David Hume (1711-1776)

David Hume (1711-1776) Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

Humes allmänna filosofiska hållning Empirism: Vår ända källa till kunskap är våra sinnesintryck. Anti-rationalism: Kritiserar metafysiska utsvävningar och antaganden (att det finns ett ”jag,” ”kausalitet” och moraliska ”fakta”) Institution enhet avdelning | Namn

Fem viktiga moralfilosofiska bidrag • Grunden för våra moraliska uppfattningar är inte förnuftet, utan våra känslor. • Reason is the slave of the passions (förnuftet ger oss inga mål, utan kan endast ge oss medel för att nå målen; målen ges av våra passioner). • Motivationsteori • Ett argument för icke-kognitivism (dvs., uppfattningen att moraliska uppfattningar är ett slags önskeliknande tillstånd snarare än en trosföreställning med representationellt innehåll). • Inget bör från är: Man kan inte härleda ett bör från rent beskrivande premisser. Institution enhet avdelning | Namn

Humes empirismFörnuftets material: sinnesintryck och idéer Sinnesintryck (sensations): ser en häst, ser ett horn, känna smaken av en apelsin Enkla Idéer (bleka kopior av sinnesintryck): erinra sig synen av en häst, erinra sig smaken av en apelsin Fantasi (imagination): enhörning (komplex idé: sätter samman idéerna häst och horn). Association (relationer mellan idéer): orsak-verkan; likhet (resemblance); beröring (contiguity). Ex. Att trycka på lampknappen får lamporna att tändas (orsak-verkan); Det här djuret ser ut som det djuret (likhet); boken ligger på bordet (beröring). Våra uppfattningar (försanthållanden) om världen beror på att vi associerar idéer. Institution enhet avdelning | Namn

Att gå bortom erfarenheten: kausalitet • Vi kan inte se (observera) orsakssamband i världen: t.ex. att A orsakar B. • Förnuftet kan inte ensamt visa att x följer från y Det enda vi ser är: 1a. A kommer före B i tiden. 2a. Detta (liknande saker) händer gång på gång. Vad som händer är att vi är vara att se B-händelser inträffa efter A-händelser, dvs., vi associerar dem med varandra (jämför induktion: vi kan inte utifrån att ha sett 1000 vita svanar sluta oss till att alla svanar är svarta – det vore att gå bortom erfarenheten). Slutsats: (1) kausalitet finns inte eller (2) kausalitet är ett associativt tillstånd. Institution enhet avdelning | Namn

Förnuft och Passioner Förnuft: Sinnesintryck och idéer Passioner: önskningar, gillanden och ogillanden (kärlek/hat; stolthet/skam). Två slags passioner: Violent passions: affekter som kärlek och hat. Calm passions: attityder som inte känns lika intensivt, ex. att uppfatta något som vackert eller fult. Institution enhet avdelning | Namn

Förnuftet och passionernas olika roller Förnuftet: Idéer/associationer mellan idéer: Kan vara antingen sanna eller falska och rationella/irrationella. Kan inte motivera oss att handla (min uppfattning att det står en stol framför mig motiverar mig inte till något). Kan dock ge oss medel för hur vi bäst uppnår vissa mål. Passioner Kan inte vara sanna eller falska (min ilska kan exempelvis inte sägas vara sann eller falsk). Ger oss motiv eller mål. Kan motivera oss att handla. Institution enhet avdelning | Namn

Moralens grund: känsla eller förnuft? Institution enhet avdelning | Namn

Förnuftet är passionernas slav ”Reason is, and ought only to be the slave of the passions, and can never pretend to any other office than to serve and obey them” (Treatise 415). Hur ska man förstå detta? Vårt förnufts material består av idéer och relationer mellan idéer, exempelvis att A sannolikt kommer leda till B, boken ligger på bordet. Kunskap om att A sannolikt kommer leda till B eller att boken ligger på bordet ger oss inte något motiv att göra något (det ger oss inget mål). Institution enhet avdelning | Namn

Passionerna ger oss mål/förnuftet ger oss medel ”Tis from the prospect of pain or pleasure that the aversion or propensity arises toward any object” (Treatise 414). Det är passionerna som är drivkraften. Utan passioner skulle vi vara indifferenta. Förespeglingen av att något kommer ge lycka (eller att vi önskar det) är vad som ger oss motiv (eller mål) att göra något. Förnuftets uppgift är att tillhandahålla adekvata medel för att hjälpa oss få det vi önskar. Förnuftet är på så sätt våra passioners slav. Institution enhet avdelning | Namn

Humes motivationsteori Trosföreställningar motiverar inte. Önskningar är den motiverande källan. Kalle går till kylen och hämtar en glass som han börjar äta. Hur ska vi förklara hans beteende? Kalle tror att det finns glass i kylen Kalle vill ha glass Kalle tror att det finns glass i kylen och att genom att gå till kylen etc kan han uppfylla sin önskan Institution enhet avdelning | Namn

