1 / 32

SKL och skolfrågorna

SKL och skolfrågorna. Per-Arne Andersson Chef för avdelningen Lärande och arbetsmarknad SKL. ”Verktyg” och stödmaterial. ”Verktyg” PRIO 36 kommuner SKL Matematik PISA 2015 86 kommuner PLUG-IN 55 kommuner. Socioekonomisk resursfördelning till grundskolor – så kan kommunen göra.

weylin
Download Presentation

SKL och skolfrågorna

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. SKL och skolfrågorna Per-Arne Andersson Chef för avdelningen Lärande och arbetsmarknad SKL

  2. ”Verktyg” och stödmaterial ”Verktyg” • PRIO 36 kommuner • SKL Matematik PISA 2015 86 kommuner • PLUG-IN 55 kommuner

  3. Socioekonomisk resursfördelning till grundskolor – så kan kommunen göra

  4. Bakgrund, syfte och avgränsningar • Socioekonomisk resursfördelning står högt på agendan i många kommuner och i den allmänna skoldebatten • Från den 1 juli 2014 kommer det stå i skollagen att ”kommuner ska fördela resurser till utbildning i skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov” • Arbetet är tänkt som ett stöd till kommuner. Hur gör man, vad bör man tänka på? • Arbetet är avgränsad till just socioekonomisk resursfördelning • Det kan finnas andra skillnader mellan skolor som behöver kompenseras för på annat sätt

  5. Några saker att tänka på • Börja med att ta reda på om det finns några systematiska skillnader mellan skolorna vad gäller elevsammansättningen • Utifrån det - bestäm vilka faktorer som ska vara med i kommunens resursfördelningsmodell och hur de ska viktas • Diskutera och bestäm hur stor omfördelningen ska vara • Informera de berörda – både kommunala och fristående skolor - om resursfördelningsmodellen • Följ upp hur ersättningen används och utvärdera effekterna - och justera modellen om så behövs

  6. Faktorer som spelar roll • Föräldrarnas utbildningsbakgrund – är den faktor som spelar störst roll • Migrationshistorik - men tänk på att skilja mellan nyanlända och de med utländska bakgrund som bott i landet en längre tid • Elevens kön – men bara om könsfördelningen mellan skolorna är ojämn • Förekomsten av försörjningsstöd i elevens familj – kan indirekt fånga in svårigheter att klara skolan • Familjesammansättningen - dvs. om eleven bor med båda eller en av sina föräldrar

  7. SKL:s arbete med Skolans digitalisering

  8. Mål och budskap • SKL ska arbeta för att den svenska skolan tar modiga och kloka steg mot ett utvecklat lärande som drar full nytta av de möjligheter som teknik och internet erbjuder • SKL ska agera för att bistå de kommunala skolhuvudmännen med stöd och information kring digitaliseringens möjligheter och utmaningar. • SKL ska agera för att driva egna och/eller uppmuntra externa förändringsarbeten på nationell nivå, i syfte att underlätta för ett lärande som drar nytta av möjligheterna med internet och modern teknik. • SKL ska vara en aktör som gör saker som andra inte kan göra. – Om andra aktörer kan göra det lika bra eller bättre ska SKL inte göra det. • Innovation, forskning, erfarenheter och samverkan är hörnstenar i SKL:s arbete med skolans digitalisering.

  9. Aktuella uppdrag • Nationellt forum för skolans digitalisering • Nationell strategi för skolans digitalisering • Molntjänster, GAFE, (Google Apps For Education) • Självskattningsverktyget LIKA • Skoladministrativtsystem/it-stödkravspecifikation • Digitala lärresurser, förstudie • Kompetensutveckling för skolledning, koncept • 21st centuryskills och Digital assessment?

  10. Leda för Resultat (LfR) SkolaEtt förslag till ett utvecklingsprogram Maj 2014

  11. Syftet … • … är att utveckla förmågan att hos en skol-huvudman att följa resultat, identifiera förbättringsområden, analysera dessa & åtgärda dem så att resultaten förbättras • Det övergripande målet är att förbättra resultaten för eleverna hos de ingående skolhuvudmännen

  12. Bakgrund • Sverige behöver en skola i världsklass • Många skolhuvudmän & skolor lyckas inte nå målen • Forskning visar att - mellan rektorer & politiker råder ett bristande förtroende - det tycks saknas tillräcklig transparens i systemet mellan de olika nivåerna • Lärare som lämnar skolan är missnöjda med ledarskap, möjligheten att utnyttja sin professionella potential & den psykosociala arbetsmiljön • Befintliga ledarsatsningar/utbildningar fokuserar på det individuella ledarskapet samt har mer handlat om snäv ekonomistyrning än kvalitets-styrning

