modellutveckling för prognos av priser • Rådgivning för slutkunder/köpare av el • Upphandlingar • Löpande förvaltning av avtal/prissäkringar • Marknadsbevakning – ELFORUM • Kartläggning – Energi & Miljö

  4. Bakgrund • Insikterna om energiförsörjnings- och klimatproblemen i framtiden har skapat tre parallella processer (t ex inom EU) • Verka för mindre utsläpp av klimatgaser • Framför allt CO2 • Mer förnyelsebar elproduktion • Energieffektivisering

  5. Bakgrund • Kraftfulla politiska målsättningar, som också backas upp med medel för forskning och utveckling • Tekniker för att minska utsläpp av eller deponera koldioxid • Tekniker för solceller, vågenergi m m • Investeringar för energieffektivisering

  6. Hur berörs vi i Sverige? • Sverige (och Norden) har av tradition miljövänligt elsystem • Sverige >45% vattenkraft • Norge >95% vattenkraft • Dessutom stor andel kärnkraft (Finland och Sverige) • Endast liten del fossil förbränning, framför allt Danmark och Finland

  7. Andel förnyelsebar produktion

  8. Förändringsstrategier • Använda styrmedel snarare än lagtext för att stimulera effektivisering och ökat inslag av förnyelsebar produktion • Marknadsbaserade system snarare än skatter – sätta ett pris på utsläpp • Implementera på EU-nivå och globalt (Kyoto och fortsättning)

  9. Elcertifikat • Ett svenskt system, som i flera avseenden liknar andra system för RECs (Renewable Energy Certificates) som finns i Europa • Utgår från lagstadgad kvot av elförbrukning som ska härröra från ”förnyelsebara” källor

  10. Elcertifikat • Dessa anläggningar får elcertifikat: • Vindkraft • Solenergi • Geotermisk energi • Biobränslen • Vågenergi • Vattenkraft • Småskaliga anläggningar (max 1,5 MW) • Ökning av produktionen i befintlig vattenkraft • Ny vattenkraft

  11. Elcertifikat kvoter • 2003 7,4% 10,7 TWh • 2004 8,1% 11,7 TWh • 2005 10,4% 15,1 TWh • 2006 12,6% 18,3 TWh • 2007 15,1% 21,9 TWh • 2008 17,0% 24,7 TWh • 2009 17,9% 26,0 TWh

  12. Priser

  13. Handel med elcertifikat • Ursprungligen fanns tre sätt för en kund att tillgodose sitt behov av elcertifikat • Låt leverantören ombesörja allt, acceptera tillsvidarepris • Låt leverantören handla och deklarera, men gör egna avrop • Sköt allt själv • Idag endast 1 och 2 möjligt.

  14. Vad händer med elcertifikatpriset? • 2003 och 2004 sammanföll priset med takpriserna på 170 resp 240 SEK/MWh. • Under ett par år har överskott rådit, vilket borde ge priset 0 SEK/MWh • Möjligheten att spara certifikat lyfter priset • Kraftigt ökade krav på elcertifikat närmaste åren ger underskott • Vad blir priset då? Taket är borttaget.

  15. Handel med utsläppsrätter (för CO2) • Startade februari 2005 inom ramen för det s k EU ETS (EUs Emission Trading Scheme) • Finns också på andra håll i världen • EU ETS har varit mycket turbulent • Stor påverkan på elpriset • Osäker framtid, men tydlig målsättning från EU

  16. Handel med utsläppsrätter

  17. Varför har prisutvecklingen på utsläpp varit så stökig? • Politiskt konstruerat system • Utgår från att man skapar ett underskott på någon procent • Tiotusentals anläggningar som ska rapportera utsläpp och deklarera rätter • Osäker historisk statistik • Politisk dragkamp mellan nationer som vill just sin inhemska industris bästa

  18. Varför påverkas nordiska elpriser av CO2-handeln? • I Danmark körs kontinuerligt kolkondens, som är beroende av utsläppsrätter • Import även från Tyskland, snart även Holland • Marginalkostnadsprissättning