Metaetik: Kognitivism och icke-kognitivism (vad är ett moralisk omdöme?) Kognitivism: Moraliska omdömen uttrycker/är trosföreställningar. Moraliska omdömen kan vara sanna eller falska. Det finns moraliska fakta (bortsett såkallade ”error-teorier” J.L. Mackie). Icke-kognitivism: Moraliska omdömen uttrycker/är önskeliknande tillstånd. Moraliska omdömen kan inte vara sanna eller falska. Det finns inga moraliska fakta. Hybridteorier: Moraliska omdömen uttrycker/är både trosföreställningar och önskningar. Institution enhet avdelning | Namn

Moralens praktiska natur Vår erfarenhet vittnar på olika sätt om att det är mycket nära koppling mellan moraliska omdömen och motivation. Preskriptioner: Att säga att något är rätt verkar vara ett sätt att utfärda en uppmaning (det är fel att stjäla = stjäl inte!) Motivation: Om någon säger att det är rätt att skänka pengar till Röda Korset, men inte gör det så verkar det vara på sin plats att ifrågasätta talarens ärlighet. Känslor: Om någon gör något vi anser vara orätt blir vi arga och upprörda. När vi själva gör något vi anser orätt känner vi skuld. Institution enhet avdelning | Namn

Ett argument för icke-kognitivism • Moraliska omdömen motiverar oss (Motivationsinternalism: Det är en nödvändig koppling mellan moraliska omdömen och motivation). • Förnuftet kan inte ensamt motivera (Humes motivations teori). • Alltså, moraliska omdömen kan inte vara en produkt av vårt förnuft, utan måste vara passioner (icke-kognitivism). Invändningar: Mot 1: Överdriver kopplingen mellan moraliska omdömen och motivation (förekomsten av folk som verkar ha moraliska åsikter men saknar motivation. Motivationsexternalism: förnekar att det är en nödvändig koppling mellan moraliska omdömen och motivation). Mot 2: Humes motivationsteori är falsk! Förnuftet kan visst motivera (Kant). Institution enhet avdelning | Namn

Förnuftet kan inte kritisera känslorna • Förnuftet avgör huruvida en idé är sann eller falsk • Handlingar och önskningar är inte idéer • Alltså, handlingar och önskningar kan inte sägas vara i överensstämmelse eller strida mot förnuftet. ”Tis not contrary to reason to prefer the destruction of the whole world to the scratching of my finger. 'Tis not contrary to reason for me to choose my total ruin, to prevent the least uneasiness of an Indian or person wholly unknown to me. 'Tis as little contrary to reason to prefer even my own acknowledge'd lesser good to my greater, and have a more ardent affection for the former than the latter” (Treatise) Institution enhet avdelning | Namn

Kan vi ha moralisk kunskap? • All kunskap har sin grund i (a) idéer och (b) relationer mellan idéer. • Om vi kan ha moralisk kunskap måste denna ha sin grund i antingen (a) eller (b). 3. Om (a) så måste vi kunna observera ”rätt”, ”fel” ”bra” eller ”dygd” hos handlingar. 4. Titta inåt och se om du kan hitta någon idé som motsvarar dessa saker! Hume hittar bara sina känslor. 5. Om (b) – vad för slags relation är det fråga om? Oavsett vilken relation det är fråga om verkar det som om den relation kommer kunna hålla mellan livlösa objekt såsom stenar och träd, men vi kan väl inte applicera begrepp som ”rätt,” fel,” ”bra” eller ”dygd” på dessa? Alltså kan det inte vara en relation (reductio ad absurdum ungefär visa att det leder till något absurt och därför måste vara falskt). Institution enhet avdelning | Namn

citat Take any action allow’d to be vicious: Wilful murder, for instance. Examine it in all its lights, and see if you can find that matter of fact, or real existence, which you call vice. In whatever way you take it, you find only certain passions, motives, volitions and thoughts. … The vice entirely escapes you, as long as you consider the object. You can never fint it, till you turn your reflection into your own breast, and find a sentiment of disapprobation, which arises in you, toward this action. Here is a matter of fact; but ’tis the object of feeling, not of reason, It lies in yourself, not in the object (Treatise, 468-469). … there is no one of these relations but what is applicable, not only to an irrational, but also to an inanimate object; if follows, that even such objects must be susceptible of merit or demerit (T 464) Institution enhet avdelning | Namn

Gapet mellan är och bör Om Lisa slår Kalle med hammaren kommer han få ont. Alltså bör Lisa inte slå Kalle. Det är fel att plåga kännande varelser. Katter är kännande varelser. Alltså är det fel att plåga katter. Flugsvamp är giftigt. Därför bör man inte äta dem. Alla eftersträvar lycka. Det måste därför vara det allra bästa och något vi bör sträva efter. Slutsats/diagnos: ”fel” kan inte vara en rent beskrivande term! Institution enhet avdelning | Namn