  13. Leda för Resultat Skola • Ett initiativ till ett utvecklingsprogram med inspiration från LfR Socialtjänst • fokus på resultat, inkluderar chefer på alla nivåer i styrkedjan, gemensamt arbete som ger kollegialt lärande samt inkluderar arbetsgivaransvaret (den arbetsgivarpolitiska fronten) • Vänder sig till ledning & stödprocesser • Målet är en pilot hösten 2015 med max 6 kommuner - urval baseras på intresseanmälningar • Förhoppningen är att programmet kommer att erbjudas till intresserade skolhuvudmän hösten 2016

  14. Framgångsfaktorer för LfR • Fokus på resultat respektive ledning & styrning • Tydlig projektledning • Målgrupperna ledningsfunktion plus stödfunktioner • Omfattar flera olika styrnivåer, vilka är aktiva & delaktiga • Gemensamt arbete ger kollegialt lärande • Fysiska möten • Får nätverk • Hemmaplansarbete

  15. Förslag på teman för seminarier • Att förstå system samt att följa, analysera &åtgärda resultat • Att skapa tydliga roller &en tydlig ansvarsfördelning • Att skapa transparens &delaktighet • Att bygga en lärande organisation • Att integrera det systematiska kvalitetsarbetet i ordinarie styrning & ledning

  16. KOOLT=arbetsnamn(Kompetens Oerhört Långsiktigt Teknikintresse) • 2020 ska minst 30 % av eleverna välja naturvetenskapligt eller tekniskt program på gymnasiet • SKL samarbete med IVA (ingenjörsvetenskaps akademien) och Sveriges Ingenjörer • I startgroparna

  17. Vad säger forskningen om klasstorlek? • Forskarna inte helt eniga om klasstorlekens betydelse. • Senare forskning visar att mindre klasser kan spela roll framförallt för yngre barn, elever med utländsk bakgrund och socioekonomiskt missgynnade. • Men det viktigaste för elevernas resultat är inte hur stor klassen är, utan hur skickliga och engagerade lärare är. • Forskarna inte heller eniga om värdet av att satsa på mindre klasser.

  18. Faktorer som har störst effekt för elevernas studieresultat • Eleverna vet hur de ligger till i förhållande till uppsatta mål • Återkoppling av resultat till eleven • Lärarens pedagogiska förmåga • Studiero i klassrummet • Stöd och uppmuntran från hemmet • Analysera undervisningen tillsammans med kollegor

  19. Hur ser klasstorleken ut i Sverige? • Det finns ingen statistik eller forskning som tyder på att klasstorleken har ökat • Flera studier pekar på ett svenskt genomsnitt på 23-24 elever per klass i grundskolan • Lärartätheten och resurserna till skolan har ökat under hela 2000-talet • Totalt satsar Sverige 6,3 procent av BNP på skolan, jämfört med OECD-genomsnittet på 5,7 procent

  20. Rektorsenkät 2010 • Under våren 2010 genomförde SKL en undersökning bland rektorer för kommunalt drivna grundskolor och gymnasieskolor. • Cirka 1300 rektorer har svarat på undersökningen, varav 990 rektorer för grundskolan och 317 stycken rektorer för gymnasieskolan. • Det motsvarar 30 procent av landets rektorer

  21. Genomsnittsklassen är mindre än den allmänna bilden…

  22. …och undervisningsgrupperna ännu mindre

  23. Ofta fler pedagoger i klassrummet

  24. Ingen större förändring av undervisningsgruppernas storlek

  25. OECD:s analys av Sveriges PISA-resultat • Sverige tillhör de tio länder som satsar mest pengar per elev, men OECD ser inga kopplingar mellan länder som spenderar mycket pengar och resultat • Skolor i socialt utsatta områden är mer missnöjda med resursfördelningen än skolor i andra områden • Sverige har prioriterat små klasser, därmed lärartäthet, istället för höga lärarlöner

  26. Skolriksdagen 2015 • 27 – 28 april

  27. Resultatutveckling i Sverige PISA vs betyg

  28. STYRNING OCH LEDNING UTVECKLAS Alla fyra nivåerna i varje kommun: politik, förvaltningsledning, rektorer och lärare Modell för att utveckla skolan Uppsatta mål nås Arbetande nätverk Åtagna insatser genomförs Arbetande nätverk Kart-läggning Operativa mål Säkerställa delaktighet! Uthållighet! Huvudmannens ansvar!

  29. Styrning och ledning utvecklas Gemensam ledning • Ledningsnivåerna är sammanlänkade (politik, förvaltning, rektorer) • Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Gemensam syn • Höga förväntningar på alla elever och övriga • Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Gemensamma rutiner • Det finns fungerande rutiner för systematisk uppföljning och återkoppling • Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd

  30. Modellen i praktiken: Matematiksatsning PISA 2015 STYRNING OCH LEDNING UTVECKLAS - Alla fyra nivåerna i 86 kommuner - 1500 skolor - 13 arbetande nätverk - 1000 personer (politiker, förvaltningsledning, mattelärare & rektorer) Målet: PISA 2015 Arbetande nätverk Åtagna insatser genomförs Arbetande nätverk Kart-läggning Operativa mål

More Related