140 likes | 358 Views
Äldre i välfärden. Historisk tillbakablick på äldreomsorg. Under medeltiden (500-1500talet) ofta kyrkan som stod för vård och omsorg för de som inte hade familjer som tog hand om dem.
E N D
Historisk tillbakablick på äldreomsorg Under medeltiden(500-1500talet) oftakyrkansomstodförvårdochomsorgför de sominte hade familjersom tog hand om dem. På 1300-talet bildadesHelgeandshus; institutionerdärfattigaochsjukaiallaåldrar togs om hand. På 1500-talet byggdes hospital. Staten tog ansvarför “vården”. Fattiga, gamla, sjuka, barn ochpsykisktsjuka.
Mot utveckling av den generella välfärden • Den nordiska modellen för äldreomsorg • En jämlikhetsambition – alla sociala grupper ska ha rätt till lika god omsorg • Fram till 1956 var de äldres behov av vård och försörjning de vuxna barnens ansvar. Socialhjälpslagen innebar att äldre hade rätt att få hjälp av samhället. • I norden är försörjningsansvaret inte familjens utan individen – unikt i världen. • 1913 pension till alla äldre i befolkningen – män och kvinnor.
Mot utveckling avden generella välfärden • Ålderdomshem 1918Mycket regler för uppförande, de äldre fick inte disponera sina egna pensioner • 1947 öppnades ålderdomshemmen uppför alla äldre oavsett vilka ekonomiska resurser de hade.Boende på ålderdomshem fick rösträtt på 40-talet • Från 1950-talet utvecklades hemtjänst på initiativ från frivilliga organisationer. De äldre ansågs må bäst av att få bo kvar i de egna hemmen. Fokus; hjälp och stöd att sköta hemmet och vardagen.Sjuka äldre kunde beredas vård på institutioner.
Mot utveckling avden generella välfärden • Hemtjänstinsatsen blev snabbt väldigt populär. Under 1970-talet byggs välfärden ut. • 1982 Socialtjänstlagen SoLOavsett vårdbehov ska den enskilde människan få välja var den vill bo oavsett vårdbehov. Hjälpbehov ska tillgodoses via social hemtjänst och hemsjukvård.
Ädelreformen • 1992 genomfördes Ädelreformen som innebar att äldre skulle ha möjlighet att få bo kvar hemma oavsett om de hade vårdbehov.Långvarigt ansvar för vård och stöd övergick från landstingen till kommunerna. • Kommunerna fick ansvar för att upprätta särskilda boende som skulle tillgodose
Nordisk äldreomsorg: modellen Välutbyggda,offentligtfinansieradeochutfördaomsorgstjänsteravhögkvalitet Självständigakommuner Sammatjänsterriktas till ochanvändsavallasocialagrupper. En jämlikhetsambition:–Allasocialagrupperharrätt till lika god omsorg.
Vad har hänt med svensk äldreomsorg? Minskaderesurseriförhållande till åldrandebefolkning sedan 1990 Färrefårhjälp: sedan 2000 harnästanvarfjärde plats iäldreboendeförsvunnit; hemtjänstenharintekompenserat (fulltut)(Szebehely & Ulmanen 2012) Aktuellatrender:Informalisering (ökadanhörigomsorg),privatisering(ökadprivatköpthjälp) ochmarknadisering(merprivatautförareavoffentligtfinansieradomsorg)
Äldreslevnadsförhållanden Vem är äldre? 1) Personer över en viss ålder(65, 80, 90)?2) Utanför arbetsmarknaden (ålderspension) 3) Kvinnor lever längre än män! 4) Män har högre inkomst än kvinnor! 5) Äldre med arbetarklassbakgrund är sjukligare än medelklass 6) Utrikesfödda äldre är fattigare och sjukligare än inrikesfödda äldre
Äldres livslängd År 1970andelutrikesfödda 6,7%medellivslängdkvinnor 77,4 årmedellivslängdmän 72,4 år År 2009andelutrikesfödda 14,3medellivslängdkvinnor 83,4 årmedellivslängdmän 79,4 år Hurlängekan vi leva iframtiden?
Vem får äldreomsorg? Äldrekvinnorimajoritet men... Äldrekvinnor med arbetarklassbakgrundfårmerhjälpfrånsinadöttrar Äldrekvinnor med medelklassbakgrundköpermerprivatatjänster(RUT) Äldrepersoner med utländskbakgrundfårmeromsorgavsinafamiljer(kvinnor) änoffentligtbeviljadomsorg
Hur vill äldre ha hjälp? • De flesta föredrar hemhjälp istället för att ha hjälp från barnen, särskilt för kroppsnära och omfattande omsorg. • Gapet mellan varifrån man vill ha hjälp och varifrån man får hjälp är störst för lågutbildade kvinnor
Anhörigomsorg i dagens Sverige • Anhöriga ger minst dubbelt så mycket omsorg som det offentliga • Anhöriga ger 70% av all omsorg till äldre • Kvinnor ger 70% av all anhörigomsorg • Äldre makar och äldre medelålders döttrar är de vanligaste hjälpgivarna.
Offentligt finansierade omsorgstjänster Välfärdsresurs bara om tillgängliga,överkomliga och av god kvalitet Förutsättning för familjemedlemmars förvärvsarbete (särskilt viktigt för lågavlönade kvinnor) Ökar den hjälpbehövandes oberoende av familjen Ökar personalens välfärd (jämfört med arbete på den irreguljära marknaden)