Naturalistiska felslutet och öppna frågan argument (G. E. Moore) Exempel på naturalistisk analys: ”rätt” betyder maximerar nyttan, gillas av mig G. E. Moore: det går inte att analysera moraliska termer på detta sätt. Varför? • Antag att ”rätt” är synonymt med en naturalistisk definition N. • Alltså (följer från 1): betydelsen av ”x är N” att ”x är rätt” • Därför: Om någon frågar ”Är något x som är N bra?” så begår han/hon ett begreppsligt misstag. • Moore: Frågan är öppen; det kan därför inte vara fallet att ”rätt” är synonymt med någon naturalistisk definition. Institution enhet avdelning | Namn

Humes sentimentalism Grunden för moraliska omdömen: • Vi regerar känslomässigt på vissa naturliga (icke-moraliska) egenskaper. 1a. Vissa egenskaper gillar vi: De egenskaperna som ger upphov till gillande kallar vi bra (ex., att vara social, human, vänlig, generös). 1b. Vissa egenskaper ogillar vi: De egenskaperna som ger upphov till ogillande kallar vi dåliga. Institution enhet avdelning | Namn

Sociala dygder: varför gillar vi dem? Vissa sociala karaktärsegenskaper (social förmåga, välvillighet, vänlighet, generositet) utlöser gillande hos oss därför att de befrämjar ett mål som tilltalar oss och gentemot vilket vi har en naturlig affektion. Vilket mål är detta? • Egenintresse (egoism) • Mänsklighetens välmåga som helhet (altruism) Gemensamt för dessa egenskaper är att de involverar sympati med andra av vår art. Institution enhet avdelning | Namn

citat …if usefulness, therefore, be a source of moral sentiment, and if this usefulness be not always considered with a reference to self, it follows that everything which contributes to happiness of society recommends itself directly to our approbation and good will (Inquiry 47). … all mankind so far resemble the good principle that where interest or revenge or envy perverts not our disposition, we are always inclined, from our natural philanthropy, to give the reference to the happiness of society and, consequently, to virtue above its opposite (Inquiry 54). Institution enhet avdelning | Namn

Själviska dygder Sociala dygder är inte de enda dygder som vi beundrar utan att de på något sätt är kopplade till vårt egenintresse. Själviska dygder: diskretion, ärlighet och tålamod är dygder vi gillar därför att de är nyttiga för deras ägare. Sociala/själviska dygder är sådant vi gillar i kraft av deras användbarhet för alla eller för personen som äger dygden ifråga (dygderna är instrumentella). Det finns dock dygder/egenskaper vi omedelbart gillar. Ex. Mod eller att vara välartad. Det finns även egenskaper som omedelbart väcker vårt ogillande. Ex. fåfänga. Institution enhet avdelning | Namn

Två villkor för moraliska omdömen Vad krävs för att ett omdöme ska vara ett moraliskt omdöme? Kan vad som helst vara objektet för vårt omdöme? (jämför Philippa Foots Moral Argument från 1958). Ex. Mänsklig välmåga (substantiellt krav) och opartiskhet (formellt krav) Hume: moraliska omdömen måste vara sociala och universella Institution enhet avdelning | Namn

Några frågor att fundera över Var Hume utilitarist? Menar Hume att vad som gör en handling rätt är nyttan den producerar (utilitarism)? Objektivist eller inte? Gillar vi vissa egenskaper därför att de är bra eller är de bra därför att vi gillar dem? Är förnuftet passionernas slav? Måste man verkligen önska göra något för att man ska ha ett skäl att göra det? (Jämför Kant: Plikten lämnar inget åt våra inklinationer! Vi kan, med andra ord, ha skäl att göra något även om vi inte vill göra det!) Kan inte förnuftet kritisera våra känslor? Kan vi verkligen inte observera moraliska fakta? Institution enhet avdelning | Namn

Några metaetiska positioner Icke-kognitivism/expressivism: Moraliska omdömen är/uttrycker icke-kognitiva attityder Kognitivism: Moraliska omdömen är/uttrucker kognitiva attityder (försanthållanden) Subjektivism: ”Det är fel att stjäla” = jag ogillar stöld Relativism: ”Det är fel att stjäla” = vi (i vårt samhälle) ogillar stöld/i vårt samhälle är det förbjudet Objektivism Ideal observatörsteori: ”Det är fel att stjäla” betyder skulle ogillas av en ideal observatör (exempelvis någon som är fullt rationell eller dygdig – hur ”ideal” ska specificeras kan förstås på olika sätt). Institution enhet avdelning | Namn

Liten metaetisk taxonomi Institution enhet avdelning | Namn

David Hume (1711-1776)