  19. Gör CO2-handeln nytta? • För perioden 2005-2007 har handeln inte lett till några direkta utsläppsreduktioner • Men frågan har fått fokus och alla större industrier, kraftproducenter m fl måste nu börja tänka på detta som en kostnad • Viktigt med långsiktighet • Nästa period 2008-2012 inte lång nog • Feltänk gav elköpare en stor del av notan

  20. Vad är egentligen ”miljöanpassad el”? • Elproduktion med mindre negativ miljöeffekt (i form av utsläpp) än traditionell produktion – ofta kondenskraft byggd på förbränning av fossila bränslen • Vindkraft • Biokraftvärme • Solenergi • Vågenergi mm

  21. Hur ser man på kärnkraft? • Fråga om värderingar • Kärnkraft släpper inte ut CO2, men ger upphov till andra miljöhot • Hittills inga miljöprodukter som inkluderar kärnkraft

  22. Miljöalternativ i leveransen • Alla möjliga varianter finns tillgängliga • Grön el • Bra Miljöval • EPD • Olika leverantörer lanserar egna alternativ

  23. Bra Miljöval • En logotype som kopplats till ett antal krav på olika typer av produkter • Logotypen och rätten att formulera kraven för användande ägs av Svenska Naturskyddsföreningen

  24. Merkostnad för miljö-el • Varierar över tid • Vattenkraft (ev med inslag av vind och biokraftvärme) – cirka 1-2 SEK/MWh • Bra Miljöval – 4-6 SEK/MWh • Observera att man handlar upp miljöalternativet som ett påslag för öronmärkning av ursprunget, dvs man betalar inte produktionskostnaden i just den typen av kraftverk!

  25. Deklarera ursprung • Om man köper en miljöprodukt bör man också få en vettig redovisning/ deklaration (gärna reviderad av oberoende part) av sin leverantör • Fundera på vilka organisationer man kan stödja

  26. Produktionskostnad • Vatten – billigt 50 SEK/MWh • Kärnkraft – 250 SEK/MWh • Kolkondens – från 300 SEK/MWh • Oljekondens – från 700 SEK/MWh • Vindkraft – från 300 SEK/MWh • Vågenergi/solenergi ej kommersiellt gångbara ännu

  27. Effektutveckling vindkraft Källa: Vestas

  28. Vattenkraft • I Sverige finns totalt 2082 vattenkraftverk • 511 av dessa är större än 1,5 MW • Sammanlagd effekt 16200 MW • Småskalig vattenkraft = < 1,5 MW • I Sverige ger 1571 verk 1,7 TWh • Beräkningar tyder på möjlighet att expandera till 10 TWh

  29. Småskalig vattenkraft önskas • Huvudsakligen är det den småskaliga vattenkraften man vill stimulera till utbyggnad • Lokalt kretslopp • Jämnare vattenflöden • Minskar nätförluster • Skapar arbetstillfällen mm

  30. Strategier för upphandling • Se över vilken miljöpolicy som redan finns och vad som är rimligt/relevant i elsammanhang • Absolut Bra Miljöval? • Extra hög andel förnyelsebart? • Hög ambition kan kosta mycket extra • Genom elcertifikaten ger varje elköpare bidrag till stöd för förnyelsebar produktion

  31. Möjliga vägar på längre sikt • Stort intresse hos många köpargrupper för att etablera egen produktion • BasEl, industrins initiativ för att öka utbudet i Norden • Kabel från Ryssland – nej • Delägande i svensk kärnkraft – troligen inte • Investering i vindkraft – VindIn AB, ca 1 TWh

  32. Möjligheter med vindkraft ”Genom att köpa in sig i vindkraftsparker kan Sveriges kommuner och landsting tjäna miljardbelopp varje år…”

  33. Många detaljer att kartlägga • Regler för anslutning till lokalt nät • Skattebefrielse • Intäkter från elcertifikat • Tillstånd från kommun/länsstyrelse • Kostnad för material/installation • Seminarium med studiebesök på Gotland i juni

  34. Stöd till solenergi • Cirka 150 miljoner kronor avsatt till pilotprojekt/subventionering av solenergi i offentlig verksamhet • Beloppet avsatt på tre år • Endast 50% förbrukat år 1 och 2

More Related